Varg – vanliga frågor

Här hittar du svar på vanligt förekommande frågor om varg, deras beteende och vargens förhållande till tamdjur. Du kan klicka på en fråga för att komma direkt till svaret eller rulla nedåt ner för att läsa samtliga frågor och svar.

Finns det varg i Södermanland?

Hur stort är ett revir?

Är vargar bofasta?

Vilken typ av byte föredrar vargar?

När och hur många valpar får vargar?

Vad händer när valparna blir stora?

Hur är den genetiska statusen på vargarna?

Varför ska vi ha varg i Sverige och Södermanland?

Vad är länsstyrelsen ansvar när det gäller varg?

Är det vanligt att varg angriper tamdjur?

Är vargarna speciellt intresserade av vissa typer av tamdjur?

Vad för typ av skydd bör jag tänka på för mina tamdjur?

Hur är det med varg och hund?

Vilken typ av ersättning kan jag få för skada på mina djur?

Får jag skjuta en varg som hotar mina djur?

När kan det bli aktuellt med skyddsjakt?

Vilka vapen får användas vid skyddsjakt?

Jag har skjutit en varg, vad gör jag nu?

Finns det varg i Södermanland?

Två vargar, en tik och en hane, har under vintern 2014-15, spårats tillsammans i området mellan Gnesta och Nykvarn. Vargarna revirmarkerar och tiken löper, och man kan därmed konstatera att de hävdar revir och att de kan få valpar till våren 2015. Hittills under vintern har de bara spårats i Stockholms län, men de har rört sig nära länsgränsen och vargar har stora revir, så det är mycket möjligt att de kommer att röra sig i Södermanland också.

Hur stort är ett revir och hur många vargar hyser det?

Ett vargrevir är normalt ca 80 000 ha stort, men variationen är stor och en del är bara hälften så stora. Hur stort reviret mellan Sörmland och Gnesta är, och var gränserna går vet vi inte ännu eftersom få spårningar kunnat göras hittills. Vargarna är inte heller försedda med sändare.I ett vargrevir finns normalt ett föräldrapar och deras valpar, ibland tillsammans med äldre syskon. Gruppen består i snitt av sex djur, som försvarar sitt revir mot andra vargar.

Är vargar bofasta eller kan reviret förflyttas?

När vargar väl etablerat ett revir nyttjas det ofta flera år i rad, till dess att familjestrukturen störs av något.

Vilken typ av byte föredrar vargar?

De svenska vargar som studerats har till allra största delen levt på älg, främst kalv. I snitt fäller en familjegrupp omkring 100 älgar per år inom sitt revir. I områden som vårt med större andel av andra klövdjur såsom dovhjort, kronhjort och vildsvin utgör de sannolikt en större del av födan, än i de delar av Mellansverige där svenska vargar hittills funnits och studerats.

Får vargarna valpar, när och hur många i så fall?

Vargar får i snitt 5-6 valpar omkring maj månad. 

Vad händer med valparna när de blir stora, etablerar de ett nytt revir, i anslutning till det ursprungliga reviret?

Vargar lämnar normalt sitt födselrevir när de blir könsmogna efter 1-2 år. Både tikar och hanvargar kan vandra mycket långa sträckor när de utvandrar, men hittills har vargstammens spridning i Sverige främst skett genom att nya revir bildats intill eller mellan befintliga.

Hur är den genetiska statusen på dessa vargar?

Den Svenska vargstammen har genetiska problem eftersom den härstammar från ett fåtal invandrande djur och  invandringen och därigenom tillförseln av nytt genetiskt material begränsas. I snitt är alla vargar lika genetiskt besläktade som helsyskon, vilket på sikt kan ge allvarliga inavelseffekter. Man har kunnat se vissa effekter såsom minskad kullstorlek på grund av inaveln, men det är inte ett akut problem. Att säkra den kontinuerliga invandringen och tillförsel av nya gener är dock en avgörande fråga för den långsiktiga överlevnaden hos stammen, och en avgörande faktor när frågan om huruvida stammen har så kallad "Gynnsam bevarandestatus" eller inte ska avgöras.

Varför ska vi ha varg i Sverige och hur många ska få finnas i Södermanland?

Riksdagen har beslutat att de stora rovdjuren, inklusive varg, ska få finnas i livskraftiga stammar i Sverige. Det är också en följd av Sveriges åtaganden genom de internationella konventioner som vi antagit, bl.a. EU:s Art- och Habitatdirekt och Bernkonventionen.

I nuläget finns ingen fastlagd miniminivå för hur många vargar som minst ska finnas i länet, och inte heller något förvaltningsmål om hur stor vargstam som förvaltningen ska ta sikte på. Våren 2014 föreslog Viltförvaltningsdelegationen att länets miniminivå för varg ska vara en årlig föryngring (en född vargkull årligen) som delas med ett grannlän, men Naturvårdsverket har inte lagt fast den nivån. Enligt det senaste riksdagsbeslutet om rovdjursförvaltning ska den svenska vargstammen tillåtas sprida sig en större del av Sverige, i områden med bl.a. intensiv fårskötsel och skärgårdar ska förekomsten i huvudsak begränsas till de områden där den gör minst skada.

Vad är länsstyrelsens ansvar när det gäller varg?

Länsstyrelsen ansvarar för den regionala rovdjursförvaltningen och Viltförvaltningsdelegationen inom Länsstyrelsen fattar beslut om bland annat miniminivårer för rovdjursstammarna och övergripande riktlinjer för förvaltningen. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för årliga inventeringar av varg, lodjur och kungsörn, ger bidrag till skadeförebyggande åtgärder såsom rovdjursavvisande stängsel, handlägger ersättningsärenden efter rovdjursangrepp på tamdjur och beslutar om skyddsjakt.

Är det vanligt att varg angriper tamdjur, i förhållande till andra byten?

Ingen varg har hittills haft tamdjur som dokumenterad huvudföda. Vargar lever mestadels av klövvilt, i områden där älgkalv är stapelfödan brukar ungefär 100 älgar per år slås inom reviret. I ett län som Södermanland är det sannolikt att andra klövdjur såsom dovhjort, kronhjort, rådjur och vildsvin utgör en betydande del av födan.

Är vargarna speciellt intresserade av vissa typer av tamdjur?

I våra trakter sker de flesta angreppen på får. Drygt 400 får angreps förra året av varg i Sverige, att jämföra med nöt där det dokumenterades ett fåtal angrepp. När det kommer till ren angreps mellan 25 000 - 50 000 djur förra året i Sveri8ge av stora rovdjur.

Vad för typ av skydd bör jag tänka på för mina tamdjur?

För att förebygga rovdjursangrepp finns olika åtgärder, där stängsling är en av de mest effektiva. Rovdjursavvisande stängsel med fem eltrådar eller fårnät kompletterat med eltrådar fungerar bra mot varg.

Viltskadecenters webbplats finns information om hur ett rovdjursavvisande stängsel ska utformas. Svenska rovdjursföreningen hjälper också tamdjursägare att bygga rovdjursavvisande stängsel.

Kan jag få hjälp/ersättning för skyddsåtgärder?

Till rovdjursavvisande stängsel runt åker- och betesmark kommer det att finnas ersättning att söka inom nya landsbygdsprogrammet. Stödet öppnar tidigast i september. Fårbesättningar är prioriterade. Mer information finns på Jordbruksverkets webbplats, där man också söker stöd när det öppnat. Ersättning för stängsling utanför jordbruksmark och för andra förebyggande åtgärder söks ur viltskadeanslaget via blankett på Länsstyrelsens webbplats.

Hur är det med varg och hund, vad bör jag tänka i det fallet?

Det finns åtminstone tre hypoteser kring varför vargar angriper hundar:

  1. Vargen ser hunden som ett bytesdjur
  2. Vargen ser hunden som en annan varg, det vill säga konkurrent om resurser som t ex partners
  3. Vargen ser hunden som ett mindre rovdjur som kan konkurrera om t ex föda.

Alla tre anledningarna har förmodligen legat bakom något angrepp på hund. I Sverige idag är dock sannolikt hypotes 2, att vargen ser hunden som en annan varg, det vanligaste skälet till angrepp.

Hur skyddar jag min hund mot angrepp?

Det absolut viktigaste är att vara uppmärksam på området man befinner sig i och vilka rovdjur som kan tänkas uppehålla sig i samma område.

Det finns också vissa typer av individskydd för hund, exempelvis skyddsvästar.

Vilken typ av ersättning kan jag få för skada på mina djur?

Om tamdjur skadas av rovdjur kan djurägare ansöka om ersättning hos länsstyrelsen. Det är viktigt att länsstyrelsen kontaktas omgående när ett misstänkt angrepp inträffat, så att en av länsstyrelsens besiktningsmän kan komma ut och besiktiga skadan. Du kontaktar besiktningsman på 010-223 41 80

Besiktningsmannen har med sig en blankett för ansökan om ersättning. Ansökningsblankett finns också på länsstyrelsens webbplats. Ansökan ska lämnas till länsstyrelsen inom tre månader efter att skadan har inträffat.   Den ersättning som länsstyrelsen betalar ut följer de rekommendationer som viltskadecenter har lämnat för får och nötkreatur. Det går att få ersättning för djur som skadas eller dödas men även för extra arbete och kostnader som följer av angreppet. Mer information om ersättningar finns på viltskadecenters webbplats.

Får jag skjuta en varg som hotar mina djur?

Paragraf 28 i jaktförordningen definierar vilken rätt man har att försvara sina tamdjur vid ett rovdjursangrepp.¨Den som dödar ett rovdjur för att freda sina tamdjur måste tänka på att:

  • man måste försöka att skrämma rovdjuret först
  • angreppet måste vara pågående eller omedelbart förestående  

Det är tamdjursägare eller vårdare som har möjlighet att använda sig av § 28. Annan än tamdjursägaren eller vårdaren får också ingripa, om det sker på uppdrag av någon av de ovanstående eller om det finns skäl för den som ingriper att misstänka att uppdraget skulle ha lämnats om det fanns möjlighet. Med tamdjur avses till exempel får, nötkreatur, hästar och jakthundar. Reglerna gäller både innanför och utanför inhägnat område, och kan om det gäller lodjur användas även vid angrepp i vilthägn.

När kan det bli aktuellt med skyddsjakt?

Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt och behovet bedöms från fall till fall men enligt jaktförordningen kan skyddsjakt bli aktuellt om ett av dessa skäl föreligger:

  • Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön Av hänsyn till flygsäkerheten
  • För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
  • För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana växter eller djur

Samt att:

  • skyddsjakten inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den arktuella artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde
  • det inte finns någon annan lämplig lösning som löser behovet av skyddsjakt

Finns det förordningar/rekommendationer om vilka typ av vapen som ska användas vid skyddsjakt?

Ja, för jakt på varg krävs kulvapen klass 1. Dispens för användandet av hagelvapen vid skyddsjakt kan ges av Naturvårdsverket.

Jag har skjutit en varg, vad gör jag nu?

  1. Ring Länsstyrelens journummer 010-223 41 80
  2. Anmäl händelsen till Länsstyrelsens rovdjursansvarig
  3. Flytta eller rör inte vargen, invänta Länsstyrelsens besiktningsman på platsen.