Jämställd regional tillväxt

Vi arbetar med regeringsuppdraget jämställd regional tillväxt 2016–2018. Målet med uppdraget är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser.
Jämställd tillväxt logotyp

Jämställd tillväxt Stockholm fokuserar på:

  1. Att systematiskt integrera jämställdhet och jämlikhet i vårt eget arbete. Det gör vi för att leva som vi lär.
  2. Att ta fram mer nyanserad statistik och analyser om exempelvis arbetsmarknaden och utbildningsval. Det gör vi för att vara mer träffsäkra i våra insatser.
  3. Att utveckla metoder och modeller inom arbetsmarknad och utbildningsområdet. Det gör vi för att motverka den idag starkt segregerade arbetsmarknaden och utbildningsval.

Vi har tidigare arbetat med jämställd regional tillväxt och du kan läsa Handlingsplanen för 2012–2014  som finns i menyn till höger.

Avstamp i regeringens fyra prioriterade områden

Länsstyrelsens arbete tar avstamp i regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. I den lyfts fyra områden fram som ses som betydelsefulla för att nå en jämställd tillväxt.

  • Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS (regionala utvecklingsstrategier), andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning.
  • Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc.
  • Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikes födda kvinnors sysselsättning och företagande.
  • Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen 2014–
    2020.

Fler faktorer än kön påverkar individens handlingsutrymme 

Vi vet att det finns fler upplevda skillnader mellan människor än kön och att dessa påverkar människors handlingsutrymme på en rad olika sätt. Därför tar vårt jämställdhetsarbete avstamp i ett så kallat intersektionellt perspektiv. Det innebär att vi även tar hänsyn till faktorer som ålder, stad-landsbygd, etnisk bakgrund med flera. Vi kallar det för J+.

Arbetet finansieras med medel från Tillväxtverket.