Kärnenergiberedskap

Beredskapszonerna har gjorts om för att det ska vara enklare att genomföra skyddsåtgärder, exempelvis utrymning, inomhusvistelse och utdelning av jodtabletter, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det är samma förberedelser i den inre och den yttre beredskapszonen, men man ska kunna prioritera utrymning i den inre beredskapszonen vid de allvarligaste förloppen där det kan vara bråttom. Med de nya beredskapszonerna uppfyller Sverige även internationella rekommendationer för hur en effektiv beredskap kan byggas upp. Myndigheterna har bland annat omhändertagit erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

Förändringarna som görs påbörjades redan 2015 och är med andra ord planerade sedan länge. Det finns ingen koppling till det säkerhetspolitiska läget i stort eller Rysslands invasion av Ukraina.

SSM föreslog i Rapporten Översyn av beredskapszoner 2017 vilken ungefärlig uträckning som beredskapszonerna ska ha. Förslaget baseras på beräkningar av möjliga konsekvenser av kärnkraftsolyckor. Det är två saker som styr; utsläppets storlek och förlopp samt vilket väder som råder. Samma händelse kan ge olika konsekvenser beroende på vädret.

Myndigheterna har utgått från ett tänkt ”värsta fall” som skulle kunna inträffa vid ett svenskt kärnkraftverk idag och gjort beräkningar baserat på detta och kommit fram till vilka skyddsåtgärder som kan vara motiverade på olika avstånd från kärnkraftverket. På så sätt har man kommit fram till vilka zoner som bör finnas och vilka förberedelser som bör göras i de olika zonerna.

Det är sedan länsstyrelserna som fastställt de exakta gränserna för zonerna. Den tidigare indelningen i beredskapszoner utgick från så kallade telefonstationsområden eftersom larmningen skedde till fasta telefoner hos de boende. Nu har indelningen gjorts om så att exempelvis vägar och järnvägar utgör naturliga gränser i landskapet. Fördelen med detta är att gränserna är mer synliga i naturen och det därför är lättare för människor att själva se om de befinner sig i en beredskapszon eller inte.

Länsstyrelsen har fastställt zonerna och har kartor över var zonernas gränser går. Du som bor i en beredskapszon har fått information utskickad från länsstyrelsen. Man kan höra av sig till Länsstyrelsen om man undrar över i vilken zon man befinner sig.

Under planering och även en vid en olycka är det viktigt med tydliga gränser för områden där olika åtgärder kan komma att vidtas. Det gäller framför allt för kommunikation med allmänheten men även mellan olika myndigheter som deltar i en räddningsinsats. Därför ingår hela kommuner i planeringszonen trots att delar av den befinner sig utanför 100-kilometersradien.

Varningsmottagarna även kallad RDS-mottagare, delas ut i beredskapszonerna där behovet av snabb kommunikation är större än i planeringszonen. Det är i första hand i beredskapszonerna brådskande skyddsåtgärder under utsläppet kommer att genomföras.

Vid ett VMA sänds det ut meddelande via till exempel Sveriges Television, appar som SOS Alarm, Krisinformation.se samt SMS till de mobiltelefoner som befinner sig i berört område. Du bli då uppmanad att gå inomhus och att lyssna på P4 Stockholm.

Frågor och svar om utomhusvarning och VMA, MSB Länk till annan webbplats.

Det är flera faktorer som avgör vilken skyddsåtgärd som är mest lämplig. Om avståndet är tillräckligt stort så kan inomhusvistelse vara en tillräcklig åtgärd. Är det ett snabbt förlopp kan det också vara bättre att stanna kvar i området och gå inomhus. Framför allt är det utsläppets storlek som avgör vad som är bäst. Stora samhällen kan vara svåra att utrymma på kort tid. Då är det oftast bättre att stanna inomhus och ta jodtabletter än att utrymma.

Vädret har betydelse för vilka områden som kan påverkas. Vid en kärnkraftsolycka gör myndigheterna alltid en bedömning av vilka områden som kan påverkas. Tillsammans med andra faktorer som utsläppets omfattning och förlopp avgör det vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas.

Om en kärnkraftsolycka inträffar kommer ett VMA att utfärdas. VMA meddelas via utomhussignalen, Hesa Fredrik, eller SMS till de som befinner sig i ett drabbat område. Du blir då uppmanad att gå inomhus och lyssna på P4 Stockholm för instruktioner. Om länsstyrelsen bedömer att det inte är tillräckligt bra skydd att stanna inomhus så kan du behöva utrymma. Länsstyrelsen kommer då att meddela det via P4 Stockholm.

Om Länsstyrelsen uppmanar att lämna ett område och du inte har egen transport ska du ta dig till en uppsamlingsplats. Därifrån får du hjälp att ta dig vidare. Uppsamlingsplatserna kan vara redan befintliga busshållplatser eller andra ställen där bussar kan hämta upp. Länsstyrelsen meddelar via P4 Stockholm vilka uppsamlingsplatser som är aktuella.

I första hand är det bra om du kan ordna eget boende, exempelvis sommarstuga, släkt och vänner på annan ort. Om det behövs öppnar myndigheterna mottagningsplatser på hotell, vandrarhem eller motsvarande.

Om och när det är säkert att återvända beror på situationen. Myndigheterna kommer göra den bedömningen och informera om när det går att återvända. Det är viktigt att man inte återvänder innan myndigheterna har meddelat att det är säkert.

Ja, det gör det. SSM har gjort beräkningar som ligger till grund för planeringen för inom vilka avstånd inomhusvistelse ger ett tillräckligt skydd. Där bedöms inomhusvistelse som sker i ett vanligt småhus vara tillräckligt.

Kontakta din hyresvärd. Hyresvärden är ansvarig för ventilationen och har kunskap om hur den regleras.

Om det är ett snabbt förlopp så kan det vara bättre att stanna inomhus än att ge sig ut och bli sittande i en bilkö i området. Vid andra tillfällen – med mer begränsade utsläpp – så kan det vara tillräckligt att stanna inomhus under den tiden som utsläppet pågår. Det gäller särskilt om man kan kombinera att stanna inomhus och ta en jodtablett.

Radiofrekvenserna varierar beroende på var i landet du befinner dig. Det är Teracom som äger och driver marknätet för radio och TV i Sverige - på deras hemsida hittar du alla Sveriges Radios frekvenser.

Teracom – frekvenstabeller radio Länk till annan webbplats.

Jodtabletterna ska endast tas på uppmaning från Länsstyrelsen i anslutning till en kärnkraftsolycka i Sverige. Jodtabletterna ska tas av barn, gravida, ammande och vuxna under 40 år. Doseringsanvisningar finns i paketet. Syftet är att mätta sköldkörteln med icke radioaktiv jod. Därigenom hindras upptag av radioaktiv jod som på sikt kan leda till cancer. Intag av jodtabletter är extra viktigt för just barn och gravida och ammande eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för exponering från joniserande strålning än hos vuxna.

Jodtabletter tas för att skydda sköldkörteln mot radioaktiv jod som spelar en stor roll i ett tidigt skede av utsläpp. Ju längre från källan vi befinner oss desto lägre blir koncentrationen vi kan utsättas för.

Jodtabletter delas ut genom länsstyrelsen i ditt län i en så kallad begränsad extrautdelning. Först och främst kommer utdelningen att rikta sig till gravida och barn.

Information om hur och var utdelning sker kommer bland annat att kommuniceras via beredskapskanalen P4 Stockholm.

Jodtabletter, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.