Dricksvatten från Vättern – Vätternvattenprojektet

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Flera kommuner i Örebro län har eller riskerar att få problem med kvalitén på sitt dricksvatten och/eller saknar reservvatten. Därför har åtta av länets tolv kommuner gått samman för att ta reda på om, och i så fall hur, det är lämpligt att ta dricksvatten från sjön Vättern - Vätternvattenprojektet.
Vatten och strandremsa

Deltagande kommuner

Kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg,
Lindesberg, Nora och Örebro deltar i arbetet som samordnas av
Länsstyrelsen i Örebro län.

Varför ett Vätternvattenprojekt?

Kommunerna tar sitt dricksvatten huvudsakligen från ytvattentäkter som sjöar eller åar. Klimatförändringar, städernas utbredning, läckage från jord- och skogsbruk med mera ökar risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkter. Redan idag är det tidvis problem med vattenkvaliteten i bland annat Svartån. Många kommuner saknar också en reservvattentäkt, ifall den ordinarie vattentäkten blir otjänlig.

Vättern är en av Sveriges djupaste och klaraste sjöar och
sträcker sig från Askersund i norr till Jönköping i söder. Vätterns goda vattenkvalitet gör sjön mycket lämplig som huvudvattentäkt till kommunerna i Örebro län.

Hand håller glas med vatten
Rent dricksvatten, en livsviktig resurs. Foto: Mostphotos

Fyra mil lång bergtunnel och ett nytt vattenverk

Vättern ligger högre än Närkeslätten, Hjälmaren och Mälaren. Mellan Vättern och Närkeslätten finns dock en höjdrygg som ligger ännu högre. En borrad bergtunnel har efter flertalet tekniska utredningar visat sig vara den bästa lösningen för vattnets infrastruktur.

En bergtunnel är en säker och klimatsmart lösning med lång livslängd. Tunneln skulle sträcka sig knappt fyra mil genom en kärna av i huvudsak granit. Provborrningar har visat att berget är hårt och stabilt. Bergtunnelns naturliga självfall gör att vattnet inte behöver pumpas över höjdryggen. Den förhållandevis höga investeringskostnaden kompenseras därmed av låga driftskostnader. Kapaciteten i tunneln räcker för att försörja fler än hela länets nuvarande befolkning.

Om planerna blir verklighet byggs ett nytt vattenverk utanför Hallsberg. Vattnet transporteras sedan vidare i länet via vattenledningar. Några av de nuvarande vattentäkterna kommer att finnas kvar och fylla en viktig funktion som reservvatten. På så vis får kommunerna det robusta system som saknas idag.

Ett långsiktigt arbete

Arbetet med att utreda möjligheten att ta dricksvatten från
Vättern har pågått sedan 2008. Om kommunernas vision ska bli
verklighet krävs ett antal steg på vägen. Det är med andra ord
ett långsiktigt arbete, där varje steg utreds noggrant.

Under 2017 kommer deltagande kommuner att ta ställning
till om de ska bilda ett gemensamt bolag som ska driva arbetet
vidare. Sedan startar en formell process med bolagsbildning
och att ansöka om tillstånd. Det kommer att krävas miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsansökan till mark- och
miljödomstolen. Därefter ska tunnlar, vattenverk och ledningar
byggas och driftsättas.

Att faktiskt kunna ta dricksvatten från Vättern kan därför bli verklighet omkring år 2030. Vatten från Vättern beräknades försörja 250 000 personer år 2050.

Vad kommer det att kosta?

Enligt beräkningar blir den totala kostnaden omkring 3,6 miljarder kronor. Det omfattar både tunnel, nytt vattenverk och gemensamma ledningar. Det innebär ungefär 100 kronor i månaden för en villa med normal förbrukning.

Projektorganisation

Projektet leds av en styrgrupp som består av kommunalråd från respektive kommun med Länsstyrelsens länsråd som sammankallande. Det finns även en arbetsgrupp med sakkunniga tjänstemän från kommuner och Länsstyrelsen. Enhetschef Peder Eriksson på Länsstyrelsen är samordnare i projektet.

Frågor och svar om Vätternvattenprojektet

Varför ska vi ta dricksvatten från Vättern? Det fungerar väl bra som
det är?

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och det behöver finnas dricksvatten även för framtida generationer. Idag har kommunerna problem med sitt dricksvatten – dagens vattentäkter är inte tillräckliga för framtiden och i kommunerna saknas reservvattentäkter utifall något oförutsett händer.

Klimatförändringar gör att vi riskerar att få ett mer extremt väder med både översvämningar och långa perioder utan nederbörd. Det gör det svårare att säkerställa hög kvalitet på dricksvattnet i framtiden. Dessutom är regionen expansiv och det krävs en långsiktigt hållbar vattenförsörjning.

Varför välja Vättern?

Vättern är en av Sveriges djupaste och klaraste sjöar med:

  • en stor vattenvolym
  • klart, näringsfattigt och ofärgat vatten
  • liten påverkan från klimatförändring
  • mycket låga, knappt detekterbara, halter av miljögifter i vattnet.

Varför en bergtunnel? Finns det inte andra alternativ?

Flertalet alternativ har noga undersökts och utretts. Resultaten av dessa undersökningen har kommit fram till att en borrad bergtunnel, från Vättern till Hallsberg, är den bästa lösningen, bland annat därför att:

  • Tunneln får ett naturligt självfall. Det gör att vattnet inte behöver pumpas, vilket i sin tur minskar driftskostnaderna.
  • Kapaciteten i tunneln räcker för att försörja fler än hela länets nuvarande befolkning.
  • En borrad tunnel är klimatsmart lösning.

Kommer bergtunneln som ska borras bli en ny Hallandsåstunnel?

Den borrade bergtunneln går inte att jämföra med Hallandsåstunneln som började byggas i Skåne 1992. Berget som det ska borras i är, till skillnad från Hallandsåsen, hårt och stabilt med en huvudsaklig kärna av granit. Flertalet provborrningar och tekniska utredningar har gjorts.  

Räcker Vätterns vatten till kommunerna i Örebro län?

Vättern är Sveriges näst största sjö, både till yta (1 893 km²) och volym (77,6 km³). Det medför att sjön har en mycket stor vattenmängd. Det vatten som kommunerna kommer att ta från sjön kommer inte att synas med blotta ögat.

Räkneexempel: Om man antar att tillrinningen till Vättern är 0 under ett år så motsvarar det nya uttaget (870 l/s) en sänkning av Vätterns nivå på cirka 1,4 centimeter.

Vad händer med våra nuvarande vattentäkter?

Några av nuvarande vattenverk kommer att finnas kvar och utgöra reservvattentäkter för hela systemet. Idag saknas kommunerna reservvatten. Kommunerna får därmed ett mer robust system, med både dricksvatten av god kvalitet och reservvatten.  

Varför satsar man inte på att göra Svartån bättre genom att skärpa kraven på jordbruken?

Tyvärr räcker det inte med att skärpa kraven på jordbruken. Kommunerna kommer fortfarande att stå utan reservvatten och inte ha beredskap för klimatförändringar och en växande befolkning. 

Hur kommer kostnaderna att fördelas mellan kommunerna?

Fram till bolagsbildning finansieras projektet i huvudsak av deltagande kommuner. Fördelning av kostnader mellan kommunerna baseras på befolkningsmängd och fördelas på samtliga boende i kommunerna. Örebro kommun kommer därför att ta den största kostnaden.

Varför behövs ett gemensamt bolag?

Fördelarna är många med ett gemensamt bolag, inte minst ekonomiska. Detta gäller framför allt de mindre kommuner som själva inte skulle ha råd med investeringen. Ett gemensamt bolag innebär också ökad kompetensförsörjning.