Trendsjöar

Försurning via långväga luftföroreningar utgör det största hotet mot sjöarnas växt- och djurliv. Aktiviteter i sjöarnas närområden, exempelvis jordbruk, gruvor eller omfattande bebyggelse kan också innebära en negativ påverkan. Miljögifter som sprids via luft och nederbörd, främst kvicksilver och radioaktivt cesium, begränsar våra möjligheter att konsumera fisk.

Trendsjöarna

Trendsjöarna är valda så att de inte påverkas av lokala aktiviteter eller av kalkning och speglar främst effekterna av försurning. Totalt följer vi 17 trendsjöar med stor geografisk spridning i länet. De äldsta mätningarna är från tidigt 1980-tal.

Övervakningen

Trendövervakning bygger på regelbunden provtagning av vattenkemi och biologi. Syftet är att upptäcka eventuella förändringar som kan vara effekter av miljöpåverkan. Mätprogrammet omfattar vattenkemi, klorofyll, växtplankton, bottendjur och fisk.

Vattenkemin provtas fyra gånger under året i mars, maj, augusti och oktober. Samtidigt provtas även klorofyll. Växtplankton insamlas en gång i augusti och bottendjuren provtas årligen i oktober. Bottendjur insamlas både i strandzonen och på djupbotten. Provfiske utförs vart tredje år med speciella översiktsnät.

 Summary Links ‭[1]‬

 Summary Links ‭[3]‬

 Summary Links ‭[4]‬