Trots förekomst av varg - jägarna i norra länsdelen bra på att nå målen

Länsstyrelsen har i en studie jämfört hur det ser ut i länet när det gäller förvaltningen av älgstammen i jaktområden där det finns varg med områden utan förekomst av varg. Slutsatsen är att jägarna i de jaktområden där det finns varg, företrädelsevis i de norra länsdelarna, är väldigt bra på att nå de mål för avskjutning som man satt upp.
Med den här rapporten har Länsstyrelsen i Örebro län tagit fram kunskap kring hur älgförvaltningen i länet påverkas av förekomsten av varg. En jämförelse har gjorts av utvecklingen av jägarnas älgavskjutning med antalet vargrevir för perioden år 2000 till 2016.

Den första slutsatsen man kan dra av rapporten är att det finns olika förutsättningar för älgförvaltningen i olika delar av länet. Alla områden har sina egna utmaningar och faktorer att ta hänsyn till i sina älgförvaltningsplaner.

Många faktorer påverkar älgjaktens utformning och målsättning i länets olika älgförvaltningsområden, exempelvis betesskador av älg, förekomsten av varg, fodertillgång och konkurrens med andra klövviltarter.

I de norra länsdelarna finns det flera vargrevir vilket också påverkar antal älgar som jägarna kan fälla.

I de södra delarna av länet är konkurrensen hård om födan i skogen. Kronhjort är en art som i de södra länsdelarna troligen konkurrerar med älgen om föda och livsutrymme, vilket i sin tur kan påverka tätheten av älg.

Den andra slutsatsen som kan dras är att älgförvaltningsgrupperna i områden med "hög förekomst" av varg är väldigt bra på att anpassa sina älgförvaltningsplaner trots att det finns varg i området. De har högre måluppfyllnad än motsvarande älgförvaltningsgrupper i områden utan varg.

- Resultatet är överraskande då det står i kontrast med vad jägarna själva anser i den här frågan. De upplever istället en svårighet att sätta uppnåbara avskjutningsmål i områden med närvaro av varg. Men rapporten visar att det just är jägargrupper som har vargen inpå knuten som är de som är bäst på att nå de mål man satt upp för sin jakt, säger Emma Kvastegård, handläggare på Länsstyrelsen i Örebro län.

Även om målen i vissa fall upplevs svåra att sätta, tyder resultaten på att ansvariga jägare och markägare i områden med "hög förekomst" av vargrevir sätter väl avvägda mål och kan bedöma älgtillgången väl på sina marker. Ett mindre jaktligt uttag av älg i sig kan ha betydelse för graden av måluppfyllnad. Den stora variationen i måluppfyllnad över tid i områden med "låg eller ingen förekomst" av vargrevir beror troligen på många andra faktorer som påverkar deras planer.

Utvecklingen av älgförvaltningen och vargreviren i Örebro län år 2000-2016