Schmallenbergvirus hos idisslare

Schmallenbergviruset kom till Sverige under sommaren/hösten 2012. Troligtvis spreds den med svidknott som blåste hit. Vid en tankmjölkscreening av 750 prover från hela Sverige som gjordes i maj 2012, var endast en mjölkbesättning i Blekinge i positiv på antikroppar(ak) mot viruset. I november 2012 när uppföljande tankmjölksprov togs på samma gårdar hade viruset spridit sig och 75 % av gårdarna var smittade, även i Östergötland.

När sjukdomen var ny i landet var Schmallenberg anmälningspliktig, men är det inte längre. Länsstyrelsen får ändå in en del provsvar från obduktioner och blodprovstagning för kännedom. Under början av året har länsstyrelsen fått in ett fåtal positiva provsvar som rör döda lamm och nu under våren provsvar rörande ett par obducerade kalvar med typiska symtom på Schmallenberg. Därför tror vi inte att vårt län är lika hårt drabbat av dödfödslar, missbildade lamm och kalvar som en del av våra grannlän har varit.  

Bekämpas inte som Blåtungevirus
Till skillnad från sjukdomen Blåtunga som drabbade delar av vårt län på liknande sätt för ett par år sedan, gick Schmallenbergviruset inte att bekämpa då det spred sig så snabbt över hela landet på väldigt kort tid.  Smittvägen är alltså samma som för Blåtungeviruset men Schmallenbergviruset är tio gånger effektivare på att spridas med svidknott än blåtunga. Blåtunga är en allvarligare sjukdom som går under epizootilagen och därför ska bekämpas med spärrområden, vaccination eller utslaktning/avlivning om den kommer in i landet. Blåtunga har inte påvisats i norra Europa sedan maj 2010.    

Nytt i Europa
Schmallenbergviruset har endast varit känt i Europa i 1,5 år och upptäcktes först i Tyskland, Holland o Belgien i slutet av 2011 på mjölkkor. Korna hade då symtom som diarré och sänkt mjölkproduktion. År 2012 föddes även missbildade och svagfödda lamm och kalvar till följd av viruset. Smittan bredde ut sig i Europa via infekterade svidknott. Smittan har troligtvis introducerats till Europa med infekterade svidknott som följt med importerade växter till en holländsk hamn i ett djurtätt område.   Viruset är mycket likt Akabanevirus som finns i Australien och sprids på liknande sätt och ger samma symtom på idisslare. Akabanevirus ger livslång immunitet efter genomgången smitta. I Australien finns vaccin mot Akabaneviruset men där vaccineras inte djuren i infekterade områden för det behövs inte eftersom djuren direkt får immunitet efter genomgången sjukdom. Vaccinet används i randzoner i utkanten av de smittade områdena där smittan inte finns konstant och där djuren därför drabbas hårdare varje gång smittan kommer tillbaka. Eftersom Schmallenberg och Akabanevirusen är så lika hoppas man att Schmallenberg också kommer att ge livslång immunitet till djur som kommit i kontakt med smittan.      

Vektorburen smitta
Eftersom Schmallenberginfektion är en vektorburen smitta kräver den tillräckligt många svidknott och tillräckligt många djur som bär smitta samt djur som är mottagliga för smitta, för att spridas. Under hösten 2012 fanns det tillräckligt med knott för att detta skulle ske. Svidknottshonorna sprider smittan innan de lägger ägg. De trivs i sankmarker men även inne på stall genom t ex vattensamlingar under vattenkoppar. Vissa svidknottarter har hela sin livscykel inomhus, varför det inte går att skydda betesdjur så enkelt som genom att hålla dem inomhus. Svidknottssäsong kommer nog att bli ungefär maj-okt i år, men det är väderberoende och varierar lite år från år, mellan april-november.  

Symtom
Virus angriper celler som delar sig och därför är djuren känsliga i vissa stadier i fosterutvecklingen. Smitta i tidig dräktighet ger dödfödda, missbildade eller svagfödda lamm och kalvar. Tidig dräktighet är vid 1-2 månader in i dräktigheten för får och vid 2-4 månaders dräktighet för nöt. Smittas djuren ännu tidigare sker istället ombrunst. Infektion senare i dräktigheten förefaller inte ge några men hos vare sig vuxet djur eller unge. Missbildningar som är typiska vid infektion med Schmallenberg är vriden nacke, vattenskalle, krokiga ben. Viruset drabbar nervceller och ger hjärnskador hos kalvarna och lammen.  

Det måste inte vara Schmallenberg
Om du tror att dina djur har drabbats av Schmallenberg så ska du ta ut en veterinär som kan ta prover eller skicka djur till obduktion, för det finns många olika sjukdomar som kan ge liknande symtom. De andra sjukdomarna smittar på ett annat sätt varför det är viktigt att veta vilken sjukdom det är. Vissa av sjukdomarna kan smitta till människa och vissa av dem är anmälningspliktiga!  

Andra orsaker till feber, diarré och nedsatt mjölkproduktion hos vuxna nöt kan t ex vara Vinterdysenteri (Coronavirus) som är vanligt i Sverige, juverinflammation, eller Salmonella (Bvd är i princip utrotat i Sverige, så när som på någon enstaka besättning, men är en viktig differentialdiagnos i andra EU-länder).  

Det finns många orsaker till kastning o omlöp hos får och nöt, t ex är Toxoplasma en vanlig parasit som kan spridas med kattavföring, via fodret, till får. Neospora caninum är en annan parasit som bland annat sprids via hundavföring till nöt. Campylobakter är en bakterie som är en av de vanligaste smittorna från djur till människa och som ger magsjuka om människan exempelvis äter dåligt tillagat kött eller dricker opastöriserad mjölk. Listeria är en jordbakterie som också är farlig för människa som ofta sprids via dåligt ensilage. Salmonella är en annan bakterieinfektion som kan drabba de flesta djurarter, inklusive människa och sprids med t ex gödsel på stövlar, redskap, vatten eller via foder.  

Blåtunga kan också leda till missbildade lamm o kalvar. Missbildningar kan också bero på andra orsaker än smitta exempelvis muskeldegeneration och selenbrist, giftiga växter, bekämpningsmedel eller genetiska defekter.    

Tänk smittskydd!
Den viktigaste åtgärden för att undvika smitta är att inte köpa in eller flytta djur till och från sin besättning. Om du köper in djur, se till att sätta dem i isolering i minst tre veckor innan du låter dem blandas med dina gamla djur.  

Besökare till gården kan introducera smitta på gården och därför är det bra med gårdsegna stövlar och rena kläder för besökare. Det är också viktigt med handtvätt och handsprit både före och efter besök. Utrustning som används på gården ska vara ren o desinficerad, det bästa är att låna ut sin egen om du exempelvis tar in hantverkare.  

Fodersmitta inom gården kan undvikas genom lock på fodertråg mot skadedjur och god hygien på foderbord. Se till att gödsel- och fodervägar inte korsas.  

Smittskydd vid vektorburen smitta är svårare. Svidknott är små, under 0,5 mm och kan inte stängas ute. Det är bättre för djurvälfärden ha djuren ute, enligt Svenska Djurhälsovården. Blåsiga platser är bra, då knotten blåser bort. Insektsmedel ger inget effektivt skydd mot t ex blåtunga och är dyrt. Medlen kan leda till resistensutveckling men kan minska svidknottpopulationen på lång sikt. I områden med Anaplasma och Borrelia bör man dock absolut fortsätta att behandla med insektsmedel mot fästingar.  

Hur skyddar vi oss mot Schmallenberg om viruset är här för att stanna?
Mot Schmallenberg skyddar man sig kanske bäst emot om man låter bli att behandla icke-dräktiga djur med insektsmedel så att djuren får gå igenom sjukdomen.  Det är troligen bättre att genomgå smittan och få antikroppar och skydd mot infektionen innan dräktighet. Åtgärder kan också vara att hålla torrt kring vattenkoppar mm så att inte svidknottsägg kläcks.  

Djurhälsovårdens råd är att om möjligt betäcka djuren under knottfri säsong och så tidigt att djuren kommer i tidig dräktighet vid knottfri säsong. Kvigor bör hinna smittas innan dräktighet och eventuellt skulle man kunna betäcka tackor senare så att de är hunnit bli smittade och är immuna före betäckning. Det går att ta prov på ungtackor, kvigor eller värdefulla djur innan betäckning för att få veta om djuren har hunnit träffa på viruset och fått naturlig immunitet. Proven ska tas så nära betäckning som möjligt.  

Vaccin som är effektiva mot viruset finns inte än. Vaccin är under utveckling i Europa och flera läkemedelsföretag försöker få dessa godkända, bland annat i Storbritannien. Om de lyckas med detta kan svenska veterinärer sedan ta hem vaccin till Sverige på licens, men det blir troligen inte klart till årets svidknottssäsong.  

Det är viktigt att alltid ha god övervakning och bra vård vid kalvningar och lamningar och se till att det nyfödda djuret får värme och råmjölk. Grundläggande är att tvätta händerna och städa undan vätskor som kommit ut vid födseln som skulle kunna smitta andra djur om smitta finns i besättningen. Det är också viktigt att se till att besökare inte för smitta vidare. Kontakta veterinär vid problemförlossningar och spara dödfödda djur och efterbörden svalt för en eventuell obduktion. Det är viktigt att skicka med efterbörden eftersom, beroende på hur den ser ut, den kan hjälpa till att ställa diagnosen.  

Finns smittan i Sverige i år?
Ingen vet om det blir någon smittspridning av Schmallenbergvirus under svidknottssäsongen 2013. I Sverige har virus troligen inte övervintrat i djur, men om den lyckats övervintra här på annat vis, exempelvis inomhus i knott, skulle vi kunna få smittspridning med svidknott redan i maj. SVA samlar svidknott i fällor, letar efter virus och studerar viruset vidare. Om svidknott blåser in över Östersjön till Blekinge i maj som de gjorde under 2012, finns det kanske inga mottagliga djur där i år eftersom djuren fick smittan förra året och därför är immuna. Troligen sker i så fall ingen tidig smittspridning, eller kanske ingen alls förrän om 3-4 år. Eller så sker kanske en sen spridning i nya områden där det finns mottagliga djur när svidknotten blivit tillräckligt många exempelvis bland besättningar i Östergötland som inte nåddes av smittan förra året...  

Källor/för mer uppdaterad information är SVA och Svenska Djurhälsovårdens hemsidor: SVA och Svenska Djurhälsovården  

SVA har haft en webenkät för dräktighet av tackor under 2012. Enkäter för vårens lamnings- och kalvningsresult ligger ute på SVA:s hemsida. Resultaten visar bland annat att vissa besättningar inte drabbats alls av Schmallenberg medan andra har drabbats hårt med missbildade svaga och dödfödda lamm.