Vandringshinder

Dammar och vägtrummor kan utgöra onaturliga barriärer för många djur. Alltför många vägtrummor i vårt län ligger felaktigt placerade och hindrar fisk och andra vattenlevande djur från att vandra fritt i vattendragen. En studie från 2005 visar att var femte vägtrumma är felkonstruerad.
Vägtrumma i Bränningeån.

Länsstyrelsen har tillsammans med Vägverket inventerat 14 vattendrag med totalt 265 punkter där vattendrag och väg korsar varandra. Resultatet visar att det finns hinder för fisk och andra vattenlevande smådjur vid cirka 20 procent av dessa ställen. Att vägtrummor är felaktigt lagda beror oftast på obetänksamhet.

Det finns två stora problem med felplacerade vägtrummor. Det första är när det inte finns någon torr passage i trumman för däggdjur, som till exempel uttern. Djuren väljer istället att göra en riskfylld passage över vägen. Det andra är när vattendjupet i trumman blir för lågt och vattenhastigheten för stor vilket resulterar i att fiskar och andra vattenlevande djur inte kan ta sig igenom trumman. De kan då inte ta sig upp till sina lekplatser och kan därför försvinna från vattendraget.

Länsstyrelsen vill att felaktigt byggda vägtrummor byggs om, så att djurlivet inte tar skada. Vi rekommenderar att bygga broar i första hand. Ett annat alternativ är att lägga ner så kallade halvtrummor, som innebär att vattendragets naturliga botten bevaras. Att åtgärda vandringshinder är en viktig del i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag.

Länsstyrelsen leder en samarbetsgrupp där Vägverket, Banverket, Skogsstyrelsen, Regionplane- och Trafikkontoret, Riksförbundet enskilda vägar samt flera kommuner i länet deltar. Syftet är att stimulera till att åtgärda vandringshinder i vattendrag.