Skadeförebyggande åtgärder

Länsstyrelsen informerar om skadeförebyggande åtgärder samt lämnar ekonomiska bidrag för att förebygga och ersätta skador orsakade av vilt. Finns ingen annan lämpligt förebyggande åtgärd så kan Länsstyrelsen besluta om skyddsjakt.

Viltskadesystemet

Viltskadesystemet omfattar bland annat regler om bidrag och ersättning av viltskador som orsakats av fredat vilt, till exempel av stora rovdjur. För skadeförebyggande åtgärder kan man få ekonomiskt bidrag. Den som råkar ut för viltskador som inte gått att förutse kan också få ersättning.

Bidrag till förebyggande åtgärder 

Du kan ansöka om bidrag och stöd till förebyggande åtgärder hos Länsstyrelsen, till exempel för att investera i rovdjursavvisande stängsel, rovdjursstängsel. 

Du kan till exempel söka stöd för:

> Bidrag till skyddsväst mot rovdjursangrepp på hund

> Miljöinvestering (stöd) för stängsel mot rovdjur

Relaterat

> Boken Stängsling mot stora rovdjur. Viltskadecenter (PDF)

> Viltskadecenters stängselrekommendationer (PDF)

> Checklista vid uppsättning av rovdjursavvisande stängsel (PDF)  (Viltskadecenter)

> Åtgärder mot skador på hundar (slu.se - Viltskadecenters webbplats)

Ersättning för rovdjursangripna tamdjur

Den som fått skador på tamdjur förorsakad av stora rovdjur ska omedelbart kontakta Länsstyrelsen eller besiktningspersonal.

Besiktningsmannen gör en bedömning om skadan är orsakad av ett av de stora rovdjuren, och i så fall vilket. Det är ibland svåra bedömningar att göra och därför är praxis att ersättning beviljas om sannolikheten är minst 50% att skadan orsakats av ett av de stora rovdjuren.

Vi kan besluta om skyddsjakt

Naturvårdsverket har delegerat rätten att besluta om skyddsjakt på stora rovdjur till samtliga länsstyrelser i län där rovdjursarten förekommer. Skyddsjakt är jakt som kan tillåtas för att förhindra skador.

Skyddsjakt kan bara ske under förutsättningar att:

  • skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den aktuella artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde,
  • det får inte finnas någon annan lämplig lösning som löser behovet av skyddsjakt

Samt att ett av de fyra skälen nedan föreligger:

  1. Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.
  2. Av hänsyn till flygsäkerheten.
  3. För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
  4. För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana växter eller djur 

Brister i kadaverhanteringen ökar rovdjursproblemen

Erfarenheterna visar att det ofta är stora brister i hanteringen av döda tamdjur. Det är förbjudet att dumpa döda djurkroppar i naturen, främst av smittskyddskäl. En negativ bieffekt är att dessa åtelplatser lockar till sig diverse rovdjur, såsom varg och björn.

Det är mycket viktigt att de som bor i rovdjursområden hanterar sopor, komposter och kadaver så att inte de stora rovdjuren kommer åt dem. Alla ansträngningar att förebygga skador på tamdjur och egendom riskerar annars att förfelas.

 

 Länsstyrelsens besiktningsmän

Per Larsson, 010-224 72 41, Norra Värmland

Urban Mossberg, 010-224 72 42, Östra Värmland

Liz Hansson, 010-224 72 50, Södra och Västra Värmland

Margareta Åkerman, 010-224 72 49

Fredrik Wilde, 010-224 72 48

För akuta rovdjursärenden utanför kontorstid ring Tjänsteman i Beredskap:
08-454 20 82 (via SOS).

Gäller endast vid anmälan om dödat rovdjur*, eller rovdjursangrepp av dessa.
(*björn, varg, järv eller lo)