Information om att överklaga

Vissa typer av kommunala beslut kan överklagas till Länsstyrelsen, däribland bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen samt vissa ärenden enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, frågor om brandskydd m.m.
Överklagade ärenden handläggs på Enheten för överklaganden. Nedan följer allmän information om sådant som kan vara bra att veta om du vill överklaga ett beslut eller om någon annan har överklagat ett beslut som rör dig, din verksamhet eller fastighet.

Vem som kan överklaga

Enligt förvaltningslagen är huvudregeln att ett beslut kan överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot och beslutet kan överklagas. Nästan alla typer av beslut kan överklagas. I vissa lagar kan det finnas specialregler som talar om vilka som får överklaga.  

 

Vad som ska vara med i ett överklagande

Det måste tydligt framgå vilket beslut det är som du klagar på. I överklagandet bör du skriva på vilket sätt du vill att beslutet ska ändras och varför. Det måste också framgå vem det är som klagar, man kan inte överklaga anonymt. Glöm inte att lämna kontaktuppgifter.  Meddela Länsstyrelsen om du ska flytta eller befinna dig på en annan adress än din folkbokföringsadress en längre tid.

 

Var överklagandet ska skickas och när

Du ska skicka ditt överklagande till den myndighet som fattat beslutet. Om du exempelvis vill överklaga ett beslut som Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun har fattat, skickar du överklagandet dit.  

Du måste skicka in överklagandet inom viss tid efter det att du fått del av beslutet. Det framgår av beslutet hur lång tid du har på dig. Normalt är det tre veckor efter att man blivit delgiven beslutet. Tänk på att delgivning kan ske på olika sätt. Myndigheten som fattat beslutet prövar sedan om överklagandet kommit in i rätt tid. Om det har det, skickar myndigheten vidare överklagandet och andra handlingar till Länsstyrelsen.  

Man kan inte få anstånd med att överklaga, det måste komma in i rätt tid för att det ska prövas. Man kan däremot ofta få anstånd med att komplettera sitt överklagande när det väl har kommit in. Tänk på att var ute i god tid då det är tidpunkten när överklagandet har kommit in till myndigheten som räknas och inte när överklagandet skickades.

 

Laga kraft

Om ingen som är behörig klagar på ett beslut vinner det laga kraft när tiden för överklagande har gått ut. Det innebär att beslutet inte längre kan ändras av en högre instans och det som står i beslutet gäller.

 

Det kostar inget att överklaga

Det tas inte ut någon avgift för att överklaga. Vid överklagande till Länsstyrelsen står du bara för dina egna eventuella kostnader och behöver inte betala motpartens om du förlorar. Det kostar inte heller något att överklaga Länsstyrelsens beslut till nästa instans.

 

Ombud och fullmakt

I förvaltningsrättsliga ärenden är det vanligt att företräda sig själv. Om du väljer att anlita ett ombud får du själv stå för kostnaderna. Om du anlitar ett ombud eller om du företräder någon annan – tänk på att det behövs en fullmakt.

 

Skriftlig handläggning

För att Länsstyrelsen ska kunna pröva ärendet måste det vara tillräckligt utrett. Det sker genom skriftlig handläggning. Hur handläggningen närmare går till beror på vilken typ av fråga som ska behandlas och vilket material som finns sedan tidigare. Länsstyrelsen ska av kommunen få de handlingar som kommunen grundat sitt beslut på. Ibland behövs en komplettering från någon av parterna och då begär Länsstyrelsen in det. Det kan också förekomma skriftväxling mellan olika parter där de får bemöta varandras synpunkter. I vissa typer av ärenden kan det finnas flera parter och motparter, bland annat i vissa bygglovsärenden enligt plan- och bygglagen. En skriftväxling pågår tills ärendet är så väl utrett att det är färdigt för avgörande. Förutom texter är det också vanligt att materialet innehåller t.ex. ritningar och bilder.

På Länsstyrelsen handläggs ärendet av jurister på Enheten för överklaganden. Ofta deltar även handläggare med den specialistkompetens som krävs för det aktuella ärendet, såsom arkitekter, antikvarier, miljöskyddshandläggare m.fl.

Besiktning (platsbesök/syn) sker i de ärenden där handläggaren anser att det behövs. Själva besöket är kort och syftet är bara att handläggaren ska bekanta sig med förhållanden på plats.  

Länsstyrelsen har inte laglig möjlighet att hålla muntlig förhandling.

 

Länsstyrelsen fattar beslut

Så fort ärendet är tillräckligt utrett och Länsstyrelsen bedömer att det kan avgöras på ett rättssäkert sätt fattar Länsstyrelsen sitt beslut. Länsstyrelsen fattar inte beslut vid i förväg fastslagna tidpunkter, så som kommunala nämnder kan göra.

 

Vad vi på Länsstyrelsen kan, och inte kan, hjälpa till med

Länsstyrelsen kan ge allmänna upplysningar av mer formell art. Till exempel kan vi allmänt beskriva hur en överklagandeprocess går till. Länsstyrelsen kan lämna uppgifter om tidigare ärenden om en begäran är så specificerad att vi enkelt kan hitta uppgiften. Om du har ett pågående ärende kan vi svara på frågor om handläggningen i det ärendet. Något besked om hur det kommer att gå i ärendet kan självklart inte ges fören ett slutligt beslut har fattats.

Länsstyrelsen ger inte juridisk rådgivning. Vänd dig till en jurist- eller advokatbyrå om du till exempel vill ha råd om hur du bör formulera ett överklagande eller dylikt. Eftersom det är viktigt att Länsstyrelsen är objektiv och opartisk lämnar vi inte besked om hur en rättsregel bör tillämpas i ett enskilt fall.

 

Om du är missnöjd med Länsstyrelsens beslut eller handläggning

Om du anser att Länsstyrelsen har beslutat fel och vill att beslutet ska ändras, kan du överklaga de flesta beslut till en högre instans inom överklagandetiden. Om du inte överklagar i rätt tid avvisas överklagandet. Det innebär att den högre instansen inte prövar ditt överklagande, och Länsstyrelsens beslut kan inte ändras. Av beslut som kan överklagas ska det framgå hur man gör och hur lång tid man har på sig.

Du kan klaga hos Justitieombudsmannen (JO) om du anser att du själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet, till exempel en kommun eller Länsstyrelse eller av en tjänsteman vid en myndighet vid handläggning av ett ärende. JO uttalar sig inte om myndigheten gjort en riktig bedömning i sak, utan endast om myndigheten har bemött parter och handlagt frågan på ett riktigt sätt. Läs om hur en JO-anmälan går till på Justitieombudsmannens webbplats.

 

Frågor som rör själva ärende

Kontakta handläggaren som har hand om ärendet.

 

Frågor gällande besluts laga kraft, inkomna handlingar, själva överskickande av överklagande m.m.

Kontakta registrator via växelnummer eller via e-post. Om du vill skicka in handlingar till Länsstyrelsen, vänd dig i första hand till registrator.