Stiftelser: Frågor och svar

Här finns svar på en del vanliga frågor som handlar om stiftelser. Svaren är mycket kortfattade.

Vill du ha mer omfattande information rekommenderas texterna som finns under huvudrubriken stiftelser och dess olika underrubriker.

1. Vad är en stiftelse?

En stiftelse bildas när egendom enligt ett förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Det som är unikt med en stiftelse är att den inte har några ägare eller medlemmar. Man kan därför säga att en stiftelse är en självägande förmögenhet.  

Den som vill bilda en stiftelse måste alltså:

  • upprätta och underteckna ett skriftligt stiftelseförordnande (till exempel ett gåvobrev) och
  • göra en förmögenhetsöverföring i enlighet med förordnandet.
  • Den som tar emot egendomen ska ha åtagit sig att förvalta egendomen enligt stiftelseförordnandet.

Insamlingsstiftelser bildas på ett annat sätt. 

  • en eller flera stiftare upprättar och undertecknar ett skriftligt stiftelseförordnande där det framgår att pengar som inflyter efter ett upprop av dem (till exempel en annons) ska som en självständig förmögenhet främja ett bestämt ändamål, och
  • någon åtar sig att ta emot pengarna och förvalta dem enligt stiftelseförordnandet. 

När det gäller insamlingsstiftelser så ska stiftaren inte donera några pengar i samband med att stiftelsen bildas. 

Stiftelsens verksamhet styrs därmed av stiftelseförordnandet, som bland annat anger hur förmögenheten ska användas och vem eller vilka som är destinatärer (mottagare). Stiftelsen ska ledas av en styrelse eller förvaltare. De flesta stiftelser står under tillsyn av en länsstyrelse.

Stiftaren kan inte ångra sig efter stiftandet och ta tillbaka den egendom som han har donerat till stiftelsen.

2. Vilka stiftelseformer finns?

Det finns fyra former av stiftelser:

  • Stiftelser där stiftaren/stiftarna vid stiftelsebildningen avskiljer tillgångar till förmån för stiftelsen som är tillräckliga för att stiftelsen ska kunna uppfylla sitt ändamål på ett varaktigt sätt.
  • Insamlingsstiftelser – där stiftaren/stiftarna vid stiftelsebildningen startar en insamling till förmån för ett visst ändamål genom ett upprop.
  • Tryggandelagsstiftelser (pensions- eller personalstiftelser) – som tryggar arbetsgivares utfästelser om pension eller personalförmåner till arbetstagarna.
  • Kollektivavtalsstiftelser – till vilken en arbetsgivare tillskjuter pengar enligt förordnande i kollektivavtal.

Gemensamt för alla stiftelseformer är att det även krävs att stiftelsens förmögenhet är självständig i förhållande till stiftaren/stiftarna och att någon har åtagit sig att förvalta stiftelsens tillgångar i enlighet med stiftelseförordnandet.

3. Får stiftelser driva näring? Om en stiftelse får driva näring – vilken stiftelseform ska det ske i?

Insamlingsstiftelser, ”vanliga” stiftelser och kollektivavtalsstiftelser kan driva näring om det finns stöd för det i stiftelseförordnandet. Pensions- eller personalstiftelser kan inte driva näring. Regelverket kring näringsdrivande stiftelser är mer krävande än för icke näringsdrivande stiftelser, till exempel angående bokföringsskyldighet och tillsyn.

4. Vilka stiftelser ska registreras? Måste en stiftelse verkligen registreras? Om svaret är "ja" undrar jag vilka regler som gäller?

Från och med den 1 januari 2010 ska samtliga stiftelser vara registrerade i stiftelseregistret oavsett om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning eller inte. Stiftelser vars tillgångar endast får användas till förmån för bestämda fysiska personer ska dock inte vara registrerade.

Stiftelser som inte har varit registreringsskyldiga behöver inte anmälas för registrering omedelbart efter årsskiftet. För sådana stiftelser gäller äldre bestämmelser om registrering fram till utgången av 2015 om stiftelsen inte dessförinnan väljer att ansöka om registrering.

5. När ska en stiftelse anmäla sig för registrering?

En näringsdrivande stiftelse ska anmälas för registrering innan näringsverksamheten startar. Andra stiftelser ska anmälas senast sex månader efter det att styrelsen eller förvaltaren åtagit sig uppdraget att förvalta stiftelsen.

Från den 1 januari 2010 gäller allmän registreringsplikt för samtliga stiftelser.

För stiftelser som inte är registrerade den 1 januari 2010 gäller äldre bestämmelser om registreringsplikt fram till den 31 december 2015. Stiftelsen kan själv välja att anmäla sig för registrering innan nämnda tidpunkt.

Registreringsplikten enligt äldre regler följer de tidigare gällande reglerna om bokföringsskyldighet och skyldighet att upprätta årsredovisning. I princip behövde stiftelser med tillgångar understigande tio gånger prisbasbeloppet och så kallade familjestiftelser inte registreras enligt äldre regler.

6. Ska en stiftelse ha ett organisationsnummer? Hur får jag tag på ett sådant nummer?

Alla stiftelser ska ha ett organisationsnummer. Detta får man av Skatteverket. För mer information se Skatteverkets webbplats.

7. Ska en stiftelse ha revisor?

Alla stiftelser ska ha en revisor.

Stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning ska ha minst en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad) revisor. Dessa är exempelvis stiftelser vars tillgångar överskrider 1,5 miljoner, näringsdrivande stiftelser, moderstiftelser, insamlings­stiftelser, kollektivavtalsstiftelser och stiftelser som har bildats tillsammans av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting (se fråga 8).

Övriga stiftelser får ha lekmannarevisor.

8. Ska en stiftelse upprätta årsredovisning?

Stiftelser som är bokföringsskyldiga är i regel skyldiga att upprätta årsredovisning enligt reglerna i årsredovisningslag (1995:1554). Undantagna är stiftelser vars tillgångar uteslutande får användas till förmån för medlemmar av en eller vissa släkter (så kallade familjestiftelser) och som är bokföringsskyldiga endast på grund av att tillgångarnas värde överstiger en och en halv miljon kronor. Dessa stiftelser behöver inte upprätta årsredovisning.

En stiftelse är bokföringsskyldig om tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor (försäljningsvärde, taxeringsvärde).

Följande stiftelser är alltid bokföringsskyldiga:

  • stiftelse som bedriver näringsverksamhet (verksamhetsstiftelse)
  • moderstiftelse
  • insamlingsstiftelse
  • kollektivavtalsstiftelse
  • stiftelse som bildats av eller tillsammans med stat, kommun eller landsting
  • pensionsstiftelse
  • personalstiftelse

Stiftelse vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet endast får användas till förmån för bestämda fysiska personer är varken bokföringsskyldiga eller skyldiga att upprätta en sammanställning enligt 3 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220).  

Stiftelse som inte är bokföringsskyldig ska upprätta en sammanställning enligt 3 kap. 2 § stiftelselagen.

9. Vilka stiftelser ska lämna in sin årsredovisning till Länsstyrelsen och när ska det göras?

Skyldigheten att lämna in årsredovisning är kopplad till bokföringsskyldigheten.

Stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet av deras tillgångar överstiger en och en halv miljon kronor.

Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om tillgångarna inte överstiger detta värde:

  • stiftelser som bedriver näring
  • stiftelser som är moderstiftelser
  • insamlingsstiftelser
  • kollektivavtalsstiftelser
  • stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting
  • pensionsstiftelser
  • personalstiftelser

Ovanstående bokföringsskyldiga stiftelser ska ge in årsredovisning till Länsstyrelsen (registreringsmyndigheten) senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.

Undantagna från skyldighet att ge in årsredovisning är dock kollektivavtalsstiftelser och stiftelser som står under så kallad begränsad tillsyn. För dessa gäller istället att bestyrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.

En så kallad ”släktstiftelse”, det vill säga en stiftelse som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter, som är bokföringspliktig endast på grund av att värdet av tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor, behöver dock inte upprätta och ge in årsredovisningen till Länsstyrelsen.

10. Vilka stiftelser står under tillsyn?

Alla stiftelser står under tillsyn av någon av länsstyrelserna. Tillsynen kan vara fullständig eller begränsad.

Fullständig tillsyn gäller för de flesta stiftelser. Vilka som har begränsad tillsyn framgår nedan. Vad tillsynen går ut på kan du läsa nedan under fråga 11.

Länsstyrelsen har ett antal tillsynsverktyg till sitt förfogande, till exempel kan myndigheten begära in handlingar eller upplysningar från styrelse/ förvaltare, kalla till sammanträde, utföra inspektion, entlediga styrelse eller förvaltare, förbjuda verkställighet av beslut med mera.

Begränsad tillsyn gäller för stiftelser som enligt stiftarens förordnande ska vara undantagna från tillsyn enligt stiftelselagen och inte drivit näring eller varit moderstiftelse under de tre senaste åren.

Tillsynen för dessa stiftelser är begränsad till att bland annat kontrollera att stiftelsen upprättar årsredovisning och håller den tillgänglig för var och en samt att stiftelsen har en behörig revisor. Länsstyrelsen lämnar service i form av råd och upplysningar.

11. Vad går stiftelsetillsynen ut på?

Alla stiftelser står under tillsyn av någon av länsstyrelserna (se nedan under fråga 18 Vilken länsstyrelse ska jag vända mig till?).

Stiftelsetillsynen består av

  1. kontroll. Dels granskning av årsredovisningshandlingar och dels genom att begära in handlingar eller upplysningar i övrigt som kan behövas för att kontrollera stiftelsens förvaltning
  2. ingripande. Tillsynsmyndigheten har både rätt och skyldighet att ingripa om förvaltningen  eller revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i stiftelselagen (1994:1220) eller om en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag
  3. service i form av råd och upplysningar till stiftelserna.

som tillsammans har till syfte att säkerställa att stiftarens vilja, dvs ändamålet, uppfylls i enlighet med stiftelseförordnandet och med beaktande av gällande lagreglering.

12. Vad ska man göra om förhållandena ändras i en stiftelse?

Stadgar, registeruppgifter och upplösning av stiftelse

En anmälan för registrering i stiftelseregistret ska genast göras

  1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts enligt bestämmelserna i 6 kap. stiftelselagen (1994:1220)
  2. när en ändring har inträtt i något förhållande som avser stiftelsens
    -postadress och telefon,
    - styrelseledamöternas namn, personnummer, bostadsadress, postadress och telefon eller förvaltarens namn eller firma, organisationsnummer, postadress och telefon,
    - revisorns namn, personnummer och postadress samt, om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, vem som är huvudansvarig för revisionen och bolagets organisationsnummer
    - vid egen förvaltning den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas. Vid anknuten förvaltning den ort där förvaltaren har sitt säte eller, om sätet inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren är ett handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat
  3. när styrelsen eller förvaltaren har bemyndigat någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma eller att ta emot delgivning enligt 2 kap. 16 a eller 23 a § samt
  4. när stiftelsen är upplöst.

Se 10 kap. 3 § stiftelselagen.

Näringsverksamhet

Innan en stiftelse börjar utöva näringsverksamhet ska uppgift lämnas för registrering i stiftelseregistret om den firma under vilken näringsverksamheten ska bedrivas och näringsverksamhetens art.

Anmälans innehåll

En anmälan ska vara skriftlig och varan undertecknad av en styrelseledamot eller om stiftelsen har förvaltare, av en företrädare för förvaltaren. Om stiftelsen anmält registertecknare kan anmälan göras via Länsstyrelsens e-tjänst. Styrelsens eller förvaltarens beslut ska protokollföras och kopia av protokollet fogas till ändringsanmälan.

På Länsstyrelsens hemsida finns blankett för ändring av registeruppgifter. Av blanketten framgår vilka ytterligare handlingar som behöver bifogas. Se även 5-8 §§ stiftelseförordning (1995:1280).

Till en anmälan om ändring av stadgar ska i förekommande fall även fogas Kammarkollegiets beslut.

13. Vilka avgifter ska stiftelsen betala?

En stiftelse som är registrerad i stiftelseregistret ska betala en årlig registerhållningsavgift. Stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning ska även betala en årlig tillsynsavgift.

Avgiften faktureras av länsstyrelsen och ska betalas senast sex månader efter utgången av stiftelsens senaste räkenskapsår. Se 20-21 §§ stiftelseförordning (1995:1280).  

Registerhållningsavgift:

  • För stiftelser som utövar näringsverksamhet är avgiften 600 kronor.
  • För övriga stiftelser är avgiften, för det fall marknadsvärdet av stiftelsens tillgångar vid utgången av föregående räkenskapsår överstiger en och en halv miljon kronor, 425 kronor och i annat fall 200 kronor.
  • En pensionsstiftelse eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska betala 425 kronor i årligt registerhållningsavgift.  

Tillsynsavgift:

För stiftelser som utövar näringsverksamhet är avgiften 600 kronor och för övriga stiftelser 400 kronor.

Stiftelser som enligt 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) står under så kallad begränsad tillsyn eller som står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll ska betala tillsynsavgift endast om de förvaltas av en statlig myndighet och värdet av deras tillgångar vid utgången av föregående räkenskapsår överstiger etthundra prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. För sådana stiftelser är avgiften 200 kronor.

En pensionsstiftelse eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse med mera ska betala 600 kronor i årlig tillsynsavgift.

14. När ska stiftelser som förvaltas av statlig myndighet betala årlig tillsynsavgift?

Om en stiftelse som förvaltas av en statlig myndighet är bokföringsskyldig är den skyldig att upprätta årsredovisning och ska betala en årlig tillsynsavgift. För stiftelser som utövar näringsverksamhet är avgiften 600 kronor och för övriga stiftelser 400 kronor. Om stiftaren har föreskrivit att stiftelsen ska vara undantagen från tillsyn eller om stiftelsen står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll, SFI ska tillsynsavgift betalas endast om värdet av tillgångarna översteg 100 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid utgången av föregående räkenskapsår. För sådana stiftelser är avgiften 200 kronor, se 20 § andra stycket stiftelseförordningen (1995:1280).

15. Vem ska utse och entlediga revisor i stiftelser som förvaltas av statlig myndighet?

Tillgångarnas värde avgör vem som är behörig att utse och entlediga revisor i dessa stiftelser:

  • myndighetens styrelse eller chef - när stiftelsens tillgångar understiger 100 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, se 23 § stiftelseförordningen (1995:1280).
  • Länsstyrelsen i Stockholms län - när stiftelsens tillgångar överstiger 100 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Länsstyrelsen förordnar revisorer efter en upphandling av revisorstjänsterna. Upphandlingen sker normalt årligen enligt lag (1992:1528) om offentlig upphandling.

16. Hur kan jag få registreringsbevis, registerutdrag, blanketter och information? Vad kostar det?

Registreringsbevis kostar 180 kronor. Detta framgår av 22 § stiftelseförordningen (1995:1280) och 20 § avgiftsförordningen (1992:191).

Om en beställning av kopia av allmänna handlingar och/eller utskrifter av upptagningar för automatisk databehandling omfattar tio sidor är avgiften 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften 2 kronor (se 15 § första stycket 1 och 2 och 16 § avgiftsförordningen).

Beställning av olika urval av stiftelser kan fås mot en avgift om 90 kronor per påbörjad 15-minutersperiod (se 17 § första stycket avgiftsförordningen). Myndigheten ska, när avgift tas ut, samtidigt ta ut ersättning för portokostnad om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift eller annan särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren (se 15 § andra stycket avgiftsförordningen).

Blanketter och informationsmaterial är gratis.

17. Hur söker jag stipendium?

Jag undrar om man kan få något bidrag från de stiftelser som finns. Hur kan jag hitta någon "bra" stiftelse så att jag kan få till exempel ett stipendium? Kan Länsstyrelsen svara på sådana frågor direkt eller måste jag komma till Länsstyrelsen för att själv leta?

Ansökan ska alltid skickas till den stiftelse du söker stipendium eller bidrag hos. I Länsstyrelsens stiftelseregister kan du se vilka stiftelser som finns, deras ändamål, adress med mera. Du kan kontakta Länsstyrelsen och beställa registreringsbevis eller ställa frågor. Dessutom kan du söka i Stiftelsedatabasen.

Om du beställer särskilda utdrag ur registret med visst eller vissa urval vill vi ha beställningen skriftligt. För att få besked om kostnader kan du söka svaret via frågan om registreringsbevis, registerutdrag, blanketter och information.

18. Vilken länsstyrelse ska jag vända mig till?

Vilken länsstyrelse som registrerar och har tillsyn över stiftelser beror på var stiftelsens styrelse eller förvaltare har sitt säte. När det gäller pensions- och personalstiftelser beror det på vilket län som arbetsgivaren har sin hemvist i.

  • Länsstyrelsen i Stockholms län registrerar och har tillsyn över stiftelser i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län,
  • Länsstyrelsen i Östergötlands län registrerar och har tillsyn över stiftelser i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län,
  • Länsstyrelsen i Skåne län registrerar och har tillsyn över stiftelser i Kronobergs, Blekinge och Skåne län,
  • Länsstyrelsen i Västra Götalands län registrerar och har tillsyn över stiftelser i Hallands och Västra Götalands län,
  • Länsstyrelsen i Dalarnas län registrerar och har tillsyn över stiftelser i Värmlands, Örebro, Dalarnas och Gävleborgs län,
  • Länsstyrelsen i Västernorrlands län registrerar och har tillsyn över stiftelser i Västernorrlands och Jämtlands län, och
  • Länsstyrelsen i Norrbottens län registrerar och har tillsyn över stiftelser i Västerbottens och Norrbottens län.