Uvabergets naturskog och Ramlaklint

Norr om Lekeryd, väster om Ramsjön, ligger de två bergen Ramlaklint och Uvaberget. Det ena bjuder på gammelskog, det andra på vacker sjöutsikt. Kanske finns här också rester av en gammal fornborg. 

Syfte

Syftet med naturreservatet är att:

• skydda naturskogen och låta den utvecklas utan särskilda vårdinsatser
• genom smärre anordningar ge allmänheten möjlighet att besöka områdena.

Historia

Ramlaklint och Uvaberget ligger i det område som kallas Östra Vätterbranterna, ett unikt område som sträcker sig från Tenhult i söder upp till Omberg i Östergötland i norr. Enligt sägnen ska det en gång ha funnits en fornborg på Ramlaklints topp. Det är dock helt obekräftade uppgifter eftersom man inte hittat några spår av en sådan fornborg. En annan sägen berättar om den godmodiga jätten Ramle.

I reservatet finns det spår av små åkrar och utdikade tegar. Man har också haft djur på bete i området.

Växt- och djurliv

Med sina bergstoppar, tvära branter och djupa, näringsrika och fuktiga svackor är reservatet en omväxlande miljö där många arter kan trivas. Här växer främst barrskog, och det finns granar som är uppåt 150 år gamla. På bergstopparna ståtar tallen på lavrika hällar. De äldsta träden har fått så kallad pansarbark och är förmodligen bortåt 200 år gamla. Lövträden växer i första hand på branterna och i bryn mot gammal åkermark. Här finns rönn, asp, vårtbjörk, klibbal, lön och sälg. Längst i söder växer ek, lönn och hassel kring en fuktig bergvägg som är full av sprickor.

Området är nästan orört, bara de träd som kastats omkull av vinden har i vissa fall tagits om hand. Tack vare den stora mängden död ved finns det få platser i länet som har en så artrik vedsvampflora och här finns sällsyntheter som till exempel kötticka och gränsticka. Där fallna, döda träd ligger i skugga trivs levermossorna. Eftersom miljön är så skiftande i reservatet finns här också många arter av lavar. På högstubbar växer knappnålslavar, som till exempel grynig nållav och gulnål. Stora bladlavar, som lunglav och skinnlav, växer på rönn och asp. I hela området finns det också gott om hänglavar, främst vanlig skägglav.

Berget består av flera toppar där den högsta ligger 60 meter över sjöns yta. Fågellivet är typiskt för barrskogen. Här finns orre och järpe och i grova torrträd av gran har spillkråkan mejslat ut bohål. Dessa bohål blir bra bostäder för bland annat pärluggla när spillkråkan har flyttat ut. Bland övriga arter finns ringduva, sparvuggla, större hackspett, gärdsmyg, rödhake, järnsparv, taltrast, rödvingetrast, nötkråka, tofsmes, svartmes och grönsiska. Korsnäbb och korp kan höras kring bergen. Storlommens ödesmättade rop kan höras från Ramsjön.

De skygga däggdjuren är svåra att få syn på, men här finns i alla fall älg, rådjur, räv, grävling och mård.

Friluftsliv och fågelskydd

Reservatet är ett populärt utflyktsmål och de kan man se på de vältrampade stigarna. Namnet Uvabergets naturskog och Ramlaklint ger en hint om att det är två separata områden som utgör reservatet. Från parkeringen och ner i den södra delen finns en kilometerlång stig som är markerad i orange. Ibland kan stigen bitvis vara blockerad av nedfallna träd även om länsstyrelsen regelbundet röjer. I den norra delen finns ett bänkbord.

Ramlaklint är en 70 meter hög klippa som reser sig majestätiskt över Ramsjön. Östsidan är ett imponerande, nästan lodrätt, stup varifrån jätteblock har lossnat och lagt sig på kant som höga hus. Uppe på toppen, 280 meter över havet, bjuds besökaren på en fin, vidsträckt utsikt över Ramsjön och dess omgivningar. Observera dock att även sällsynta fåglar trivs uppe på berget. Därför ska man undvika att besöka utsikten mellan 1/2 och 20/8. Fåglarna som häckar på berget skyddas av artskyddsförordningen och får inte störas.