Nedsättning enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet

En gäldenär, det vill säga en fysisk eller juridisk person som har en förfallen fordran/skuld att betala till en annan person (borgenär), kan i vissa situationer nedsätta pengar hos Länsstyrelsen. En korrekt och i rätt tid genomförd nedsättning får två viktiga följder. För det första befrias gäldenären från sin betalningsskyldighet. I och med nedsättningen anses skulden alltså vara betald. För det andra ges borgenären möjlighet att komma åt beloppet och begära utbetalning av detta. Bestämmelser om nedsättning av pengar finns i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.

Giltiga grunder för att nedsätta pengar hos myndighet 

En gäldenär har rätt att nedsätta pengar om denne har en förfallen fordran att betala och någon av följande förutsättningar är uppfyllda:
  • borgenären vägrar att ta emot betalningen
  • gäldenären är förhindrad att betala på grund av borgenärens bortovaro eller sjukdom
  • gäldenären är förhindrad att betala på grund av någon annan av borgenären beroende omständighet
  • gäldenären vet inte och bör inte heller veta vem som är borgenär
  • Ovisshet råder om vem av två eller flera personer som är rätt borgenär och det kan dessutom inte anses vara skäligt att gäldenären själv bedömer till vem av dem betalning ska ske.

Hur nedsättning av pengar hos myndighet går till 

En gäldenär som vill nedsätta pengar ska till Länsstyrelsen inge en fullständig ansökan om nedsättning. Ansökan består av två obligatoriska delar som måste inges i ett sammanhang. Länsstyrelsen kan inte bevilja gäldenären sökt nedsättning innan ansökan är fullständig.

1. Skriftlig ansökan om nedsättning av pengar
En skriftlig och egenhändigt undertecknad ansökan om nedsättning av pengar ska postas eller överlämnas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens ansökningsblankett rekommenderas för detta. I sin ansökan ska gäldenären ange åtminstone följande:

- minst en giltig grund för nedsättning av pengar

- storleken på det belopp som ska betalas, och

- borgenärens namn och adress (om den är känd).

Om gäldenären avser att fortsätta nedsätta pengar i ärendet och förutsättningarna för nedsättning har ändrats (till exempel en annan grund för ansökan eller ändringar av belopp) bör en kompletterande ansökan inges. I annat fall räcker det vid fortsatt nedsättning att betala in beloppet för nästa period.  

Ansökan kan inges vid besök hos Länsstyrelsen eller skickas till följande postadress: Länsstyrelsen i Stockholms län,  
Enheten för ekonomijuridiska frågor, deponeringar, Box 22067, 104 22 Stockholm.

2. Belopp
Det belopp som gäldenären vill nedsätta ska inbetalas till Länsstyrelsens bankgiro nr 850-7121. Vid det första inbetalningstillfället ska i betalningsmeddelandet anges gäldenärens organisationsnummer/personnummer och namn (till exempel ”012345-6789, Aktiebolag AB”). Om gäldenären senare fortsätter att nedsätta pengar ska istället anges Länsstyrelsens beteckningsnummer för ärendet och ev. den period som omfattas av nedsättningen (exempelvis ”208-2010-300, oktober”).

Länsstyrelsens handläggning av ansökan om nedsättning av pengar hos myndighet  

Beslut att bevilja gäldenären nedsättning av pengar Länsstyrelsen fattar beslut i ärende om nedsättning av pengar först när ansökan är fullständig. Om Länsstyrelsen beslutar att ta emot pengarna sätts dessa in på Riksgäldens konto. 

Avslag, avvisning eller återkallelse av ansökan
Om ansökan är ofullständig och inte kompletteras avvisas ansökan. Om skäl för nedsättning saknas avslås ansökan. Länsstyrelsens beslut skickas till gäldenären. I båda fallen anses skulden inte vara betald. Detsamma gäller om gäldenären återkallar sin ansökan innan Länsstyrelsen har hunnit fatta beslut. Om ett belopp har inbetalats till Länsstyrelsen återbetalas det till gäldenären. För återbetalning krävs att gäldenären skriftligen ansöker om utbetalning (se Länsstyrelsens blankett för ansökan om utbetalning). 

Gäldenärens underrättelseskyldighet
Så snart gäldenären tar emot Länsstyrelsens beslut är han skyldig att utan dröjsmål underrätta borgenären om att pengarna har nedsatts hos Länsstyrelsen. Om gäldenären underlåter att fullgöra detta kan han bli skadeståndsskyldig gentemot borgenären. 

Återtagandeförbehåll
En gäldenär kan vid ansökan om nedsättning av pengar förbehålla sig rätten att återta pengarna. Att vid ansökan om nedsättning göra ett återtagandeförbehåll får inga omedelbara rättsverkningar. Att senare använda sig av förbehållet (det vill säga begära återbetalning av de nedsatta pengarna) får dock som rättsverkan att det anses som om nedsättningen aldrig har gjorts. Om en borgenär för vars räkning nedsättningen har skett har gjort anspråk på pengarna kan inte gäldenären använda sig av förbehållet, om inte borgenärens anspråk har ogillats genom en lagakraftvunnen dom.  

Överföring av nedsatta pengar till staten
Om nedsatta pengar står kvar hos Länsstyrelsen när tio år har förflutit från tidpunkten för Länsstyrelsens beslut att ta emot dem, har gäldenären – även om återtagandeförbehåll inte gjorts – rätt att ansöka om återbetalning av pengarna. Om pengarna står kvar hos Länsstyrelsen efter elva år tillfaller de staten.

Att särskilt observera vid nedsättning av pengar

  • En gäldenär bör alltid kontrollera att det är nedsättning av pengar som är tillämpligt. För en gäldenär som av någon anledning inte vill betala hyra till sin hyresvärd kan i vissa fall istället deponering av hyra enligt jordabalken 12 kap 21 § vara aktuellt. Se Länsstyrelsens hemsida för mer information.  
  • Möjligheten till nedsättning av pengar förutsätter att gäldenären vill betala skulden men av någon anledning är förhindrad att göra detta. Att bestrida en faktura utgör därför normalt inte ett betalningshinder i sig enligt Länsstyrelsens praxis. Gäldenären ska i regel anse sig vara betalningsskyldig för att kunna nedsätta pengar.
  • Skulden anses vara betald vid tidpunkten för Länsstyrelsens beslut att bevilja gäldenären sökt nedsättning.  
  • Länsstyrelsen gör vid ansökan om nedsättning av pengar inte någon materiell prövning av förhållandena i ärendet. Ansökan prövas med utgångspunkt från de uppgifter som gäldenären har ingett till Länsstyrelsen.  
  • Även om Länsstyrelsen beviljar gäldenären nedsättning kan skulden anses som obetald, om gäldenären nedsätter pengarna mot bättre vetande. Som exempel kan nämnas att det egentligen inte alls föreligger något hinder mot betalning direkt till borgenären.  
  • Vid ansökan om nedsättning av pengar är gäldenären skyldig att ge sådan information till Länsstyrelsen som krävs för att förhindra att de nedsatta pengarna utbetalas till fel person. Om detta underlåts och pengarna utbetalas till fel person medför nedsättningen av pengarna inte någon befrielse från gäldenärens betalningsskyldighet.   
  • Länsstyrelsen kan inte bedöma på vilket sätt gäldenären ska fullgöra sin skyldighet att underrätta borgenären om att pengar har nedsatts hos Länsstyrelsen. Den bedömningen är alltid gäldenärens eget ansvar.