Mal (Silurus glanis)

Mal är en hotad fiskart som endast finns i ett fåtal vattendrag i Sverige. Bland annat finns den i Båven i Södermanland.

Den europeiska malen är en av de största sötvattensfiskarna i världen. Det största svenska exemplaret, som fångades i sjön Båven år 1870, var 3,6 m långt och vägde uppskattningsvis 180 kg.

Malen har en långsträckt kropp med slät hud. Utmärkande är det platta huvudet med två långa skäggtömmar på överkäken och fyra korta på underkäken. Utseendemässigt påminner malen om laken. Malen växer långsamt i Sverige på grund av det relativt kalla klimatet. En mal som är mellan 1,5 -2 m lång kan vara 40 år eller mer.

Foto på mal (Silurus glanis)


 

 

 







 

 

 





Malen är en värmeälskande art som lever i större floder och angränsande vatten såsom gamla flodarmar och översilningsområden. Sjöar som ligger i anslutning till det rinnande vattnet utgör ofta viktiga uppväxtområden. Unga malar håller ihop i grupper, medan större individer lever enskilt och håller revir. Buskar med grenar och rötter som hänger ut över vattnet tros utgöra viktiga ståndplatser speciellt för mindre malar (<1 kg). Andra viktiga uppehållsplatser är håligheter som bildats längs med vattendragens erosionssidor samt bland block och sten ute i huvudfåran. Karpfiskar såsom mört och björkna är viktig föda för malen. Även grodor står högt på menyn. Malen är nattaktiv och står då ofta bakom en stock eller ett stenblock eller bland rötter och väntar på sitt byte.

Malen uppsöker lekplatserna när vattentemperaturen är 17–18°C. Leken sker sedan vid 22–24 °C. Leklokalerna är ofta grunda, väl uppvärmda platser med riklig växlighet. Innan leken förbereder hanen ett bo. Rommen fäster på tunna rottrådar. Efter 2,5–3 dagar kläcks rommen. Klimatet i Sverige gör att lyckad reproduktion med yngelöverlevnad inte sker varje år, utan endast år med varma somrar.

Malbiotop

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Södermanlands län finns mal i Båven med närliggande sjöar, d.v.s. Nyköpingsåns vattensystem. Länk till karta över malfynd inrapporterade till Artportalen.

Utanför länet finns mal endast i Kalmar län i Emån och i Kronobergs + Skåne län i Möckeln och Helge å. I Helge å återintroducerades arten 1999.

Under de senaste 100 åren har malens förekomst och utbredning minskat kraftigt och i flera vattensystem där arten tidigare har funnits har bestånden helt försvunnit. Exempelvis fanns malen förr i Mälaren-Norrströms vattensystem och i Skräbeåns vattensystem. Huvudorsaken till tillbakagången är brist på lämpliga miljöer i södra Sverige; såsom stora låglänta åar med en naturlig flodmiljö, vilket är en direkt följd av mänsklig påverkan såsom torrläggningsföretag, vattenreglering, avledning av vatten, fysisk påverkan på strand- och bottenhabitat samt föroreningar. På grund av detta är malen inplacerad på den svenska Rödlistan som "Akut hotad. Arten fredades år 1994.

Åtgärdsprogrammet för bevarande av mal fastställdes av Fiskeriverket och Naturvårdsverket gemensamt 1998. Nuvarande program är under revidering. Åtgärder som kan bli aktuella att genomföra är restaurering av förstörda livsmiljöer, vidta utsättningar samt skydd av lekplatser och primära uppväxtområden