Översvämningar

Översvämningar utmed sjöar och vattendrag är den vanligaste typen av översvämning i Sverige och orsakas i de flesta fall av långvarigt regn eller av snösmältning.

Riskkartor

I Norra Östersjöns vattendistrikt finns riskkartor för områden med betydande översvämningsrisk vid fem vattendrag och en sjö.

Riskkartorna visar befolkning, områden, objekt eller verksamheter som kan skadas alternativt orsaka spridning av föroreningar vid en översvämning.

Länkar till riskkartorna som pdf-filer hittar du längre ner på sidan.  

Syfte 

Kartor över översvämningsrisker ska enligt översvämningsförordningen (SFS 2009:956) visa ogynnsamma följder av en översvämning. Syftet med riskkartorna är att identifiera potentiella konsekvenser av översvämning som med låg, medelhög respektive hög sannolikhet förväntas inträffa.

Riskkartorna ska ge en överblick över riskområdet och fungera som en hjälp för att identifiera de potentiella konsekvenser som översvämningar medför.

Konsekvenserna är kategoriserade i fyra fokusområden: Konsekvenser för människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön och kulturarvet. 

Det finns flera tänkbara användningsområden och som exempel kan nämnas fysisk planering, där riskkartorna kan användas för att förhindra att nya risker skapas genom etablering av verksamheter i översvämningshotade områden.

Riskkartorna utgör underlag i arbetet med riskhanteringsplanerna enligt förordning (2009:956) om översvämningsrisker. Tre riskkartor per tätort För varje tätort finns tre riskkartor: en för 50-årsflödet, en för 100-årsflödet och en för det beräknade högsta flödet.

Utseende och funktion

Varje karta har en unik webbadress för att uppfylla kraven inför Sveriges rapportering till EU-kommissionen. Utseende och funktion Riskkartorna redovisas i A3-format i skala 1:20 000. Om en översvämningshotad tätort finns uppdelad på flera kartblad finns en översiktskarta infälld i varje kartblad.

Översiktskartan visar kartbladen som numrerade rutor där den rödmarkerade rutan visar den aktuella delkartans utbredning. Samtliga riskkartor har identisk teckenförklaring, men alla objekttyper återfinns inte nödvändigtvis i alla kartblad.

Översvämmade områden och objekt presenteras antingen i färg, med särskilda symboler eller med symboler som är visade med högre kontrast än icke översvämmade intressen. Undantag är skyddade områden som visas i sin helhet i färg på kartan (naturreservat, Natura 2000-områden, vattenskyddsområden och kulturarvsområden).

Stockholm- Oxundaån

Riskkarta för 50-årsflöde (sex kartblad)

Riskkarta för 100-årsflöde (sex kartblad)

Riskkarta för högsta beräknade flöde (sex kartblad)

Stockholm- Mälaren

Riskkarta för 50-årsflöde (16 kartblad)

Riskkarta för 100-årsflöde (16 kartblad)

Riskkarta för högsta beräknade flöde (16 kartblad)

Stockholm- Tyresån

Riskkarta för 50-årsflöde (sju kartblad)

Riskkarta för 100-årsflöde (sju kartblad)

Riskkarta för högsta beräknade flöde (sju kartblad)

Lindesberg -Arbogaån

Riskkarta för 50-årsflöde

Riskkarta för 100-årsflöde

Riskkarta för högsta beräknade flöde

Örebro- Svartån

Riskkarta för 50-årsflöde (två kartblad)

Riskkarta för 100-årsflöde (två kartblad)

Riskkarta för högsta beräknade flöde (två kartblad)

Uppsala- Fyrisån

Riskkarta för 50-årsflöde (två kartblad)

Riskkarta för 100-årsflöde (två kartblad)

Riskkarta för högsta beräknade flöde (två kartblad)

 

Riskhanteringsplan - Förordningen om översvämningsrisker

Hämta riskhanteringsplanen

Länsstyrelsen har i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps(MSB) arbetat med översvämningsdirektivet sedan 2009. I Sverige genomförs översvämningsdirektivet genom förordning om översvämningsrisker(SFS 2009:956) och föreskrifter om riskhanteringsplaner(MSBFS 2013:1). Arbetet genomförs i cykler på 6 år där varje cykel består av tre steg. Detta dokument innehåller steg 3 vilket är en riskhanteringsplan.

Steg 1 innebar att en landsomfattande bedömning av översvämningsrisker genomfördes. Utifrån denna bedömning har 18 geografiska områden med betydande översvämningsrisk identifierats.  

Steg 2 innebar att för de områden där det föreligger betydande översvämningsrisk har två typer av kartor utarbetats. Hotkartor över översvämningshotade områden samt riskkartor över översvämningsrisker inom de hotade områdena. Länk till riskkartorna finns i slutet av dokumentet.

Steg 3 innebär att riskhanteringsplaner för översvämningsriskerna ska tas fram. Lämpliga mål och åtgärder för riskhantering ska fastställas för berörda områden. För steg 3 ansvarar den länsstyrelse inom vilket län respektive område med betydande översvämningsrisk ligger.