Skagerhultsmossen

Flygbild öve stor, avlång mosse omgiven av barrskog och hyggen
Skagerhultsmossen är en av Mellansveriges största högmossar. Tidigt om våren spelar orrarna på myrvidderna. Senare anländer tranor, grönbenor och ljungpipare och luften fylls av olika spelläten. Fågellivet på mossen är rikt och levande och upplevs bäst från fågeltornet i väster.

Mängder av tranor

På Skagershultsmossen finns fler häckande tranor per ytenhet än någon annanstans i länet. Många unga tranor stannar även här över sommaren. Vadarfåglar som ljungpipare, grönbena, tofsvipa och enkelbeckasin är också vanliga på myren. I de små gölarna i nordväst, nära fågeltornet, ligger smålom och krickor ofta fullt synliga. I luften över mossen seglar ormvråk, lärkfalk och fiskgjuse. Har man tur kan man också se havsörn. Av småfåglar är den vackra gulärlan en av få fåglar som häckar mitt ute på den öppna mossen.

Sileshår och myggblomster

Växtligheten ute på mossen är sparsmakad och inte särskilt artrik, men ändå intressant. I den näringsfattiga miljön växer exempelvis sileshår. Sileshår är en köttätande växt som fångar insekter med hjälp av röda, klibbiga hår på bladen. De fångade insekterna löses upp av enzymer och ger plantorna ett välkommet tillskott av näring i form av kväve. En annan liten, men vacker växt är rosling, som har klockformade, rosa blommor och barrlika blad. I björkkärret söder om Likvägen kan man hitta den lilla orkidén myggblomster.

Medeltida färdväg

Tvärs över myren går en medeltida färdväg, Likvägen. Innan man fick en egen kyrka i Skagershult år 1647, fick man forsla sina döda till kyrkan i Tångeråsa. Likvägen över mossen består av en så kallad kavelbro, där smala stockar lagts på tvären utmed stigen. Kavelbron är 2 meter bred och delvis övervuxen av mossa. En del av den markerade och spångade leden följer den gamla Likvägens sträckning över mossen.

Fler bilder från Skagershultsmossen

Vägbeskrivning

Från väg 204, strax öster om Mullhyttan, ta av söderut vid skylt ”Bålby”. Åk drygt 6 km, sedan skyltat mot reservatet.

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • bortföra eller skada döda träd eller träddelar 

Om kartan inte visas i fönstret ovan, klicka på denna länk till Sveriges länskarta


 

 

 Fakta

Bildat år: 1982, utvidgat 2000 och 2009

Areal: 1021 hektar

Markägare: Naturvårdsverket samt enskilda

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

Beslut och skötselplan 1982 (pdf 1998 kB)

 Beslut och skötselplan 2009 (pdf 1361 kB)