Kägleholms slottsruin

Kägleholm har en intressant historia. Storhetsperioden var på 1600-talet under Magnus Gabriel De la Gardie. Han byggde om Kägleholm till ett ståtligt slott och både inredning och utvändig dekoration var påkostad. Tyvärr brann slottet redan under början av 1700-talet och sedan dess har det fått förfalla.

På en ö i sjön Väringen ligger ruinerna efter Kägleholms slott. På platsen fanns redan under medeltiden ett frälsegods vid namn Tuna. Exakt hur gammal byggnaden ursprungligen är vet man inte men den förste kände ägaren till gården var Gudmar Månsson. Dennes son Ulf tog sedan över gården. Ulf var lagman i Närke men är nog mest känd som make till den heliga Birgitta. År 1541 köpte Gustav Vasa gården som då fick namnet Kägleholm. Det var sedan på 1600-talet, närmare bestämt år 1674 som greven och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie ärvde godset after sin mor Ebba Brahe.

Magnus Gabriel De la Gardie

Under Magnus Gabriel De la Gardies ägo kom Kägleholm att förändras stort. De la Gardie ägde många gods, bland annat Läckö slott i Västergötland, Karlberg slott i Stockholm, Makalös slott vid Kungsträdgården i Stockholm och Venngarns slott utanför Sigtuna i Uppland. Många av dessa byggde han om till storslagna slott. Så var fallet även med Kägleholm. Samma år som han ärvde egendomen påbörjade han en omfattande ombyggnad av Kägleholm. För ritningarna stod troligen arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. På den befintliga huvudbyggnaden byggdes en tredje våning. Framför huset låg en stenbelagd borggård, helt inramad av flygelbyggnader. I de omfattande och påkostade arbetena deltog många olika hantverkare. I samband med ombyggnaden av Kägleholm passade De la Gardie även på att bygga om den intilliggande Ödeby kyrka. Läs mer om Ödeby kyrka.

Slottet brinner ner

Under mitten av 1600-talet drog staten in flera av adelns jordegendomar, under den så kallade reduktionen. Magnus De la Gardie blev då av med flertalet av sina gods. Han drog sig slutligen tillbaka till Venngarns slott där han 1686 sedan dog. År 1690 hamnade Kägleholm åter i släkten De la Gardie, genom att sonen Gustaf Adolf De la Gardie då återfick slottet från kungen. Ett flertal släkter passerar därefter förbi som slottets ägare. Under Karl XII:es krig med Ryssland under början av 1700-talet, användes slottet till att inhysa ryska krigsfångar. Slottet härjades av en brand år 1712, då huvudbyggnaden med all värdefull inredning förstördes. Slottet återuppbygdes aldrig utan lämnades att förfalla.

Ruiner

Under första hälften av 1900-talet undersöktes Kägleholm av arkeologer. Det som fanns kvar av slottet och som syns idag var källarvåningen. För att skydda murresterna lades år 1942 ett tak ovanpå på murkrönen. Från De la Gardies tid finns även en byggnad kvar, nämligen den västra halvan av den norra flygeln. Den användes länge som förråd men inreddes under 1950-talet till sommarbostad. 

I samband med ett restaureringsarbete för ruinen har en mindre arkeologisk undersökning utförts under 2016.
Vid undersökningen påträffades ett ganska skräpigt lager med tegelrester som kommer från uppbyggnaden av slottet och det fanns även rivningsmassor efter slottsbranden.
Mer information finns att läsa i rapport.pdf för undersökningen.


 Fakta Kägleholms slottsruin

Fornlämningsnr:
Ödeby 8 (länk till Fornsök)

Fornlämning
Kägleholms slottsruin är en fast fornlämning och skyddas av kulturminneslagen (1988:950). Det är en enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.

Riksintresse
Kägleholms slottsruin ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Kägleholm T 51 (länk till riksintressebeskrivning).

 

Hitta till Kägleholms slottsruin

Get Microsoft Silverlight