Planprocessen

Kommunens arbete med detaljplaner kan delas in i olika planeringsskeden. Planprocessen är olika omfattande beroende på planens innehåll och hur god överensstämmelsen är med översiktsplanen.

Normalt eller enkelt planförfarande

Om en föreslagen detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och om den överensstämmer med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, kan ett så kallat enkelt planförfarande användas. Då behöver endast närmast berörda, sakägare och länsstyrelsen höras. Detaljplanearbetet kan också förenklas för verksamheter som har blivit föromål för en tillståndsprövning enligt miljöbalken eller när detaljplanen enbart gäller åtgärder som har prövats genom en arbetsplan eller järnvägsplan.  

När en föreslagen detaljplan har ett allmänt intresse och kan komma att medföra miljöpåverkan, genomförs istället ett så kallad normalt planförfarande. Planprocessen sker då i flera steg med samråd och granskning. Ibland kan även program upprättas i inledningsskedet av processen. De olika stegen ger möjlighet för alla berörda att ta del av förslaget och komma med synpunkter innan planen antas. De olika stegen beskrivs kort nedan.

Program om det finns många synpunkter 

När en detaljplan tas fram kan först ett program upprättas. Program kan användas vid komplicerade detaljplaner som berör många intressenter och som innehåller starka motstående intressen. I programskedet ges berörda tillfälle att lämna synpunkter. Ett program upprättas om det inte anses uppenbart onödigt. Det kan till exempel vara om planens inriktning redan varit föremål för samråd eller vid enklare planändringar. 

Samråd med berörda intressen

Samrådsförslaget skickas ut av kommunen till alla berörda för inhämtande av synpunkter. Efter samrådet upprättar kommunen en samrådsredogörelse som redovisar hur kommunen har bedömt de olika synpunkterna som kommit in. Kommunen har skyldighet att samråda med länsstyrelsen vid upprättandet av detaljplan, områdesbestämmelser och översiktsplan. Samråd sker även i andra planeringsfrågor såsom vägbyggen. Länsstyrelsen ska därvid bevaka de statliga intressen som anges i bl.a. plan- och bygglagen samt göra en samlad bedömning av olika intressen. De enheter inom länsstyrelsen som är berörda av ärendet bedömer underlaget utifrån sin kompetens. Även berörda statliga verk och myndigheter hörs. Länsstyrelsens planfunktion gör slutligen en sammanfattade avvägning av alla intressen i ärendet. Samrådet är den viktigaste demokratiska fasen i planprocessen. Här ska alla som berörs av ett planförslag ges tillfälle att lämna synpunkter. Syftet med ett samråd är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till såväl insyn som påverkan.

Tillgänglig för granskning i 3 veckor

Innan planen antas av kommunen (kommunfullmäktige, byggnadsnämnden eller motsvarande) ska planhandlingarna finnas tillgängliga för granskning under minst tre veckor. Även då går det att lämna skriftliga synpunkter på planförslaget. Efter utställningen sammanfattar kommunen inkomna synpunkter i ett utlåtande. Den som lämnat synpunkter under samrådsskedet och under utställningsskedet och inte fått dem tillgodosedda har rätt att överklaga kommunens antagandebeslut till länsstyrelsen.  

Kommunen antar planen

Kommunen antar detaljplanen i tillsatt beslutsorgan exempelvis byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige.

Staten kan överpröva vissa frågor 

Kommunen har genom sitt planmonopol enligt plan- och bygglagen stor frihet att styra bebyggelseutvecklingen enligt sina politiska intentioner. I vissa frågor har dock staten ett avgörande inflytande över beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser. Dessa frågor är:

  • Om planen inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken.
  • Om planen innebär att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs.
  • Om strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser.
  • Om planen angår flera kommuner, mellankommunal samordning.
  • Om planen är olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

I ovanstående fall skall länsstyrelsen överpröva kommunens beslut att anta planen. Om länsstyrelsen upphäver kommunens beslut kan kommunen i sin tur överklaga till regeringen.

Laga kraft - när planen börjar gälla 

När planen antagits och länsstyrelsen har beslutat att inte pröva planen, vinner detaljplanen laga kraft och gäller till dess att den ändras eller upphävs.