Snavlunda - Tjälvesta

Området kring Snavlunda och Tjälvesta har få motsvarigheter i hela landet. Det är ett småkuperat och sjörikt landskap uppbyggt av kalkrikt isälvsmaterial. I Snavlundaområdet har människor bott och påverkat naturen sedan stenåldern.

Landskap format av inlandsisen

När inlandsisen drog sig tillbaka, för 10 000 år sedan, fördes stora mängder isälvsmaterial med de underjordiska isälvar av smältvatten som uppstod. Materialet avsattes oftast i form av rullstensåsar. Vid Snavlunda anses isen ha stått stilla under en period. I stället för en ås bildades ett stort sand- och grusdelta. Stora isblock som brutits loss från iskanten ”kantrade” i deltat och bäddades in i moränmaterialet. Så småningom smälte isblocken. Kvar blev gropar, av vilka en del blev sjöar och andra bidrog till att forma det småkuperade odlingslandskapet. Isälven som mynnade i Snavlundaområdet förde med sig grus och sten som brutits loss på Närkeslätten. Alunskiffern och kalkstenen är näringsrika bergarter och bidrar därför till att området har en rik flora och goda odlingsförutsättningar.

Tät lund

Snavlunda betyder ”tät lund”. Den blev tidigt uppodlad av våra förfäder, som här på den plana marken kunde få stenfria och väldränerade åkrar. De kuperade delarna blev slåtter- och betesmark. Under en period på 1900-talet växte området igen, i och med att betesdrift och slåtter upphörde. Sly tog snabbt överhanden över lundens alla växter, och även granen trängde in.

Restaurerade ängs- och betesmarker

Att området har varit igenvuxet är svårt att tro när man i dag besöker dessa naturreservat, vars motsvarighet bara finns på ett fåtal platser i landet. Betande djur håller ängs- och hagmarkerna öppna. Yngre träd tas bort för att mer ljus ska nå marken och gynna ängs- och hagmarksväxterna. Gamla grova solbelysta träd sparas, eftersom de är hemvist för många lavar, svampar, mossor och insekter.

Lundar med vårflora

Lundarna har en varierad flora. Det största sammanhängande lundområdet finns i de sydvästra delarna av Snavlunda ängar. Där är de äldsta träden – ekar, lindar, björkar och rönnar, kvar från slåtterängsperioden. Här växer en traditionell vårflora med sippor i stora mängder, men även lungört, hässlebrodd, underviol, trolldruva, skogsvicker, vårärt, stinksyska, tandrot, vätteros och storrams.

Rik flora

I Tjälvesta ängar hittar man dessutom rödblära, lundbräsma, springkorn och lundstjärnblomma. De öppna delarna hyser en hävdgynnad flora med bland annat gullviva, brudbröd och svinrot. I fuktigare lägen hittar man midsommarblomster och smörbollar. Den fridlysta backsippan förekommer sparsamt på torrängspartierna i båda reservaten. Sjöarna är också näringsrika och hyser en rik flora. Till exempel finns slokstarr, kalmus, krusnate, blomvass, vattenskräppa, vattenstäkra och sprängört.

Många har inspirerats

Författarinnan Berit Spong var bosatt på Tjälvesta gård. Hon har skildrat området i bland annat ”Vägen genom ängarna”, 1961. Andra som hämtat inspiration till dikt, prosa och sång är Carl Michael Bellman, Carl von Linné och Erik Gustaf Geijer.

Ett perfekt utflyktsmål!

En tur till ängarna kan göras året om. På förvåren blommar sippor, i maj gullvivor och smörbollar, och under sommaren, när lövverket skymmer dagsljuset i lundarna, är det skönt att sitta med en picknickkorg ute i betesmarkerna. Inom reservaten finns ett omfattande nät av markerade strövstigar. De erbjuder rundturer på 1–10 kilometers längd. Tre parkeringar finns; i norra delen av Snavlunda äng, vid Snavlunda kyrka och i södra delen vid Tjälvesta ängar. Vid sjön Trehörningen finns också en badplats.

Syfte

Syftet med reservaten är att skydda områdets unika landformer och att genom aktiva åtgärder behålla det traditionella nyttjandet av området, med åkrar, ängar, hagar och lövskogslundar. På det sättet gynnas också den varierade floran.

Vägbeskrivning

Skyltar finns längs vägen mellan Askersund och Vretstorp.

Tänk på att du inte får

  • förstöra eller skada fasta naturföremål eller ytbildningar
  • plocka blommor, gräva upp växter, bryta kvistar eller på annat sätt skada vegetationen
  • medvetet störa djurlivet till exempel genom närgången fotografering av fågelbo
  • ta med okopplad hund
  • avsiktligt störa betesdjuren
  • tälta eller ställa upp husvagn
  • göra upp eld
  • fiska
  • köra motorbåt
  • köra motorfordon annat än på anvisade vägar
  • parkera annat än på anvisad plats
  • rida eller cykla annat än på de genomgående brukningsvägarna
  • anordna snitslade spår, tipspromenader, terränglöpningar, orienteringstävlingar eller liknande
  • sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller liknande
  • på ett störande sätt använda radio, grammofon, bandspelare, musikinstrument eller dylikt

Översiktskarta

Om kartan inte visas i fönstret ovan, klicka på denna länk till Sveriges länskarta


 

 

 Fakta

Bildat år: Tjälvesta 1956, utökat 1970. Snavlunda 1965, utökat 1982

Storlek: Tjälvesta 68 hektar, Snavlunda 83 hektar

Markägare: Svenska kyrkan och enskilda

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

 Beslut och skötselplan Snavlunda äng (pdf 3539 kB)

 Beslut och skötselplan Tjälvesta äng (pdf 2244 kB)


Svinrot (Scorzonera humilis) trivs bäst i ängs- och betesmarker. Svinroten blommar i maj-juni. Blommorna är öppna endast vid soligt väder. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen.


Smörboll (Trollius europaeus) trivs i fuktiga, gärna kalkrika marker och blommar från maj till juli. Foto: Leif Olofsson, Länsstyrelsen.