Skalbaggar på nyligen död tall

Vissa skalbaggar är beroende av att det finns nydöda tallar. De lever på tallved på tallar som fortfarande har barren kvar fast de är alldeles röda. Har tallen till del gröna barr är tallen för vital för att dessa skalbaggar ska klara att angripa tallen. Kunskapen om dessa arter är fortfarande bristfällig.
Närbild på en avlång barksvartbagge, fotograferad uppifrån.

Åtgärdsprogrammet för skalbaggar på nyligen död tall omfattar 9 skalbaggsarter:

  • Kantad kulhalsbock (Acmaeops marginata) sårbar (VU)
  • Cholodkovskys bastborre (Carphoborus cholodkovskyi) sårbar (VU)
  • Linjerad plattstumpbagge (Platysoma lineare) missgynad (NT)
  • Tolvtandad barkborre (Ips sexdentatus) starkt hotad (EN)
  • Avlång barkborre (Orthotomicus longicollis) sårbar (VU)
  • Smal skuggbagge (Boros schneideri) starkt hotad (EN)
  • Tallgångbagge (Cerylon impressum) sårbar (VU)
  • Tallbarksvartbagge (Corticeus fraxini) sårbar (VU)
  • Avlång barksvartbagge (Corticeus longulus) missgynnad (NT)

Hotbild
Den allra största delen av skogen i Sverige brukas idag. För att minska förluster av skog har motverkan av skogsbränder blivit allt mer effektivt. Detta har lett till en stor brist på död ved i skogen. Många arter är specialiserade och därmed beroende av död ved av olika trädslag och av olika ålder. Tallen hyser en rad olika vedskalbaggar som är beroende av tallen i olika faser, levande, döende och död. Tallvedens karaktär vid dessa olika faser samt konkurrens mellan arterna skapar en succession av vedskalbaggar på tall. Dessutom är vissa skalbaggsarter beorende av samexistens med till exempel vissa svampar som ytterligare bidrar till att olika skalbaggsarter lever på tallen vid olika tidpunkter, beroende på om den är helt frisk, skadad, döende eller död.

Tallen som föda och boplats
Tallen har ett försvarssystem av hartsämnen, vilket vi ofta ser som kåda på tallar. Detta effektiva försvarssystem gör att det är få arter som kan äta levande tall. Skadade träd har en sämre försvarsförmåga och kan angripas av arter som konsumerar delar av trädet eller tar sig igenom tallens försvarssystem så att trädet börjar dö. En döende tall är en födoresurs som attraherar många arter. Då uppstår också konkurrens och att skalbaggsarter tränger ut varandra. Det finns till exempel en skalbagge med långa antenner, en så kallad långhorning som heter timmerman. Dess larver kan äta upp all mat för larverna av större märgborre. Den föda en döende tall kan erbjuda konsumeras snabbt, vilket innebär att successionstadiet döende och nyligen död tall bara blir något år. När trädet utgör äldre död ved följer olika successioner av vedskalbaggar på äldre död tall.

Rapporter
Idag har vi begränsade kunskaper om de skalbaggsarter som ingår i åtgärdsprogrammet. Därför görs en del inventeringar under arbetet med att ta fram detta åtgärdsprogram. Eftersom Länsstyrelsen i Södermanlands län är nationell koordinator för åtgärdsprogrammet för skalbaggar på nyligen död tall har vi drivit inventeringar i andra län för att öka kunskapsläget i samband med framtagandet av åtgärdsprogrammet. I boxen till höger finns några av dessa rappporter där Länsstyrelsen i Södermanland har varit med och finansierat.

Åtgärdsprogrammet är under framtagandet och ligger på Naturvårdsverket i avvaktan på riktlinjer för skötsel av skyddad skog från samma myndighet.