Frågor och svar

Frågor och svar om Natura 2000

 

Start

Allmän information, fågeldirektivet; art- & habitatdirektivet

Odlingslandskap; betesmarker; ängar; miljöstöd

Skogar; myrar; nyckelbiotoper; biotopskyddsområden; naturvårdsavtal; naturreservat; certifiering

Sjöar; vattendrag; strandskydd; fiskevårdsområden

Tillstånd; tillståndsavgift; miljökonsekvensbeskrivning (MKB), tillsyn; bygglov; plan- och bygglagen (PBL); skogsvårdslagen

Uppföljning; basinventering; bevarandeplaner; skötsel

 

 

Allmän information, fågeldirektivet; art- & habitatdirektivet

tillbaka

Vad är Natura 2000?
Ett nätverk av värdefulla naturområden inom hela Europeiska unionen.

När startade Natura 2000 i Sverige/Östergötland?
När Sverige blev medlem i EU 1995 började Sverige och Östergötland arbeta med Natura 2000.

Var kan jag få mera information och kartuppgifter om Natura 2000?
På Länsstyrelsens hemsidas Natura 2000-sidor finns mera information (sök på ”Natura 2000”). Även Naturvårdsverkets hemsida innehåller mycket bra information. Där finns även en handbok om Natura 2000-hanteringen för myndigheter och verksamhetsutövare/markägare och ett kartverktyg som visar skyddade områden, inklusive Natura 2000-områden.

Var finns Natura 2000-områden i Östergötland?
I samtliga 13 kommuner. Många av de naturreservat som finns i länet ingår i Natura 2000. Alla Natura 2000-områden är listade kommunvis under Bevarandeplaner (se rubrik till vänster).

Kommer det att föreslås mera områden till Natura 2000 i Östergötland?
Kanske. EU tittar med jämna mellanrum på om medlemsländerna har skyddat tillräckligt med areal för naturtyperna och arterna som Natura 2000 ska hjälpa till att skydda och bevara. Sverige får då och då i uppdrag från EU att komplettera med flera Natura 2000-områden, och regeringen ger sedan Länsstyrelserna i uppdrag att föreslå nya områden. Senast som Östergötland föreslog nya områden var 2005, vilket resulterade i tre nya områden. 2014-15 har flera län, däribland Östergötland, i uppdrag att undersöka om fler lämpliga områden finns som bör skyddas som Natura 2000-områden. Det innebär att det kan bli fler Natura 2000-områden i Östergötland. Innan ett område föreslås förs en dialog med markägare.

Vad handlar fågeldirektivet om?
Kort och gott att skydda och förvalta områden som har stor betydelse för rastande/flyttande samt häckande fåglar. I fågeldirektivet behandlas vilka fågelarter som får jagas och när mm.

Vilka fåglar berörs i Östergötland?
I en av fågeldirektivets bilagor listas vilka fågelarter som kan vara skäl för att skydda områden som Natura 2000. Av dessa häckar ca 40 arter i Östergötland.

Vad handlar art- och habitatdirektivet om?
Kort och gott om att skydda och förvalta områden som hyser ovanliga naturmiljöer och/eller arter listade i art- och habitatdirektivets bilagor. Vidare redovisas krav på uppföljning av områdenas naturkvalitéer som även ska rapporteras med jämna mellanrum till EU. Sverige ska även rapportera hur det går för naturtyperna och arterna överlag i landskapet för hela Sverige.

Vad är ett habitat?
Habitat kan ungefär översättas med livsmiljö för en viss typ av arter. Ett annat ord är naturtyp. Som exempel finns det olika gräsmarkshabitat, där t ex jordmånen påverkar förutsättningarna. Artrika silikatgräsmarker är de vanligaste i södra delen av länet, där jordarna är lite surare än på slätten, medan man på slättens betesmarker hittar kalkgräsmarker med basisk jord. Även om både artrika silikatgräsmarker och kalkgräsmarker kan se lika ut vid första anblicken, med sina mer eller mindre öppna gräsytor, så skiljer det sig delvis i vilka växter som trivs beroende på jordmånen. I skogsmiljöer kan trädslagsfördelningen och historiken avgöra vilket habitat det är. I vattendrag och sjöar påverkar vattenkemin och näringsstatusen ofta vilka arter som finns och därmed vilket habitat det är, osv.  

Vilka av direktivets arter förekommer i Östergötland?
I dagsläget har vi kunskap om att ca 30 arter finns i Östergötland av de i Sverige 101 förekommande arterna.

Vilka habitat/naturtyper (livsmiljöer) förekommer i Östergötland?
I dagsläget vet vi att 41 av direktivets olika habitat finns i Östergötland.

 

Odlingslandskap; betesmarker; ängar; miljöstöd

tillbaka

Varför är mina betes/slåttermarker med i Natura 2000?
I slutet av 80-talet och en bit in på 90-talet genomfördes den landsomfattande ängs- och hagmarksinventeringen. Kunskapen om hur stor del av hagmarkerna som fanns kvar var generellt låg i Sverige dessförinnan. Med denna inventering framkom att det nu är en bråkdel kvar av de tidigare ca 2 miljoner ha av naturliga fodermarker som fanns i Sverige på slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. I Östergötland klassades ca 18 000 ha som värdefulla ängs- och hagmarker.

Ett antal av de mest värdefulla markerna från ängs- och hagmarksinventeringen, och som även består av naturtyper eller har en artförekomst enligt Natura 2000, har valts ut för att ingå i nätverket Natura 2000. Länsstyrelsens policy är att främst arbeta med områden där markägarna är positivt inställda till att deras områden föreslås till Natura 2000. Denna policy kan länsstyrelsen frångå i de fall det finns hot mot naturvärdena i området. Flera av de odlingslandskap som ingår i Natura 2000 finns även med i något som kallas nationell bevarandeplan för odlingslandskapet, vilket ger en extra tyngd jämfört med övriga Sverige. Mellan 2002-2004 gjordes en ny landsomfattande ängs- och betesmarksinventering, som var något mer detaljerad och gav mer kunskap om våra Natura 2000-områden i odlingslandskapet. Att en betesmark eller äng ingår i Natura 2000 gör att den är en av Europas mest värdefulla ängs- eller hagmarker, något att vara stolt över!

Får vi inte sköta området med betesdjur längre?
Jo, det är grundförutsättningen för varför området är föreslaget till Natura 2000. Just det att området under lång tid har skötts som betesmark eller slåttermark har medfört att det har så höga naturvärden att det är bland de finaste områdena i Östergötland och så pass fina att de även platsar in i topplistan inom hela EU!

Blir det naturreservat av min betesmark eller slåtteräng nu?
Nej, inte med automatik. Till merparten av odlingslandskapen utgår idag miljösersättning för skötseln. Till de finaste markerna som är klassade som särskilda värden inom miljöersättningen ingår även en så kallad åtagandeplan. Många brukare/markägare har även sedan tidigare en Skötselplan för gårdens natur- och kulturvärden. Båda varianterna av planer beskriver vilka värden som finns och hur de ska skötas. De 5-åriga miljöersättningarna och en skötselplan/åtagandeplan anses idag vara tillräckligt för att området ska få det skydd och den skötsel som krävs för att värdena ska bevaras. Om hävden upphör och det inte finns någon annan brukare som är beredd att bruka området, kan det bli fråga om reservatsbildning eller biotopskydd för att säkra naturvärdenas skötsel. Men för odlingslandskap är det en sista utväg, i första hand försöker Länsstyrelsen att hjälpa till med att lösa problemet med brist på betesdjur och skötsel på annat vis i samarbete med markägaren.

Blir det en högre ersättning/dubbel ersättning nu?
Nej, att ett område är med i Natura 2000 innebär inte att det ger en ökad ersättning. EU medfinansierar redan miljösersättningarna med 50% och EU betalar inte ut dubbel ersättning för samma åtgärder inom en yta.

Kommer det bli en massa turister från andra EU-länder som springer i hagmarkerna nu?
I Sverige har vi allemansrätten, en rättighet (och skyldighet) som är unik i Europa. Den rätten gäller även de turister som kommer hit. Informationen om vilka områden som är med i Natura 2000 går att nå genom en internetkarta som Naturvårdsverket ansvarar för. Det går att få ut kartinformation från Länsstyrelsen Östergötland, Naturvårdsverket eller Miljödepartementet. Erfarenheten så långt visar att det inte har inneburit extra besökare i områden som "bara" är skyddade som Natura 2000. Naturreservat och nationalparker är mer kända och lockar turister mer.

Är alla mina hagar med i Natura 2000?
Det är olika för varje område. För det mesta har vi tagit med de områden som finns med från den äldre ängs- och hagmarksinventeringen eller ängs- och betesinventeringen (2002-2005) och som fortfarande hävdas. Inom ett Natura 2000-område ska ytan av utpekade naturtyper täcka minst 50 %. Så vissa gårdar har även med marker i Natura 2000 som är gödselpåverkade, sanka, skogsdungar eller bergiga/blockiga partier som kanske inte platsar i miljöstöden. Det kan alltså vara skillnad på avgränsningen för ett område till Natura 2000, jämfört med avgränsningen för miljöstödens klasser allmänna och särskilda värden.

Varför får jag inte miljöersättningens höga ersättning (särskilda värden) för de områden som är med i Natura 2000?
Det kan vara med ett större område i Natura 2000 jämfört med vad som platsar för särskilda värden (se även svaret ovan), eller t o m allmänna värden.

Hur länge är området med i Natura 2000?
I princip är området med i Natura 2000 ”i all framtid”, eller åtminstone så länge som Sverige och EU följer direktiven som styr Natura 2000. Ett område kan tas bort om det finns andra nationellt viktiga projekt som måste genomföras i området. Sverige måste då ersätta det området med ett likvärdigt område för att hålla nätverkets status igång. Om ett Natura 2000-område inte längre uppfyller defintionen för naturtyperna eller saknar de arter som kvalificerade för urval, kan det tas bort ur nätverket, men det måste vara helt säkert att området saknar de värden som Natura 2000 har som mål att bevara. Även detta måste ersättas med ett likvärdigt område.

Vad händer om jag inte längre kan eller vill fortsätta med lantbruket, blir jag tvingad att fortsätta?
Nej, då kan staten försöka hjälpa till med att hitta en annan djurhållare eller i sista hand besluta om något områdesskydd (reservat eller biotopskyddsområde).

Blir det extra tuffa regler i ett Natura 2000-område jämfört mot miljöstödsåtaganden?
Nej, målsättningarna med miljöstöden och Natura 2000 är de samma. Man skall bevara en ”gynnsam bevarandestatus” vilket är detsamma som att bevara markens naturvärden. Årlig hävd med bra betesresultat på hösten och återkommande röjningar om så behövs, är det som ger en ”gynnsam bevarandestatus” för ett Natura 2000-område i odlingslandskapet.

Vill man däremot göra något som kan skada områdets naturvärden måste man kontakta Länsstyrelsen för samråd innan, se mer längre ner angående tillstånd mm.

 

Skogar; myrar; nyckelbiotoper; biotopskyddsområden; naturvårdsavtal; naturreservat; certifiering

tillbaka

Hur kommer det att gå med min skog och mina markanvändningsplaner nu när skogen är med i Natura 2000?
Flertalet skogar kan komma att bli aktuella för någon form av områdesskydd, dvs biotopskydd eller naturreservat. Men Natura 2000 är inte likhetstecken med naturreservat/biotopskydd. Bevaras ett områdes naturvärden lika bra med frivilliga åtaganden enligt certifiering eller genom att teckna naturvårdsavtal så är det tillräckligt. Beroende på vilka planer som finns för skogens användning så kan vissa åtgärder kräva tillstånd, vilket först söks hos Länsstyrelsen. Är du osäker på om det kan kräva tillstånd kan du söka samråd hos Skogsstyrelsen i det distrikt där du har din skogsmark. Tänk på att till synes även små åtgärder, som att plocka ut vindfällen och röja undervegetation, kan kräva samråd med Skogsstyrelsen.

Jag äger skogsmark som ansluter till ett Natura 2000-område, berörs denna mark på något sätt?
Beroende på vilka planer som finns för skogens användning så kan vissa åtgärder kräva tillstånd, vilket söks hos Länsstyrelsen. Men för det mesta så ingår redan en skyddszon runt de viktigaste delarna inom ett Natura 2000-område. För att vara säker på att de planerade åtgärderna inte kan skada värdena inom ett angränsande Natura 2000-område kan man kontakta Skogsstyrelsen för samråd. Ett sådant samråd kan ge svar på om tillstånd behövs eller ej.

Jag äger en mosse/myr med en del skog på och i kanterna. Jag har inga planer på att bryta torv, däremot vill jag bruka skogen. Går det om det är med i Natura 2000?
Beroende på vilka planer som finns för skogens användning så kan vissa åtgärder kräva tillstånd, vilket söks hos Länsstyrelsen. Om åtgärden inte ger en kraftig försämring på de utpekade naturvärdena, så kan det vara OK. Kolla alltid med Skogsstyrelsen (samråd) eller titta i bevarandeplanen för området. Finns det ingen bevarandeplan, kontakta Länsstyrelsen.

Kan man få ersättning för att en skog är med i Natura 2000?
Ja, om pågående markanvändning kommer att försvåras så har man som markägare rätt till ersättning enligt Miljöbalkens 31 kap. 4 §.

Ska jag lämna avverkningsanmälan i eller vid Natura 2000-skogar till Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller både och i fortsättningen?
Inget är förändrat. Du lämnar avverkningsanmälan, eller liknande anmälningar enligt Skogsvårdslagen, till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen tittar sedan på anmälan och gör en bedömning om du som markägare kan genomföra åtgärden, genomföra åtgärden under vissa villkor eller om åtgärden kräver tillstånd av Länsstyrelsen. Krävs det tillstånd så är det du som markägare som ansöker om detta, inte Skogsstyrelsen. Tillståndsansökan skickas till Länsstyrelsen och är kostnadsfri om det inte finns något annat skydd enligt miljöbalken inom samma område (naturreservat, biotopskydd, strandskydd mm). Tillståndsansökan ska även innehålla en konsekvensbeskrivning av åtgärdens påverkan på Natura 2000-området. NÄR, VAR, HUR och VEM som gör åtgärden och som sagt dess konsekvenser ska redovisas.

Jag har nyckelbiotoper som är med i ett Natura 2000-område, men vad händer sedan?
Om områdets naturvärden är sådana att pågående markanvändning avsevärt försvåras för att de ska bevaras, så har du rätt till ersättning enligt miljöbalkens 31 kap. 4 §. Antingen bildas ett biotopskydd av Skogsstyrelsen eller om det är en större areal än ca 5-10 ha ett naturreservat av Länsstyrelsen. Om området ingår i certifiering (FSC eller PEFS) som ett bestånd som är avsatt för naturvård kan detta vara tillräckligt skydd.

Vilket skydd har en Natura 2000-skog som inte är naturreservat eller biotopskydd idag? Det är en så kallad nyckelbiotop?
En nyckelbiotop har inget lagligt skydd, däremot är det generell samrådsplikt med Skogsstyrelsen för åtgärder som påverkar området enligt Miljöbalken 12 kap. 6 §. Ett Natura 2000-område omfattas sedan 2001-07-01 av tydligare Svenska lagar som anger att tillstånd kan behövas för verksamheter som på ett betydande sätt påverkar livsmiljöer eller kraftigt stör utpekade arter i ett Natura 2000-område.

Vad är ett biotopskyddsområde? Vad innebär det?
Ett biotopskyddsområde är ett lagskyddat område där verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön inte får genomföras. Området skyddas för all framtid mot verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön. Markägaren behåller äganderätten till marken. Om pågående markanvändning avsevärt försvåras på grund av beslut om biotopskydd, kan ersättning utgå till markägaren enlig Miljöbalkens 31 kap. 4 §. Eventuell ersättning utbetalas som engångsbelopp och är skattepliktigt. Biotopskyddsbeslutet får normalt ej vara större än 5-10 ha. Beslutet om biotopskydd registerförs i Lantmäteriets kartdatabaser och fastighetsregister. Naturvårdsverket registerför alla biotopskyddsbeslut i ett naturvårdsregister. Ett biotopskyddat område märks ut med en vit snöstjärnesymbol på blå botten (naturlig storlek 8 x 11 cm) på trästolpar. Är det långa sträckor kan även en vit ring med vit stjärna målas på träd utmed beslutad gräns.

Vem bildar biotopskyddsområden?
Skogsstyrelsen i skogsmark, Länsstyrelsen i övrig mark som inte omfattas av skogsvårdslagen, främst odlingslandskapet.

Hur stort kan ett biotopskydd vara?
Upp till ca 5-10 ha, lite impediment kan få ingå.

Vad är ett naturvårdsavtal? Hur fungerar det?
Ett civilrättsligt avtal som tecknas på max 50 år mellan två parter. Ersättning kan utgå för åtgärder som höjer naturvärdena.

Vem bildar reservat?
Länsstyrelserna eller kommunerna kan bilda naturreservat. Det finns två typer av reservat; kulturreservat och naturreservat.

Kan ett reservat bildas på delar av en fastighet?
Ja, det går att göra reservat på delar av fastigheter.

Gäller ett naturreservatsbeslut för all framtid?
Ja.

Hur stor är ersättningen för reservat i skogsmark?
En genomsnittlig siffra per ha är svårt att ange, då markens bördighet och trädens ålder och trädslag varierar kraftigt. Ersättningen grundar sig på värdering utifrån värdet vid värderingstillfället. I princip motsvarar ersättningen ungefär 125 % av marknadsvärdet om man som markägare fortsätter att äga marken. Den höga ersättningen har en koppling till Expropriationslagen.

Mitt skogsbruk är certifierat och jag vill fortsätta bruka skogen på detta sätt. Innebär Natura 2000 några hinder för det eller räcker certifieringen för att klara skyddet enligt Natura 2000?
Frivilligt skydd genom t. ex. certifiering kan vara tillräckligt under förutsättning att områdets naturvärden bevaras i enlighet med syftet för Natura 2000 och den bevarandeplan som tagits fram för Natura 2000-området. Områdesskydd (reservat eller biotopskyddsområde) kan dock vara aktuellt i många fall men innebär att du som markägare får ersättning enligt miljöbalkens 31 kap. 4 § (se ovan).

 

Sjöar; vattendrag; strandskydd; fiskevårdsområden

tillbaka

Jag äger ett område som utgörs av sjö eller vattendrag och som är ett Natura 2000-område. Innebär detta att jag kan fortsätta nyttja vattenmiljöerna på det sätt jag tidigare gjort för fiske, jakt eller andra aktiviteter?
Ja, under förutsättning att naturvärdena i området inte skadas. Natura 2000 innebär mycket sällan inskränkningar för fiske, jakt och annat friluftsliv, men det kan naturligtvis bli aktuellt med inskränkningar om det är känsliga arter eller miljöer som skadas. Längs sjöar och vattendrag råder redan idag strandskydd som begränsar vad som är tillåtet när det gäller anläggningar och andra byggnationer (om det inte gäller de areella näringarna).

Jag äger mark intill en sjö eller ett vattendrag som är Natura 2000-område. Kan det innebära att jag i framtiden inte får utnyttja marken för byggnationer och andra åtgärder eller verksamheter än jag gör i dag?
Inga åtgärder eller verksamheter som kan skada naturvärdena i ett Natura 2000 område är tillåtna vare sig i eller utanför området. Det är inte avståndet till området utan den befarade påverkan på det aktuella området som avgör. Det innebär att vissa typer av åtgärder inte kan accepteras på ett ställe men kanske på ett annat beroende på de lokala förutsättningarna. Oavsett om ett vattenområde är Natura 2000 eller inte är det redan idag förbjudet att göra åtgärder om naturvärden kan skadas. Beroende på vad man vill göra kan det vara krav att man söker tillstånd för vattenverksamhet, strandskyddsdispens eller samråder med Länsstyrelsen.

Hur gör man om man inte vet om en åtgärd i eller i närheten av en sjö eller ett vattendrag kräver tillstånd eller inte?
Är man osäker om den planerade åtgärden påverkar Natura 2000 området, och därmed kräver tillstånd eller om något annat tillstånd fordras, bör man samråda med Länsstyrelsen innan man sätter igång. Rör åtgärden någon åtgärd som hör till skogsbruket ska samråd ske med Skogsstyrelsen i stället, även om det angränsande Natura 2000-området inte består av skog. Det kan t ex röra sig om avverkning, gallring, rensing av skogsdiken eller skyddsdikning nära ett vattendrag eller en sjö som är Natura 2000-område. Mer information om den rådande lagstiftningen kan du läsa om längre ner på denna sida.  

Vad innebär strandskydd och hur påverkas det av Natura 2000?
Längs alla sjöar och vattendrag (med några få undantag) råder generellt strandskydd. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för det rörliga friluftslivet samt bevara goda förutsättningar för växter och djur. Skyddet innebär bl a att det är förbjudet att utan dispens uppföra nya byggnader, andra anläggningar eller vidta andra åtgärder som motverkar syftet inom en 100 m bred zon upp på land och ut i vatten. På några platser är strandskyddsområdet utökat och har en bredare zon (se Östgötakartan, leta reda på strandskyddet till höger i kartan och bocka för strandskyddet och alla nivåer ovan för att se det i kartan). Strandskyddet fortsätter att gälla inom ett område även då det är med i Natura 2000.

En del av min fastighet som är ett Natura 2000-område ingår i ett fiskevårdsområde. Påverkar Natura 2000 den gemensamma verksamheten i fiskevårdsområdet?
Natura 2000 medför inte automatiskt några förändringar i fiskevårdsområdet under förutsättning att planerad verksamhet inte påverkar naturvärdena negativt. Ofta behövs inte något ytterligare skydd för vattenområden än det som redan finns i miljöbalken och behandlar vattenverksamhet, strandskydd och samråd. I vissa fall kan fiskevårdsområdets föreskrifter ytterligare bidra till att säkerställa det skydd som krävs för att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas.

 

Tillstånd; tillståndsavgift; miljökonsekvensbeskrivning (MKB), tillsyn; bygglov; plan- och bygglagen (PBL); skogsvårdslagen

tillbaka

Vad kräver tillstånd? Vilka verksamheter, projekt eller planer?
Tillstånd (miljöbalken 7 kap. 27-29 §§ och 4 kap. 8§) krävs för verksamheter som på ett betydande sätt påverkar Natura 2000-områdenas livsmiljöer eller som på ett betydande sätt stör områdenas arter utpekade enligt Natura 2000. Det gäller oavsett om verksamheten sker inom eller utanför Natura 2000-området. En sådan ansökan skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som belyser påverkan på livsmiljöerna och arterna utpekade i Natura 2000. Det är alltid generellt svårt att ange exakt vilka åtgärder som kan kräva tillstånd. Därför ska Länsstyrelserna ta fram så kallade bevarandeplaner för områdena som ska tydliggöra detta och förhoppningsvis underlätta för markägare och andra verksamhetsutövare. Är man ändå osäker på om tillstånd krävs och om det man har tänkt göra kan skada värdena i ett Natura 2000-område kan man först ha ett samråd. Gäller det en åtgärd som är kopplad till skogsbruket ska samråd ske med Skogsstyrelsen, medan övriga åtgärder och verksamheter ska samrådas med Länsstyrelsen.

Varför kan det krävas tillstånd i eller vid ett Natura 2000-område?
För att bevara de värden som området har utpekats för. Inom ett område är det enklare att acceptera att tillstånd kan behövas för verksamheter som kan tänkas förstöra områdets naturvärden. Tillstånd för verksamheter som ligger utanför kanske är svårare att inse och acceptera. Men, det viktiga är egentligen inte var källan till påverkan är, utan vilka konsekvenser påverkan har för det utpekade området.

Vad kostar ett tillstånd?
Tillståndsprövningen för Natura 2000 enligt miljöbalken 7 kap. 27-28 §§ är kostnadsfri, om det inte finns ytterligare områdesskydd inom ansökt verksamhetsområde. Då gäller de avgifter som finns fastställda för exempelvis dispenser i naturreservat, biotopskyddsområde eller strandskydd.

Till vilken myndighet ska tillståndet skickas?
Skicka ansökan om tillstånd till Länsstyrelsen.

Vad är en miljökonsekvensbeskrivning i Natura 2000-sammanhang?
Ett dokument som ska beskriva konsekvenserna på Natura 2000-områdets utpekade livsmiljöer och/eller arter av den verksamhet som avses genomföras. Kan vara ett enkelt dokument på 1-2 A4-sidor, eller ingå som en del i en större prövning.

Kan jag göra en miljökonsekvensbeskrivning själv?
Ja, innehåller miljökonsekvensbeskrivningen de uppgifter som gör att en prövning kan genomföras, så går det att göra den själv. Är man osäker så finns det bra konsulter som kan göra en enkel, och tillräcklig, miljökonsekvensbeskrivning.

Genomförs det kontroller eller tillsyn i fält?
Länsstyrelsen har huvudtillsynen för Natura 2000-områdena. Skogsstyrelsen har tillsyn för områden i skogsmark. Hur aktiv tillsynen är beror på resurstillgången på myndigheterna.

Jag ska ansöka om bygglov i ett Natura 2000-område. Ska jag även söka tillstånd angående Natura 2000?
Innan du kan få ett tillstånd om bygglov så måste frågan om Natura 2000 först prövas (Miljöbalken 4 kap. 8 §). Får du OK på prövningen enligt Natura 2000 i miljöbalkens 7 kap. 28 a §, så kan bygglovsprövningen sedan ta vid. Ett okej vid prövning av Natura 2000 innebär inte med automatik ja till bygglov.

Finns det en koppling mellan Miljöbalkens regler och Plan- och bygglagen angående Natura 2000?
Ja, Miljöbalken 4 kap. 8 § är en brygga mellan Plan- och Bygglagen och Miljöbalken.

Finns det en koppling mellan Skogsvårdslagen och Miljöbalken angående Natura 2000?
Ja, Miljöbalken 4 kap. 8 § är en brygga mellan Skogsvårdslagen och Miljöbalken.

Kan Natura 2000 innebära ett starkare skydd mot stora väg-, och järnvägsprojekt, mobilmast- och vindkraftsbyggen på min mark?
Ja, om dessa projekt har en betydande påverkan på Natura 2000-området så krävs det tillstånd. Är det efter tillståndprövningen konstaterat att det är betydande påverkan, så är det endast Regeringen som kan avgöra ärendet. Då krävs starkare undantag för att tillstånd ska kunna ges.

 

Uppföljning; basinventering; bevarandeplaner; skötsel

tillbaka

Ska det genomföras kontroller av naturvärdena i fält?
Var 6 år ska varje EU-land rapportera statusen i Natura 2000-områdena. För att göra detta kommer uppföljning i fält genomföras. Arbetet med att ta fram lämpliga uppföljningsmetoder pågår.

Hur ofta kommer uppföljning att genomföras på mina marker?
Beroende på vilka naturvärden som finns i området kan det bli ofta eller sällan. Hävdintensiva områden (betesmarker och ängar) förändras snabbare än långsamt växande skogar. Allt mellan ungefär var tredje år till var tolfte år kan bli aktuellt. Vissa områden kommer säkerligen följas upp mycket tätare.

Om det visar sig att ett område har försämrats av naturliga orsaker, kommer området att tas bort ur Natura 2000?
Ja, det kan bli aktuellt att ersätta med ett annat likvärdigt område då.

Var kan jag få information om vilka metoder som kommer att användas för uppföljningen i mina Natura 2000-områden?
Naturvårdsverkets hemsida finns information om uppföljningen, som görs förutom i Natura 2000-områden även i naturreservat och nationalparker.

Basinventering – vad är det?
I princip ska alla Natura 2000-områden ha inventerats (i fält eller med fjärranalys) med avseende på habitat, strukturer & funktioner, typiska arter och artförekomster enligt art-& habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Basinventeringen pågick 2004-2007.

Var finns bevarandeplanerna och är de offentliga?
De finns på Länsstyrelserna, dels som vanliga pappersdokument, dels som digitala dokument på respektive Länsstyrelses hemsida (se rubriken till vänster). Det är offentliga dokument som diarieförs och kungörs i press.

Kommer alla Natura 2000-områden få en bevarandeplan?
Ja.

Ersätter en bevarandeplan ett beslut om naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal?
Nej, det är två parallella dokument. Målsättningen är givetvis att syfte och mål i de båda ska överensstämma. Från och med 2014 är det möjligt att skriva kombinerade bevarandeplaner och skötselplaner för områden som är både Natura 2000 och naturreservat, men beslutet för reservatet kommer fortfarande vara ett eget dokument som gäller parallellt.

Vad finns det för skötselmedel för Natura 2000-områden?
Länsstyrelsen kan söka speciella vårdmedel från reservatsanslaget. Men då dessa pengar ska räcka till all övrig förvaltning av länets samtliga naturreservat innebär det en prioritering. Vi försöker att växla upp pengar genom att delta i olika EU-projekt och därmed få till 50-60 % mer av varje satsad krona. Det går även att söka pengar ur EU:s LIFE-fond (LIFE natur), denna fond är helt inriktad till Natura 2000-områden.

tillbaka