Byggnadsminnen

Vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer bedöms ha ett så högt kulturhistoriskt värde att det ligger i vårt gemensamma intresse att de bevaras för framtiden. Det kan bland annat ske genom en byggnadsminnesförklaring i enlighet med Kulturmiljölagen (1988:950).
Stockholms rådhus.

Idag finns över 2 000 byggnadsminnen i landet. Syftet med byggnadsminnena är att bevara spår av historien för vår förståelse av gårdagens, dagens och morgondagens samhälle och samtidigt trygga människors rätt till en viktig del av kulturarvet. Byggnadsminnena har stor spännvidd i tid och rum och kan vara allt från medeltida objekt till moderna anläggningar.   

Det är ofta på Länsstyrelsens egna initiativ som en fråga om byggnadsminnesförklaring utreds, men det är även möjligt för allmänheten att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring. Det är alltid Länsstyrelsen som, i samråd med fastighetsägaren, utreder och fattar beslut om byggnadsminnesförklaring.

När en byggnad blivit byggnadsminne får den särskilda skyddsföreskrifter vilket innebär att man inte får göra ändringar eller ombyggnader utan tillstånd från Länsstyrelsen. Skyddsföreskrifterna ska skydda mot olämpliga förändringar föranledda av kortsiktiga behov och garantera att byggnadsminnena bevaras i så orört skick som möjligt.  Länsstyrelsen har tillsynsansvar och ansvarar för att skyddsföreskrifterna efterlevs.  

Det är fastighetsägaren som ansvarar för att byggnadsminnet vårdas och underhålls på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet bevaras. Vård och restaurering av byggnadsminnen kan bli både tidskrävande och kostsamt. När arbetena blir dyrare än normalt kan bidrag därför sökas hos Länsstyrelsen.