Skyddsvärda träd

Gamla och grova träd utgör livsmiljö för en mängd djur- och växtarter. Särskilt bland lavar, mossor, svampar och insekter finns många arter som är knutna till sådana träd, men de är även viktiga för fåglar och fladdermöss.
Lagnebrunna-eken är Östergötlands största ek med 924 cm i omkrets.<BR>Foto Kenneth Claesson

Under 1800- och 1900-talen har antalet gamla och grova träd reducerats kraftigt, och många arter är idag hotade. Grova träd påträffas ofta i betesmarker, parker och kyrkogårdar eller som alléer och hamlade träd. De utgör därför också ett biologiskt kulturarv.

I Sverige finns jämfört med övriga Europa förhållandevis många gamla och grova träd kvar, vilket innebär att vi har ett särskilt bevarandeansvar för denna miljö. 2004 upprättades ett åtgärdsprogram för bevarandet av ”särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet”.

Kartläggning av gamla träd i Östergötland

I Östergötlands län har Länsstyrelsen sedan 1997 kartlagt gamla och ihåliga träd. Detta arbete avslutades under 2008. Därmed finns nu närmare 130 000 träd samlade i en databas.

Träd som registrerats är ekar med en brösthöjdsdiameter om minst 1 meter och träd av andra trädslag med minst 0,7 meters brösthöjdsdiameter. Dessutom har hålträd ner till 0,25 meters diameter registrerats.

Ek är det dominerande trädslaget bland de grova träden, men även många ”triviala” lövträd såsom asp och björk har registrerats. Materialet finns sammanställt i rapporten Skyddsvärda träd i Östergötland, 1997-2008.

Frihuggning eller restaurering

Gamla träd som står i en igenväxt miljö riskerar att skadas och dö i förtid av beskuggningen från konkurrerande yngre träd. Beskuggningen försämrar också livsmiljön för många insekter och lavar som är beroende av mer ljusöppna och varma levnadsförhållanden.

I en satsning för att motverka igenväxning kring gamla lövträd erbjuder Länsstyrelsen markägare ersättning för att frihugga gamla träd (500 kr per frihugget träd). I de fall markägaren själv inte har möjlighet att utföra arbetet kan Länsstyrelsen ombesörja detta. Avtal måste tecknas innan åtgärden utförs. Länsstyrelsen gör därför alltid ett fältbesök innan avtal tecknas. Vid fältbesöket redogörs för vilka alternativ som finns till åtgärder och stöd. I vissa fall kan det vara aktuellt med en större naturvårdshuggning eller restaurering till betesmark. 

Sedan frihuggningsprojektet startade 2005 har avtal om frihuggning tecknats för närmare 5000 gamla träd.

Gamla träd -en fara?

Gamla träd kan ibland behöva åtgärdas, för att de utgör en fara för liv och egendom. Detta gäller t.ex. om trädet står på tomtmark eller i välbesökta delar av parker. Det är viktigt att en yrkesmässig bedömning görs i varje enskilt fall. Det finns ofta andra alternativ att välja än att såga ned trädet.

Då ett gammalt träd riskerar att skada människor, hus eller annan egendom kan man ibland minska riskfaktorerna kring det gamla trädet, t.ex. genom att flytta en gångväg, ett fikabord eller en parkeringsplats. I andra fall kan en säkerhetsbeskärning vara bästa lösningen. Man minskar då kronans omfång och tar bort grenar som riskerar att falla ned, istället för att såga ned hela trädet. Vid beskärningen ska så stor del av trädet som möjligt sparas för att behålla så mycket som möjligt av trädets livskraft.

Om ett gammalt träd måste sågas ned så tänk på att även döda grova eller ihåliga stammar och grenar är värdefulla som livsmiljöer för ovanliga insekter. Helst bör stammen sågas av så högt som möjligt och en högstubbe lämnas. I annat fall kan en liggande huvudstam sparas, helst på platsen eller om inte det går kan den flyttas till omkringliggande skogs- eller hagmark eller till en så kallad faunadepå.

En faunadepå är ett område med syftet att bevara död ved, till nytta för framförallt insekter. Även ordet trädkyrkogård används ibland. Flera kommuner har utsett särskilda platser för sådana här faunadepåer. Länsstyrelsen eller kommunen kan också vara intresserad av att lägga grova stammar inågot närliggande naturreservat.

 

 

 

Framsidan på rapporten om Skyddsvärda träd i Östergötland