Katt

Du kan behöva tillstånd för din kattverksamhet om du vill bedriva katthem, kattpensionat eller omplaceringsverksamhet, föda upp katter, sälja eller hyra ut katter, eller om du vill ha många katter.

Tillstånd behövs för dig som: 

  • håller 10 eller fler katter äldre än 12 månader. Till exempel har hand om egna katter eller andras katter.
  • föder upp 3 eller fler kullar per år. Det vill säga en uppfödare.
  • upplåter 3 eller fler katter per år. 
  • säljer katter från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning. 
  • säljer 3 eller fler katter per år från annans uppfödning. Till exempel omplaceringsverksamheter. 
  • förvarar eller utfodrar 4 eller fler katter. Till exempel kattpensionat eller katthem med omplaceringsverksamhet.
  • bedriver yrkesmässig verksamhet med katter.  

Jordbruksverket sidor om hundar och katter hittar du mer information om vad som gäller för katthållning och kattverksamheter.

Ska du starta katthem eller kattpensionat?

Det finns specifika regler om kunskap för dig som vill starta katthem eller kattpensionat.

Utbildning

En person som driver ett katthem eller kattpensionat ska ha kunskap om katter.

Kunskapen ska omfatta: 

  1. Kattens beteendebehov och etologi
  2. Problemkatter och problemkattägare
  3. Stress hos katt
  4. Smittspridning
  5. Djurskyddslagstiftningen
  6. Raskunskap
  7. Enklare kattsjukvård
  8. Praktik

Kunskapskravet gäller för de som startar katthem och/eller kattpensionat efter den 1 november 2008. Vi lägger stor vikt vid att du har god praktisk erfarenhet av den typ av verksamhet som du vill starta. Praktiken behöver inte vara sammanhängande. Kontrollera gärna att den verksamhet som du praktiserar hos har ett giltigt 16§-tillstånd. Om du har mindre än fyra veckors praktik inom området vill vi att du beskriver övriga relevanta erfarenheter och varför du anser att dina kunskaper är tillräckliga för att starta verksamheten.

Lokalen

Vi får många frågor om vad man ska tänka på när man väljer lokal för sitt katthem eller kattpensionat. Det som i första hand avgör om en lokal är lämplig är om det finns möjlighet att utrymma djur vid exempelvis en brand, att det finns dagsljusinsläpp i de utrymmen där katterna ska hållas, att det finns tillräcklig ventilation och att sjukutrymme kan ordnas om någon katt blir sjuk.

Det ska även finnas utrymmen för foder och foderhantering samt bad och skötsel för djuren.

Tänk också på att fönster, elektriska ledningar, element, belysningsanordningar och annan inredning som kan utgöra skaderisk och som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att katterna inte kan skadas. Utrymmena där katterna hålls ska vara lätta att inspektera, rengöra och desinficera.

Detta tittar vid på vid kontroll av verksamheten

När din ansökan är komplett kommer en djurskyddshandläggare ut för att kontrollera djurhållningen. Vid kontroll av din verksamhet utgår vi från de djurskyddsbestämmelser som finns. Vi använder den checklista för katt som Jordbruksverket tagit fram. Om du vill titta på checklistan i förväg så finns den på Jordbruksverkets hemsida eller i kolumnen här till höger. I checklistan står också vilken lagstiftning varje område grundar sig på.

Vi går igenom skötselrutiner och tittar på boxar, rastgårdar, djurutrymmen i bostaden och annat som kan vara relevant för katthållningen. Om det är en pågående verksamhet som vill utöka eller ändra sin verksamhet tittar vi på katterna och hur den nuvarande verksamheten fungerar.

Vanliga brister

Nedan listas några av de vanligaste bristerna som vi hittar vid kontroll av kattverksamheter.

Brandskydd och utrymningsvägar

I kattstallar ska det finnas förutsättningar att rädda djur vid brand. På katthem och kattpensionat krävs vanligtvis två utrymningsvägar eftersom det ofta handlar om mycket djur som ska utrymmas. Är lokalen i markplan kan större öppningsbara fönster räknas som utrymningsväg. För att kunna upptäcka och förhindra en brand är det också viktigt att ha brandvarnare, brandsläckare och brandfilt i lokalen.

Siktskydd i kattstall

Det är vanligt att det saknas siktskydd i en eller flera utrymmen på katthem eller kattpensionat. I kattstall ska mellanväggarna mellan boxarna vara utrustade med siktbarriärer minst halva mellanväggens längd. Tänk på att du även kan behöva siktskydd mot utrymmen som används tillfälligt, exempelvis en hall där katterna får leka eller röra sig, om det samtidigt finns i boxarna intill.

För små utrymmen

Det är vanligt att rastgårdar, rum eller boxar för katter är för små. Det är viktigt att notera att de måttkrav som finns är minimimått, det vill säga det minsta utrymmet som lagstiftningen kräver. Man får gärna ha större utrymmen för katterna. Måttbestämmelserna hittar du i föreskrifterna och i broschyren här till höger.

Omplaceringsverksamheter och jourhem för katter

Omplaceringshem som samtidigt och regelbundet tar emot fyra eller fler katter, oavsett om det sker i egen lokal eller i olika jourhem, ska ha tillstånd för detta. En omplaceringsverksamhet förmedlar och säljer katter och verksamheten är dessutom ofta yrkesmässig. Om det finns jourhem i anslutning till verksamheten behöver dessa ha tillstånd för hållande från den tionde vuxna katten.

När du ansöker om tillstånd för omplaceringsverksamhet gör vi en administrativ bedömning av hur väl verksamheten fungerar och om sökanden är lämplig att bedriva verksamheten. Vi kan även göra oanmälda kontroller i jourhemmen.

När du ansöker om tillstånd för omplaceringsverksamhet ska följande handlingar bifogas ansökan:

  • Stadgar för föreningen
  • Lista på styrelsen
  • Lista på jourhemmen
  • Lista på ansvariga
  • Beskrivning av journalföring och kopia på exempel på journal
  • Kopia på avtal mellan jourhemmet och föreningen
  • Villkor för omplaceringen av djuret från föreningen
  • Kopia på omplaceringsavtal
  • Verksamhetsbeskrivning (inklusive vilken roll styrelsen har och vilka uppgifter som andra personer har, vem fångar in katter, vem flyttar katter, vem intervjuar jourhem och gör hembesök och så vidare)
  • Rutiner för att säkerställa hemmens lämplighet och att djurens skötsel är enlig med djurskyddslagen.
  • Beskrivning av rutin för kontakt med jourhem.
  • Beskrivning av hur länge en katt vanligen är i jourhem och om det finns några tidsbegränsningar.
  • Beskrivning av hur föreningen avgör om en katt är omplaceringsbar med tanke på dess mentala status och hur kattens hälsostatus bedöms.
  • Beskrivning av handlingsplan, eller annat sätt att notera en katts individuella utveckling i ett jourhem, och kopia på exempel på handlingsplan.
  • Beskrivning av hur föreningen hanterar katter som inte kan omplaceras/som man inte kan hitta något permanent hem till.
  • Rutiner angående eventuella avlivningar
  • Rutiner kring infångande av katt och beskrivning av fångstredskap

 Ytterligare uppgifter kan begäras in efter granskning av ansökan och beroende på hur verksamheten bedrivs.