Stora betande fåglar vid Sörfjärden - Handlingsplan 2017-2019

Omslagbild rapport 2017:2
Löpnummer:
2017:2
Diarienummer:
218-6378-2016
ISBN/ISSN-nr:
1400-0792
Publicerad:
2017
Sidantal:
42
Populationerna av stora betande fåglar (gäss, tranor och sångsvan) har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Orsakerna till detta måste sökas över fåglarnas hela utbredningsområden, från häckningsplatser vid Norra Ishavet och i norra Europa till övervintringsplatser i Mellan- och Sydeuropa. Klimatförändringar, ändrad markanvändning och förändrade jaktvanor har nämnts som tänkbara orsaker. Av samma skäl kan också fåglarnas flyttvägar och utbredningsområden förändras under ett fåtal decennier.

I området kring Sörfjärden har framför allt grågåsbeståndet ökat och därmed även risken för påverkan på växande gröda, genom bete, tramp och föroreningar. Under de senaste åren har också tranor och sångsvanar börjat uppträda i ökande antal i landskapet. Det finns också en oro att grågässen och andra fågelarter genom sitt bete påverkar ekosystemet, t.ex. genom vassbältenas minskade utbredning, och därmed förändrar biotoperna för andra arter som är beroende av vass.

Det finns därför flera skäl att följa upp utvecklingen av fågelbestånden, deras påverkan på jordbruket och inverkan på andra arter. Ett mål behöver definieras för hur hög skadenivå som ur jordbrukets synpunkt är acceptabelt inom området och hur ett oacceptabelt högt betes- och skadetryck kan förebyggas. Det är också viktigt att vidmakthålla en dialog mellan markägare, arrendatorer och brukare, andra näringsidkare, myndigheter, ideella föreningar och allmänheten om fågelförekomsten vid Sörfjärden. Om skador på odlad gröda och betesmarker uppstår är det nödvändigt att vidta en kombination av olika åtgärder som berör samtliga intressenter.

Tidigare har tre handlingsplaner med beskrivningar av konkreta insatser tagits fram, för tidsperioderna 2010 – 2012, 2013 och 2014 – 2016.  Planerna innehåller målbeskrivning, sammanfattningar av kunskapsläge och tidigare erfarenheter, förslag till praktiska åtgärder, information och metoder för utvärdering, så att Sörfjärden kan hålla ett livskraftigt fågelbestånd i samexistens med jordbruk och andra näringar. Stängsling med låga trådnät, en höj- och sänkbar grind i ett tillflöde, en avledningsåker, skrämsel och skyddsjakt är metoder som hittills kommit till användning.

Villkor och ramar för arbetet sätts av en mängd internationella överenskommelser, EU-direktiv, nationella lagar och förordningar. En överblick över regelverket kan underlätta förståelsen av vad som är möjligt att genomföra. Därigenom kan också en viss vägledning fås för fördelningen av ansvar och risktagande mellan de olika intressenterna.

Den nu aktuella handlingsplanen bygger direkt på tidigare planer och den är avsedd att ha en långsiktig verkan, men specifikt under 3-årsperioden 2017 – 2019. Därefter kan en ny utvärdering av planen ske. Planen ska dock alltid vara ett levande dokument och kunna stämmas av och justeras löpande.
Kommentar: