Hammarby hytta

Bild på de raserade murar i slaggsten omgivet av gräs och träd, i bakgrunden en stor tegelbyggnad
Vid Hyttfallet i Hammarby har forsen dämts sedan 1500-talet och det bruk som senare växtre fram var i drift ända fram till år 1923. Kvar på platsen finns idag bara martinverket från år 1919 samt ruinerna efter hytta, några husgrunder och slaggvarp.

En tidig stångjärnshammare

Det korta forspartiet vid Hyttfallet dämdes första gången under början av 1500-talet för en bergsmansägd hytta, Yngre Gislehyttan (nedlagd under 1710-talet). På norra stranden anlade Gustav Vasa en hammarsmedja år 1544, Gislehammaren/Kungshammaren. Denna smedja var för övrigt en av Sveriges första stångjärnshammare och här tillverkades stångjärn för den svenska vapenproduktionen fram till år 1725. Lite senare anlade även hertig Karl (sedermera Karl IX) år 1570 en hammare på stranden mitt emot, Bröstorps/Hertig Karls hammare.

Hammarby bruk

Under 1600-talet utvecklades verksamheten till ett bruk, Hammarby bruk. Ytterligare en hammare anlades en kilometer nedströms i ån år 1621, Fogdehammaren. Hammarby bruk var ett av Noraskogs bergslags större bruk och var en viktig del i den exportindustri som finansierade den svenska stormakten. Järnmalmen kom från de närliggande gruvorna, inte minst Pershyttan strax sydväst om Nora. Men flera mindre gruvhål kring Hammarby och utmed Järleån vittnar om mindre brytning i området.

Bruken dör

Konkurrensen från billigt utländskt järn ledde under 1800-talet till den Så kallade ”bruksdöden”. Många av de små bruken tvingades lägga ned. Den förväntade räddningen i form av bättre kommunikationer i samband med Nora-Ervalla järnvägs utbyggnad vid mitten av 1800-talet infriades inte. Hammarby bruk levde dock kvar ända fram till 1923.

Lämningar efter bruket

Idag återstår stora tydliga ruiner av bruksverksamheten på norra sidan av ån. Dämningen används av ett nytt kraftverk och omges av lämningarna efter bruk och hytta. Den enda kvarvarande bruksbyggnaden är det Martinverket, en dominerande tegelbyggnad med flamugn. På hyttplatsen finns även ruinerna efter hyttans mur, masugn och rostugn av slaggtegel samt en stor slaggvarp. I området runt omkring finns många av brukets arbetarbostäder kvar.

Järleån, ett naturreservat

Trots att Järleåns vattenkraft har utnyttjats under hundratals år har stora delar av ån fortfarande kvar sitt naturliga lopp och en av länets mäktigaste forssträckor – Långforsen. Naturreservatet Järleån omfattar en sex kilometer lång sträcka av Järleåns dalgång, läs mer om naturreservatet Järleån.


 Fakta Hammarby hytta

Fornlämningsnr: Nora 80 (länk till Fornsök)

Fornlämning
Lämningarna efter Hammarby bruk utgör en fast fornlämning och skyddas av kulturminneslagen (1988:950). Det är en enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.

Hitta till Hammarby hytta

Get Microsoft Silverlight