Vad händer vid en kontroll?

Tillsammans med djurhållaren, eller en representant för denne, kontrollerar Länsstyrelsens djurskyddshandläggare djurhållningen. Här är en kort sammanfattning av hur djurkontrollen går till.

Kontrollen sker utifrån en nationellt framtagen checklista som omfattar de regler som ställs inom djurskyddslagstiftningen. Djurhållaren får besked vid kontrollen om allt är bra eller om brister har konstaterats. Eventuella brister som konstateras diskuteras med djurhållaren. Efter kontrollen skickar Länsstyrelsen en kontrollrapport tillsammans med den ifyllda checklistan (kontrollresultat) till djurhållaren. Där framgår vad som har kontrollerats och eventuellt vilka brister som uppmärksammats.

Kostar det något?

Ingen avgift tas ut vid obefogade anmälningar eller om den första kontrollen var en planerad kontroll av djurhållningen. Vid befogade anmälningar samt uppföljande kontroll av påpekade brister tas en kontrollavgift ut. Denna avgift har Jordbruksverket beslutat om och är lika i hela landet. Timavgiften är 800 kronor och tas ut för restid, förberedelser, kontroll samt efterarbete. Ett separat beslut med avgiftsunderlag skickas till djurhållaren efter utförd kontroll eller när ärendet avslutas.

Vad händer vid brister?

Beroende på hur allvarliga bristerna är kan Länsstyrelsen vidta olika åtgärder. I enklare fall får djurhållaren själv tala om när bristerna kan vara åtgärdade. Länsstyrelsen har även möjlighet att fatta beslut om att bristerna ska åtgärdas. Sådant beslut kan förenas med vite. I allvarliga fall kan det bli aktuellt med beslut om omedelbart omhändertagande av djur.

Föreläggande eller förbud
Ett föreläggande eller förbud enligt 26 § djurskyddslagen består alltid av ett krav som anger vad djurhållaren ska göra eller avstå från att göra, samt en tidsram för när detta ska vara uppfyllt. Dessa beslut kan förenas med ett vite. Vite är ett administrativt tvångsmedel i form av en summa pengar. Om föreläggandet eller förbudet inte följs av djurhållaren så kan Länsstyrelsen ansöka hos Förvaltningsrätten om att få detta vite utdömt.


Rättelse på djurägarens bekostnad

Om en djurhållare inte rättar sig efter gällande djurskyddsregler får Länsstyrelsen, med stöd av 26 § djurskyddslagen, besluta om rättelse på dennes bekostnad. Rättelse på djurhållarens bekostnad kan bli aktuellt om djurhållaren inte åtgärdar en brist som snabbt behöver åtgärdas.


Omhändertagande av djur
Djur kan omhändertas omedelbart med stöd av 32 § djurskyddslagen eller omhändertas enligt 31 § djurskyddslagen. Ett omedelbart omhändertagande sker om:

  • Det bedöms utsiktslös att felet blir avhjälpt.
  • Ägaren till djuret är okänd eller inte kan anträffas.
  • Det i övrigt bedöms oundgängligen nödvändigt från djurskyddssynpunkt.

Ett omhändertagande sker om:

  • Djuret otillbörligt utsätts för lidande och detta inte rättas till efter tillsägelse av Länsstyrelsen.
  • Ett föreläggande eller förbud som inte följs och beslutet är av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt.
  • Ett förbud att ha hand om djur inte följs.
  • Den som har djuret i sin vård har dömts för djurplågeri enligt brottsbalken.
  • Den som har djuret i sin vård vid upprepade tillfällen dömts för brott mot djurskyddslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller vid upprepade tillfällen varit föremål för förelägganden eller förbud från Länsstyrelsen.

Polisen kan besluta om omedelbart omhänderta djur. Om polisen beslutar detta ska Länsstyrelsen besluta om omhändertagandet ska fortsätta att gälla eller inte. Det innebär att en utredning sker om djurhållaren ska få tillbaka djuret eller om beslutet ska kvarstå. Om Länsstyrelsen anser att omhändertagandet varit riktigt och att djurhållaren inte ska få tillbaka sitt djur så ska Länsstyrelsen också bestämma vad som ska hända med djuret, t.ex. om det ska säljas eller avlivas.

Det är alltid polisen som ansvarar för själva omhändertagandet av djuret oavsett om Länsstyrelsen eller polisen tagit det formella beslutet. Det är också polisen som ansvarar för var djuret ska placeras tills dess att Länsstyrelsen bestämt vad som ska hända med det. I varje enskilt fall gör Länsstyrelsen en bedömning om djuret kan omplaceras eller säljas. Är djuret t.ex. mycket sjukt, gammalt eller förvildat kan beslutet i stället bli att det ska avlivas.


Förbud att ha hand om djur
Länsstyrelsen skall meddela förbud att ha hand om djur eller ett visst slag av djur för den som

  • Inte följer ett föreläggande eller förbud och som är av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt.
  • Allvarligt har försummat tillsynen eller vården av ett djur.
  • Har misshandlat ett djur.
  • Har dömts för djurplågeri enligt brottsbalken.
  • Vid upprepade tillfällen dömts för brott mot djurskyddslagen eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller vid upprepade tillfällen varit föremål för förelägganden eller förbud.

Djurförbudet innebär att personen förbjuds att ha hand om djur eller visst slag av djur. Förbudet omfattar således även att ha hand om djur personen inte själv är ägare till.  Den som har fått ett djurförbud kan umgås med vänner som har djur. Rent konkret kan man säga att den som har djurförbud inte kan;

  • utfodra eller vattna djur
  • rasta djur
  • vårda eller sköta djur
  • arbeta med eller träna djur
  • ha ett faktiskt inflytande över hanteringen av djur.  

Överklagande av ett beslut?

Om djurhållaren tycker Länsstyrelsens beslut är felaktigt är det viktigt att överklaga beslutet. Hur djurhållaren går tillväga finns angivet i Länsstyrelsens beslut.