Allmänt om salmonella

Salmonella är benämningen på en grupp av bakterier som består av en art Salmonella enterica. Denna art består av många olika typer s.k. serotyper med olika namn, ofta efter den stad där de först isolerades. Exempel på salmonellatyper är Salmonella Dublin, Salmonella Derby, Salmonella Typhimurium. Man känner idag till över 2000 olika serotyper.

Salmonella kan orsaka svåra mag- och tarmsjukdomar hos både djur och människor och räknas därför till de s.k. zoonoserna. En del serotyper är vanligare hos vissa djurslag. Salmonella Dublin förekommer mest hos nötkreatur medan andra som S typhimurium förekommer hos alla djurslag. I vårt land har vissa typer också en begränsad geografisk utbredning som t. ex. S Dublin som förekommer mest i sydöstra delen av landet.

Infektion sker genom att bakterierna kommer in i kroppen genom munnen och därefter angriper matsmältningsorganen. Från tarmen kan bakterierna sprida sig till inre organ bl a levern. Om salmonellainfektionen leder till sjukdom visar den sig vanligen som en akut eller kronisk diarre´. Spädkalvar kan också drabbas av lunginflammation.

Hos späda djur som kalvar, spädgris och kycklingar förekommer ofta dödsfall. Dräktiga djur kan kasta sitt foster. Detta gäller bl a vid S Dublin-infektion hos nötkreatur.

Vuxna djur visar som regel inga eller lindriga symtom på sjukdom. Sådana djur kan bli kroniska smittbärare, som utskiljer bakterier utan att själva vara sjuka. Dessa djur kan vara en smittfara för andra djur och människor.

Hos smittade djur utsöndras bakterierna framför allt med avföringen och vid kastning även med fostervatten och efterbörd.

Utsöndring av bakterier sker ofta periodvis. Det kan därför ibland vara svårt att påvisa smittan hos ett djur trots upprepad provtagning.

Infektionsvägarna till en besättning är ofta svåra att klarlägga men smittan kan föras in i besättningen genom inköp av djur eller foder, genom råttor, möss och fåglar (fröätare) samt genom besök av infekterade personer eller redskap.

Salmonellabakterierna kan överleva under lång tid ute i naturen (upp till år).

Salmonellans karaktär av zoonos gör att de livsmedelshygieniska aspekterna kommer i förgrunden när det gäller bekämpande.

De allra flesta fall av salmonella hos människa tillhör gruppen salmonelladiarreér  och det stora flertalet har smittats via livsmedel utomlands. Salmonella ger då i allmänhet upphov till relativt lindriga sjukdomssymtom och leder mer sällan till sjukhusvistelse. Spädbarn och åldringar är däremot känsliga.

Att salmonella tas på så stort allvar i vårt land hänför sig framförallt till den s.k. Alvestaepidemin 1953, då 10 000 personer insjuknade i salmonella och ca 100 personer dog. I en annan salmonellaepidemi i Vaggeryd 1962 insjuknade en tredjedel av invånarna.