Fiskevård

Fiskevård är den samlade benämningen på åtgärder som syftar till ett uthålligt nyttjande av fiskbestånden.

Fiskevård kan exempelvis gälla att utfärda bestämmelser för fisket och se till att dessa efterföljs, restaurera biotopen i och kring ett vattendrag, förbättra vattenkvalitén eller att plantera ut fisk eller kräftor. Undersökningar som syftar till ökade kunskaper om fiskbestånden och uppföljning av fiskevård är också en viktig del av fiskevården. Arbetet med fiskevård är viktigt för att nå de av riksdagen antagna miljömålen. Fiskevård kan gynna till exempel fritidsfiske, turistfiske, yrkesfiske och miljövärden. Fiskevårdsarbetet bedrivs också via Länsstyrelsens arbete med miljölagstiftningen. Prövningar av vattenkraftverk och andra exploateringsföretag är en viktig del i att bevara livskraftiga fiskbestånd, liksom initiativ till ändringar i föreskrifterna för fiskets bedrivande.

Fiskevårdens inriktning i länet

Grundtanken med den fiskevård som Länsstyrelsen förordar är att den skall ske i samklang med naturen och med bevarande av den naturliga faunan och floran, samtidigt som fisket utformas så att det blir uthålligt. Fiskevård är därför ofta ren resurs- och miljövård. En grundläggande regel vid fiskevårdsarbetet är att inga åtgärder får genomföras utan att berörda markägare lämnat sitt tillstånd. Detta innebär att samtliga åtgärder måste genomgå en förankringsprocess där samtliga berörda ges möjlighet att påverka åtgärdernas utformning och omfattning.

Boken ”Ekologisk fiskevård” (Sportfiskarna och Studiefrämjandet 1999), vars intentioner är att vara ett standardverk inom det svenska fiskevårdsarbetet, presenterar en mängd olika typer av fiskevårdsåtgärder som innefattas i den avgränsning av begreppet fiskevård som Länsstyrelsen förordar.

Behovet av fiskevård är stort

För att kunna bedöma behovet av fiskevårdande åtgärder och anpassning av resursutnyttjandet krävs ett omfattande underlag. Bland annat krävs kunskap om respektive vattens påverkansgrad, dess ekosystem, dess avkastningsförmåga samt kännedom om uttagens storlek. Komplett information saknas för flertalet vatten även om kunskapsuppbyggnad pågår inom många vattenområden där de viktigaste fiskevattnen inom länet prioriteras. Klara brister finns inte minst i uppföljningssystem för fiskbestånden. Bland annat behöver fångststatistik införas, fler provfisken och andra undersökningar genomföras samt integrerade utvärderingar inklusive framtagande av relevanta åtgärdsförslag genomföras. För att kunna ta fram ett sådant underlag krävs nära samarbete mellan flera aktörer, t ex miljöövervakning, vattenförbund, kommuner och fiskevårdsföreningar. Data om fisk- och fiskbestånd kan du återfinna bland annat i Havs- och vattenmyndighetens databaser över sjöprovfisken. Data om hotade fiskarter finns på Artdatabanken.

Inom länet finns värdefulla och/eller sällsynta fiskarter såsom nissöga, lax, öring, röding, harr, sik, siklöja, gös och ål. Flodkräftan är på stark tillbakagång på grund av kräftpest och försurning medan signalkräftan fortsätter att öka. Med utgångspunkt från den idag befintliga kunskapen kan konstateras att vattendragen inom Jönköpings län i allmänhet är mycket kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter (försurning, reglering, rensning, skogsbruk, utsläpp mm). Undersökningar har bland annat visat att det finns drygt 500 artificiella vandringshinder samt över 80 mil tydligt rensade vattendrag i Jönköpings län. För övrigt har försurningen bedömts vara länets värsta miljöproblem där 50 % av länets vatten bedöms vara försurningspåverkade. Idag kalkas flertalet försurade vatten men skador som uppkom före kalkningen inleddes kvarstår i många vatten. Den höga påverkansgraden, som inte minst gäller vattendragen, i kombination med de värdefulla fisk- och kräftbestånden medför att det finns stora behov av fysiska fiskevårdsåtgärder (återställningsåtgärder). De senaste årens arbete med övergripande fiskevårdsplaner, som idag täcker cirka fyra femtedelar av länet, har dock under de senaste åren börjat ge upphov till genomförandet av väl planerade fiskevårdsåtgärder som markant förbättrat förhållandet i flera av de högst prioriterade vattenområdena.

Fiskevård - ansvar och finansiering

Den som råder över resursen ansvarar generellt för fiskevården. Ansvaret faller därmed oftast på mark- och fiskerättsägarna (eller arrendatorer). För vatten där fiskerättsägarna bildat fiskevårdsområden har dessa ansvaret för fiskevården. På det allmänna vattnet i Vättern är det staten som har ansvaret för fiskevården. Detta ansvar delas mellan Länsstyrelsen och Fiskeriverket. För vissa värdefulla områden eller arter tar dock staten ett visst ansvar. Detta gäller även där försurningen orsakat skador på fiskbestånden.

Fiskevården kan finansieras på många olika sätt. Nedan visas exempel på olika finansieringsformer som förekommit i Jönköpings län under senare år.

  • Privat finansiering via t ex  fiskevårdsföreningar
  • Statliga bidrag till biologisk återställning i kalkade vatten som hanteras av Länsstyrelsen
  • Statliga fiskevårdsbidrag som sökes hos Länsstyrelsen, se information nedan
  • Fiskeavgifter i vattendomar
  • Särskilda skötselmedel för naturreservat
  • EU:s strukturfond mål 2 (tidigare 5b) och andra EU-medel
  • Övrig kommunal och statlig finansiering
  • fiskevårdsfonder, till exempel ABU Garcia eller Göte Borgströms fond
  • Företagssponsring

Fiskevårdsbidrag

Årligen avsätts cirka 20 miljoner kronor av statsbudgeten till fiskevård. Dessa medel söks genom Länsstyrelsen och under de senaste åren har mellan 500 000 och 650 000 kronor beviljats till projekt i Jönköpings län. Ansökan om fiskevårdsbidrag skall vara inlämnad till Länsstyrelsen i oktober.

Åtgärder som är stödberättigade är dels sådana som främjar fiskevården, främst i vatten där fisket är fritt för allmänheten, och dels åtgärder som syftar till att bevara hotade stammar och arter för att därmed främja den biologiska mångfalden.

Exempel på bidragsberättigade åtgärder:

  • Biotopvård
  • Byggande av fiskvägar
  • Utsättningar
  • Ny- och ombildning av fiskevårdsområden
  • Fisketillsyn i allmänt vatten och vatten som är av riksintresse.
  • Bidrag utgör normalt 50 % av godkända kostnader. Om det finns särskilda skäl kan bidrag lämnas med en högre andel.

En stor del av de resurser som tillfaller Jönköpings län satsas på projekt som berör Vättern. Här är det fisketillsynen och laxutsättningarna som får störst del av bidraget.

Formulär för inmatning i nationell databas för åtgärder i vatten

I Sveriges vatten genomförs årligen ett stort antal fiskevård och restaureringsåtgärder. Länsstyrelserna handlägger många ärenden med koppling till denna verksamhet och åtskilliga projekt finansieras med statliga anslag som till exempel fiskevårdsmedel eller anslag till biologisk återställning i kalkade vatten. Centrala myndigheter har ett stort behov av att få en helhetsbild av genomförda åtgärder och användning av statliga medel. Motsvarande behov finns på regional nivå hos länsstyrelserna. För att möta detta behov har en nationell databas för åtgärder i vatten tagits fram av länsstyrelserna i samarbete med centrala myndighetsverk som Fiskeriverket (numera Havs-och vattenmyndigheten), Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

För att på ett effektivt och snabbt sätt kunna föra in uppgifter i åtgärdsdatabasen då ett projekt fortgår har underlagsblanketter tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköping län. Tanken är blanketterna tillsammans med information om hur man fyller i uppgifterna ska gå ut till den som är huvudman för åtgärden, t ex en kommun, som ansvarar för att fylla i blanketterna och förmedla dom till berörd länsstyrelse. Genom denna arbetsrutin kvalitetssäkras uppgifterna samtidigt som en frekvent uppdatering kan ske i åtgärdsdatabasen.

 

Sidan är uppdaterad 2016-03-31