Mål för friluftslivet

Länsstyrelsens huvudsakliga uppdrag är att stötta, stimulera och samordna kommunernas arbete med friluftlivsfrågor. Länsstyrelsen ska även verka för att de friluftslivsmål och miljömål som är beslutade får genomslag och samordnas på ett bra sätt.
Mål för friluftslivet

Friluftsliv i länet

Länsstyrelsen har sedan 2013 regionalt ansvar för att samordna friluftslivsfrågor i länet.

Friluftsliv definieras som ”Vistelse i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Friluftsliv kan bedrivas både i organiserad och oorganiserad form och ofta är det personliga engagemanget för friluftsliv en stark drivkraft.

Friluftslivet består av många aktörer innefattande ideella och kommersiella aktörer, markägare, myndigheter och kommuner m.fl. Kommunerna har en särskild roll att stimulera det lokala friluftslivet.

Friluftsliv är väldigt brett och omfattar flera politikområden , t.ex. skola, vård och omsorg, turism, samhällsplanering och skötsel av frilufsanläggningar. För att få ett helhetsperspektiv på friluftslivsarbetet och arbeta strategiskt behöver ofta flera förvaltningar/nämnder vara involverade.

Friluftspolitikens mål

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att med bland annat allemansrätten som grund stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv.

1. Tillgänglig natur för alla

Naturen ska vara tillgänglig för alla. Det innebär att möjligheten att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet är stor och människors olika behov är tillgodosedda.

2. Starkt engagemang och samverkan

Ett starkt engagemang och samverkan där personligt och ideellt engagemang står i centrum. Organisationerna bör i högre grad än i dag samverka. 

3. Allemansrätten

Allemansrätten är grunden för friluftslivet. Det innebär att allemansrätten värnas och allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten.

4. Tillgång till natur för friluftsliv

Det finns tillgång till natur för friluftslivet. Det innebär att samhällsplanering och markanvändning tar hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. 

5. Attraktiv tätortsnära natur

Det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Det innebär att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden.

6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Att bidra till en hållbar landsbygdsutveckling och regional tillväxt i alla delar av landet. Detta bör innebära att friluftsliv samt natur- och kulturturism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark och hållbar utveckling och regional tillväxt.

7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet

Att skyddade områden är en resurs för friluftslivet. Det innebär att skyddade områden med värden för friluftslivet skapar goda förutsättningar för utevistelse genom förvaltning och skötsel som främjar friluftsliv och rekreation. 

8. Ett rikt friluftsliv i skolan

Innebär att förskolor, förskoleklasser, grundskolor och motsvarande skolformer samt fritidshem bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling i enlighet med verksamheternas styrdokument. Barn och elever bör ges goda möjligheter att vistas utomhus. 

9. Friluftsliv för god folkhälsa

Att skapa goda förutsättningar för att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet. Det innebär att evidensbaserade kunskaper om insatser som skapar förutsättningar för friluftsliv och främjar hälsa sammanställs och sprids till kommuner, landsting, ideella organisationer och andra berörda aktörer.

10. God kunskap om friluftslivet

Det finns god kunskap om friluftslivet. Det innebär att det finns etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv som utgår från ämnesfältets bredd och mångvetenskapliga karaktär, är långsiktig över tiden och bygger på behoven hos friluftslivets aktörer.