-Tjockskalig målarmussla (Unio crassus)

 Den tjockskaliga målarmusslan är en av Sveriges åtta stormusselarter. Skalet är ofta väldigt tjockt, brunsvart i färgen och med likartat rundade ändar. På äldre musslor är skalet ofta kraftigt eroderat. Musslorna blir upp till ca 10 cm långa och kan uppnå en ålder av 80 år.

Närbild på tjockskalig målarmussla, sifonen syns.

Livscykel
Musslorna lever i vattendrag med strömmande vatten där de sitter i bottenmaterialet och filtrerar vattnet på partiklar. Musslorna är strikt skildkönade och har en komplex fortplantningsbiologi: hanarna släpper ut spermier i vattnet. Dessa tas via filtreringssystemet upp av honorna som sedan befruktar äggen. Äggen blir kvar i honornas gälar under ett par veckor varefter de stöts ut som så kallade glochidielarver. Dessa måste genomgå ett parasitiskt stadium i gälarna på en fisk. Vilken eller vilka fiskarter som musslan har som värdfisk är inte klarlagt och varierar dessutom mellan olika vattendrag beroende på den hur den lokala fiskfaunanser ut. Potentiella värdarter i Södermanland är stensimpa, spigg, sarv, abborre, stäm och färna. Under det parasitiska stadiet, som är några veckor långt, omvandlas glochidielarven till färdigbildad mussla. Denna släpper från gälarna och faller ned till bottnen. Där gräver den ned sig och lever bland bottenpartiklarna tills de uppnått en storlek av cirka en centimeter. Då kommer den upp och sätter sig i filtreringsposition, det vill säga med framänden förankrad i bottenmaterialet och bakänden uppstickande i den fria vattenmassan.

Lokal utbredning
I Södermanlands län är den tjockskaliga målarmusslan i dagsläget känd från Kilaån, Svärtaån, Vedaån, Sätterstaån, Nyköpingsån, Husbyån, Sibro, Nässelstaån (vid Stjärnhov), Skräddartorpsån (Yngarens utlopp, Bettna), Åkforsån och Forsaån (Katrineholm).  Klicka här för utbredningskarta från Artportalen. Troligtvis har arten tidigare haft en större utbredning i länet.

Foto på musselmiljö

Hotbild
Det största hotet mot stormusslorna är försämrade habitat till följd av mänskliga aktiviteter såsom årensningar, reglering av vattendrag, utsläpp från jord- och skogsbruk, industrier, trafik m.m. Den ökade mängden partiklar i vattnet från exempelvis skogsavverkningar och dikesrensningar ger en ökad sedimentation och igenslamning av vattendragen. Detta leder till att musslorna får svårigheter att filtrera vattnet samt riskerar att bli övertäckta med sediment. Eftersom musslorna är beroende av sina värdfiskar för sin fortplantnings kan påverkan på fiskbestånden, t.ex. en damm som hindrar fisken att vandra till lekområden, vara en orsak till att även en musselpopulation långsamt dör ut. Musslor är även känsliga för övergödning, försurning och föroreningar t.ex. tungmetaller.

Den tjockskaliga målarmusslan är sedan 2001 fridlyst i Sverige och klassas som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan. Dessutom är den upptagen i Natura 2000, samt IUCN:s globala rödlista för djur, där den klassas som missgynnad (NT).