Björskogsnäs

Bild på två hjulspår i gräset över en grön äng, kantad av stenmur och ett stängsel.
Guckuskon lockar många besökare till det vackra och ålderdomliga odlingslandskapet i Björskogsnäs. I de blomrika markerna finns flera vackra och speciella växter. En artrikedom som formats av århundraden av slåtter och bete
och av en berggrund som är rik på kalk.

Blommande ängsmarker

Här i Björskogsnäs har ängarna slåttrats i många hundra år. Slåtterbruket har format en artrik och speciell flora, med växter som smörbollar, fältgentiana och darrgräs. Floran präglas också av den kalkrika berggrunden. Många orkidéer gynnas av kalk och här i reservatet finns såväl brudsporre som nattviol och guckusko. Guckuskon växer både i skogen och på ängarna. Ingen annanstans i länet finns det så mycket guckusko som här i Björskogsnäs. Blomningen brukar vara som rikligast under andra veckan i juni. I skogen ute på udden växer skuggtåliga och kalkgynnade växter, som vårärt, vippärt och purpurknipprot.

Bete och slåtter

För att guckuskon och ängsväxterna ska trivas måste marken årligen skötas. Precis som förr i tiden slås ängen varje år och höet fraktas bort för att inte ligga kvar och göda marken. Guckuskon trivs inte när det är för mörkt, därför har vi under de senaste åren röjt bland träden för att släppa ner mer ljus på marken. Förutom slåtter är även bete ett effektivt sätt att hålla marken öppen. Sedan år 2014 betas hela udden, även de mer trädbevuxna partierna. I själva slåtterängen släpps djuren ut först efter slåttern, då gräs och örter har hunnit fröa av sig. Trampet från kornas klövar gör att jorden här och där tittar fram. Den blottade jorden gör det lättare för många frön att gro. Tänk på att hålla hunden kopplad när du går i reservatet och stäng grindarna efter dig!

Urbergskalk och järnhantering

Berggrunden av urbergskalk är en del av en gammal bergskedja. Förr hade kalkstenen stor betydelse för järnhanteringen i trakten. Kalk användes för att få ut järnet ur järnmalmen. Här finns både ett gammalt kalkbrott och ruinerna av en kalkugn. Ute på udden har långa tider av skvalpande vågor mejslat fram vackra mönster i den mjuka och lätteroderade kalkstenen. På strandklipporna växer flera olika arter av kalkgynnade lavar. Till exempel mångflikig gelélav, Collema multipartitum, som annars främst förekommer på Öland och Gotland. Lavarna i släktet gelélavar är svarta och tilltryckta bladlavar.

Finskt nybygge

Gården Björskogsnäs var ursprungligen ett finskt nybygge och har varit brukad och bebodd sedan slutet av 1500-talet. I början av 1800-talet hörde all mark på udden till byns inägor. Ännu i början av 1900-talet var udden skoglös, men senare övergavs slåtterbruket och ängarna började växa igen. En del av ängarna är idag lövskog. Andra delar har restaurerats och sköts med slåtter för att bevara den artrika floran. Åkrarna betas eller används för vallodling – den moderna formen av höproduktion.

Två välbevarade loftbodar

På gårdstomten ligger två gårdsanläggningar med bostadshus och ekonomibyggader av varierande ålder. Till varje gård hör en loftbod, en förr vanlig byggnadstyp som idag blir allt mera sällsynt. Den ena loftboden är dessutom ovanligt lång, kanske länets längsta? Loftboden var förr den enda byggnaden som byggdes i två våningar. Längs övre våningens långsida löper en delvis inbyggd gång. Från denna gång når man den övre våningens små förrådsrum. Till loftgången kommer man via en utvändig trappa. Det var vanligt att de övre rummen även användes som tillfälliga sovrum under sommaren.

Vägbeskrivning

I Grythyttan, ta väg 205 mot Karlskoga. Skylt in mot reservatet efter 5 km. Parkera helst vid parkering före järnvägsövergången. Därifrån är det 1 km promenad in till reservatet. 1,3 km rundslinga leder runt i reservatet. Utflyktsbord och toalett. Grillplats vid stranden.

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • göra åverkan på mark
  • medföra ej kopplad hund
  • plocka blommor, gräva upp eller på annat sätt skada örter, gräs, mossor eller lavar
    bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande träd eller döda träd och buskar
  • göra upp eld
  • tälta eller ställa upp husvagn
  • framföra motordrivet fordon
  • anbringa tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning

 

Översiktskarta

Om kartan inte visas i fönstret ovan, klicka på denna länk till Sveriges länskarta


 

 

 Fakta

Bildat år: 1973

Areal: 15 hektar

Markägare: Hällefors kommun

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

 Beslut (pdf 765 kB)

Skötselplan (pdf 1540 kB)


Darrgräs (Briza media) trivs på ängar och gärna på kalkrik mark. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen.


Guckusko (Cypripedium calceolus) trivs bäst på kalkrik mark, gärna i en fuktig, halvöppen och örtrik skog. Med stora, gula ”tofflor” blommar den i maj-juni. Den är fridlyst precis som andra vilda orkidéer. Foto: Leif Olofsson, Länsstyrelsen.