Bara naturlig försurning

Målet är att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte öka korrosionshastigheten i tekniska material, kulturföremål eller byggnader. Halten av oorganiskt aluminium ska inte överskrida kritiska nivåer för djurlivet i länets sjöar och vattendrag.
Utsläpp som innehåller svavel försurar nederbörden och därigenom våra vatten. Eftersom dessa utsläpp har minskat både i Västerbotten, Sverige och Europa har även försurningen av våra sjöar och vattendrag minskat.
Länsstyrelsens personal elfiskar i ett vattendrag.

Trots att försurningen minskat har vi fortfarande stora problem på vissa håll i Västerbotten. Det gäller främst vattendrag i länets östra del, där nya data pekar på att återhämtningen har avstannat.

Försurning frigör oorganiskt aluminium från mark till vatten. Aluminium fäster på fiskens gälar, vilket kan leda till att fisken dör. För att lindra försurningens effekter kalkar vi sjöar och vattendrag. Trots att kalkförbrukningen halverats är verksamheten fortfarande omfattande.

Längs kusten finns många vattendrag som är kraftigt försurade på grund av sur nederbörd och markanvändning av naturligt svavelrika marker. Det är dock inte aktuellt att börja kalka fler vattendrag idag. En av anledningarna är att nyttan med kalkning i vattendrag som varit försurade under lång tid inte överstiger de höga kostnaderna.