Vanliga frågor om strandskydd

Här har vi samlat de vanligaste frågorna om strandskydd och strandskyddsdispens.

1. Vad innebär strandskyddslagstiftningen?

Strandskyddet är främst reglerat i miljöbalkens 7:e kapitel. Där anges att strandskyddsdispens behövs för att uppföra nya byggnader, ändra byggnader eller byggnaders användning eller utföra andra anläggningar eller anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.

Det behövs även dispens för att utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten inför ovanstående åtgärder, samt för att vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

För att en strandskyddsdispens ska kunna medges, eller strandskyddet upphävas inom en detaljplan, krävs att det föreligger så kallade särskilda skäl, som finns definierade i lagtexten.

Det särskilda skälet som oftast tillämpas är att det berörda området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.

En dispens eller ett upphävande i detaljplan måste även vara förenlig med strandskyddets syften, nämligen:

  • att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden
  • att långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

En dispens eller ett upphävande i detaljplan ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, om det är möjligt med hänsyn till planerade byggnaders eller anläggningars funktion. Dispens får inte heller ges i strid mot bestämmelserna i en detaljplan.

Utgångspunkten är att strandskyddet i normalfallet har företräde framför andra allmänna eller enskilda intressen, och att möjligheten att besluta om undantag från strandskyddet ska tillämpas med stor restriktivitet (prop. 2008/09:119, s. 53).

Kommunerna ska skicka alla beslut att medge strandskyddsdispens till länsstyrelsen, som ska granska samtliga dispenser och vid behov överpröva dem.

2. Vad var syftet med de nya strandskyddsbestämmelserna?

Ett motiv till den senaste lagändringen var brister i strandskyddbestämmelserna och dess tillämpning som av regeringen bedömdes leda till att strandskyddet successivt urholkades. Allt fler stränder togs i anspråk, särskilt i kustområden som är attraktiva för långt fler än dem som bosätter sig där.

>> Läs mer om skälen till 2009 och 2010 års ändring av bestämmelserna

3. Har strandskyddet skärpts?

Vid den senaste lagändringen, som inleddes år 2009, konstaterade regeringen att trycket på ytterligare byggnation är stort i strandområden som redan har exploaterats i hög grad, samtidigt som bebyggelsetrycket är lågt och tillgången till orörda stränder ofta god i kommuner som har problem med avfolkning.

Lättnader genomfördes därför i vissa landsbygdsområden med god tillgång till stränder, vilket bedömdes kunna främja utvecklingen där. Samtidigt ansågs nybyggnationen i övriga delar av landet behöva begränsas genom tydligare och stärkta regler och en restriktiv tillämpning, särskilt i områden där stränderna redan har exploaterats i hög grad och det finns ett starkt tryck på ytterligare byggnation längs stränderna, som i delar av Stockholms län.

Det var dock inte fråga om någon kraftig skärpning utan bestämmelserna är till stor del desamma som innan lagändringen. Antalet medgivna dispenser är ungefär samma efter lagändringen. Däremot har den statliga kontrollen av lagstiftningens efterlevnad skärpts.

Tidigare hade Naturvårdsverket en möjlighet att överklaga dispenser i syfte att generera utvecklingen av praxis inom området. Endast en liten andel av dispenserna överklagades på det sättet. Med lagändringen fick länsstyrelserna en skyldighet att granska samtliga kommunala dispenser och överpröva tveksamma beslut. Förändringen innebär att en större andel av de felaktiga dispenserna nu blir upphävda.

4. Hur tillämpar Länsstyrelsen strandskyddslagstiftningen?

Länsstyrelsen lägger stor vikt vid att handläggningen ska vara rättssäker och effektiv, och tillgodose både strandskyddets syften och främja utvecklingen av Stockholms län. Därför bevakar vi vägledande domar och utveckling av praxis för att uppnå en så korrekt lagtillämpning som möjligt.

På myndigheten finns utöver specifik strandskyddskompetens även samhällsplanerare, marinbiologer, biologer och jurister som bistår i handläggningen. Ärenden föredras av handläggare men besluten fattas av enhetschefen.

Våra strandskyddsbeslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt. Av de dispenser som kommunerna i länet medgav under år 2012 överprövade Länsstyrelsen cirka 19 procent och cirka 8 procent av alla dispenser upphävdes.

Många av Länsstyrelsens överprövningsbeslut överklagas till Mark- och miljödomstolen (MMD) vid Nacka Tingsrätt och vissa vidare till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) vid Svea Hovrätt. Under år 2012 blev utfallet i meddelade domar från MMD att Länsstyrelsens beslut bekräftades i 94 procent av de överklagade ärendena, medan Länsstyrelsens beslut ändrades beträffande tomtplats i 6 procent av fallen. Cirka 15 domar från MMD överklagades till MÖD av sökanden, men ingen fick prövningstillstånd.

Under år 2012 medgav Länsstyrelsen själv, i egenskap av första instans, dispens för 92 procent av ansökta åtgärder, och avslog 8 procent.

5. Vad gör Länsstyrelsen för att garantera rättssäkerheten?

Länsstyrelsen lägger stor vikt vid att handläggningen ska vara rättssäker. Vi bevakar vägledande domar och utveckling av praxis för att uppnå en så korrekt lagtillämpning som möjligt.

På myndigheten finns utöver specifik strandskyddskompetens även samhällsplanerare, marinbiologer, biologer och jurister som bistår i handläggningen. Den som har ett ärende hos oss har alltid möjlighet att komma till tals och yttra sig i sitt ärende. Alla handlingar är givetvis möjliga att få se enligt offentlighetsprincipen.

Ärenden föredras av handläggare men besluten fattas av enhetschefen. Våra strandskyddsbeslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt.

6. Kan Länsstyrelsens beslut överklagas?

Alla Länsstyrelsens strandskyddsbeslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt. Grundregeln är att sökanden kan överklaga om beslutet går denne emot.

Besluten kan även överklagas av vissa ideella föreningar som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen eller friluftsintressen. Naturvårdsverket kan överklaga de beslut som Länsstyrelsen fattat i egenskap av första instans.

7. Hur står sig Länsstyrelsens beslut i domstol?

Många av Länsstyrelsens överprövningsbeslut överklagas till Mark- och miljödomstolen (MMD) vid Nacka Tingsrätt och vissa vidare till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) vid Svea Hovrätt.

Under år 2012 blev utfallet i meddelade domar från MMD att Länsstyrelsens beslut bekräftades i 34 fall (94 procent), medan Länsstyrelsens beslut ändrades beträffande tomtplats i två fall (6 procent). Inget av Länsstyrelsens beslut att upphäva en dispens upphävdes av domstolen. Cirka 15 domar från MMD överklagades till MÖD av sökanden, men ingen fick prövningstillstånd.

8. Hur ser statistiken ut i jämförelse med andra länsstyrelser?

Under år 2012 meddelade kommunerna i länet 1 096 strandskyddsdispenser. Länsstyrelsen i Stockholms län upphävde 88 (8 procent) av dessa. Som jämförelse var andelen upphävda dispenser i hela landet ca 7,5 procent. Den sistnämnda siffran är dock osäker, eftersom samtliga ärenden inte var avgjorda vid tidpunkten för inrapportering till Naturvårdsverket. Siffran för Stockholms län är däremot slutgiltig.

Under år 2012 medgav Länsstyrelsen själv, i egenskap av första instans, dispens för 33 åtgärder (92 procent) och avslog 3 åtgärder (8 procent). Motsvarande siffror för samtliga länsstyrelser är 528 medgivna dispenser (88 procent) och 75 avslag (12 procent).

9. Är länsstyrelserna skyldiga att granska alla kommunala strandskyddsdispenser?

Ja, enligt miljöbalken måste länsstyrelserna granska alla medgivna strandskyddsdispenser, och överpröva beslut där tveksamheter finns.

10. Brukar Länsstyrelsen åka ut på plats och bedöma ärendena?

Länsstyrelsen har inte resurser att göra en besiktning i alla ärenden. I de fall ärendet är svårt att avgöra utan platsbesök genomförs ett sådant. Sökanden kan vara med vid besiktningen om så önskas. Det är dock normalt inte nödvändigt för handläggningen.

11. Hur görs avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen?

Vid prövning av om strandskyddsdispens kan medges ska hänsyn tas även till den enskildes intresse av en dispens. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på strandskyddet får därför inte gå längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses. Detta kallas i juridiska termer för proportionalitetsprincipen.

För att dispens ska kunna medges måste dock alltid något av de särskilda skäl som anges i miljöbalken föreligga. Det innebär att om särskilda skäl saknas kan inte dispens medges med hänvisning till proportionalitetsprincipen. Vid denna avvägning mellan enskilda och allmänna intressen ska områdets betydelse för strandskyddets syften vägas mot faktorer som exempelvis behovet av en föreslagen brygga på utvald plats.

12. Vad krävs för att få bygga en brygga?

Det här svaret är en stark förenkling av ett komplext område. En brygga är normalt dispenspliktig eftersom den ofta hindrar eller avhåller allmänheten från att exempelvis paddla kanot eller åka långfärdsskridskor längs stranden. Ofta medför en brygga också en väsentlig förändring av livsvillkoren för djur- och växtlivet i vattenområdet.

Dispens behövs normalt inte vid renovering av en befintlig brygga, så länge åtgärden inte innebär att bryggan blir större, flyttas eller får annat utförande. I vissa kommuner krävs även bygglov för bryggor. Tänk på att bryggor även kan anses vara anmälningspliktig och i vissa fall tillståndspliktig vattenverksamhet.

Vid en bedömning om dispens kan medges för en brygga görs en avvägning mellan sökandens behov av bryggan och den påverkan den medför för strandskyddet.

Strandskyddsintresset väger tungt i områden som är tillgängliga för allmänheten eller särskilt värdefulla för djur- och växtlivet, exempelvis grunda mjukbottnar, friska blåstångsbälten och strandängar. Bryggor som är avsedda för gemensamt nyttjande ges företräde framför enskilda bryggor.

Den enskildes intresse av en brygga väger tungt om fastigheten är belägen på en ö utan reguljär båttrafik eller fast vägförbindelse, eftersom egen båt då är en förutsättning för transporter till och från fastigheten.

13. Får man återuppbygga en raserad brygga?

Dispens kan ofta medges när en laglig brygga ersätts med en likartad brygga med samma placering. Ansökan om dispens bör som regel ha lämnats in till prövning innan den gamla bryggan avlägsnas. Om bryggan exempelvis har tagits av isen ska en ansökan i normalfallet lämnas in inom ett år.

14. Får man bygga ut en brygga?

Förlängning av en befintlig, laglig brygga som har blivit obrukbar på grund av landhöjning eller annan uppgrundning kan vara motiverat. En brygga bör inte vara större än vad som behövs för att den ska fylla sin funktion.

15. Får man bygga brygga på vår/sommar?

Särskilt under vår och sommar leker många fiskarter vilket kan störas av arbeten i vattenområdet. Även fågelliv kan störas av vissa arbeten.

När dispens lämnas för en brygga villkoras ofta dispensen, till exempel med att anläggningsarbetet inte får utföras under den biologiskt mest aktiva perioden – ofta mellan 1 april och 31 augusti, men ibland andra tider på året.

Det är för att dispensen inte ska strida mot strandskyddets biologiska syfte, som väger lika tungt som det allemansrättsliga syftet.

16. Får man ställa upp utemöbler vid stranden?

En av de åtgärder som är förbjudna inom strandskyddsområden är att utföra anläggningar eller anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Man får därför inte utan strandskyddsdispens ställa upp exempelvis utemöbler utanför hemfridszonen, i ett område där allemansrätten gäller, eftersom detta är privatiserande och avhåller allmänheten från att nyttja området.

17. Hur länge ska en byggnad ha varit övergiven för att allemansrätten ska ha ”tagit över” platsen?

Att uppföra en ersättningsbyggnad eller motsvarande är normalt dispensgrundande, förutsatt att åtgärden motsvarar det som ersätts beträffande storlek, utförande, användning och placering.

Det går inte att ange en tidsperiod för när allemansrätten återinträtt vid en övergiven byggnad. Det som är avgörande är i stället om byggnaden har förfallit så att allemansrätten har återinträtt på platsen. I dessa fall ska en dispensansökan för återställande av byggnaden bedömas på samma sätt som vid uppförande av en helt ny byggnad.

18. Får man fälla träd och röja sly på sin strandtomt?

Vid fällning av mer än ett fåtal träd behövs strandskyddsdispens, eftersom träd är viktiga för den biologiska mångfalden och trädfällning kan medföra en väsentlig förändring av livsvillkoren för djur- eller växtarter.

I de fall trädet är särskilt biologiskt värdefullt kan dispens behövas även för fällning av ett enskilt träd. Det kan exempelvis handla om ek, som kan hysa över 1 000 arter av bland annat lavar, svampar och insekter, varav vissa är helt beroende av ek.

Att röja sly i normal omfattning kräver inte strandskyddsdispens. Vid osäkerhet bör man kontakta sin kommun.

19. Vad betyder hemfridszon?

Enligt brottsbalken har boende rätt till hemfrid, vilket innebär att allemansrätten inte gäller på tomten kring ett bostadshus eller fritidshus. Detta fredade område kallas hemfridszon.

Bedömningen av hemfridszonens utbredning är central i strandskyddsärenden, eftersom strandskyddets ena syfte utgår från allemansrätten.

Hemfridszonens storlek varierar beroende av faktorer som topografi, markanvändning, vegetation och byggnadernas storlek och utformning.

Det vanligaste särskilda skälet till att medge strandskyddsdispens är att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, eftersom de flesta byggnationer sker inom en befintlig hemfridszon. Så länge byggnationen inte medför att hemfridszonen utvidgas mer än marginellt är det oftast möjligt att medge dispens.

Enligt praxis gäller allemansrätten oftast i vattenområden, även vid strandtomter. Det innebär att allmänheten vanligen har rätt att tillfälligtvis, och med hänsyn, använda annans privata brygga, förutsatt att den för tillfället inte används av ägaren. Med stöd av allemansrätten är det oftast även möjligt att passera nära stranden med båt, kanot, långfärdsskridskor eller liknande. I praxis har även åkermark ansetts vara allemansrättsligt tillgänglig, men självklart får den inte beträdas under odlingssäsongen.

20. Vad betyder tomtplats?

När strandskyddsdispens medges ska även tomtplatsens utformning avgöras i beslutet. Tomtplatsavgränsningen ska visa gränsen mellan det område som fastighetsägaren får hävdas som privat zon (hemfridszon) och det område som allmänheten har möjlighet att nyttja enligt allemansrätten.

Det innebär att tomtplatsens utbredning ska överensstämma med hemfridszonen, men den måste också anpassas till växt- och djurlivet.

Tomtplatsen bör bestämmas så att intrånget i allemansrätten blir så litet som möjligt. Enligt naturvårdslagens förarbeten syftar en tomtplatsavgränsning till att begränsa fastighetsägaren från att utvidga sin tomt genom icke dispenspliktiga åtgärder.

Även om dispens söks för en åtgärd inom en sedan tidigare beslutad tomtplats görs vid prövningen en bedömning av i vilken utsträckning den sökta åtgärden inverkar på strandskyddets syften. Tomtplatsens storlek varierar kraftigt beroende på områdets beskaffenhet, men 60-70 m från huvudbyggnad har i praxis ansetts vara en övre gräns. I de flesta fall avgränsas betydligt mindre tomtplatser än så.

Tomtplats kan inte sträcka sig utanför fastighetsgränsen, och sällan över vattenområde. För bryggor och andra anläggningar utanför hemfridszon ska tomtplats inte avgränsas, eftersom allemansrätten gäller där. I stället anges i dispensbeslutet i vilken utsträckning mark eller vatten får användas för det avsedda ändamålet.

21. Vad innebär utvidgat strandskydd?

Generellt strandskydd gäller för land- och vattenområdet inom 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelserna har dock möjlighet att utvidga strandskyddet upp till 300 meter.

Utvidgning ska ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Länsstyrelsen ser just nu över det utvidgade strandskyddet i Stockholms län. Du kan läsa mer om det i nästa fråga.

22. Vad innebär översynen av det utvidgade strandskyddet?

I samband med lagändringen år 2009 beslutade regeringen att länsstyrelserna ska se över de utvidgade strandskyddsområdena.

Översynen görs för att skälen för dagens utvidgade strandskyddsområden inte alltid är klargjorda och för att få en bättre anpassning till strandskyddets syften.

Senast den 31 december 2014 ska arbetet vara klart. Arbetet i Stockholms län inriktas i första hand på att en översyn görs av de områden som idag omfattas av utvidgat strandskydd. I arbetet samarbetar Länsstyrelsen med bland andra länets kommuner.

>> Läs mer om Länsstyrelsens översyn av utvidgat strandskydd