Rödlistan

Rödlistan redovisar de djur, växter och svampar som bedöms vara hotade i Sverige. Listan ger en indikation kring arternas tillstånd och ger en prognos över risken för enskilda arter att dö ut från Sverige.
Duvhök, klassad som NT (nära hotad). Foto: Lars Petersson.

Rödlistan kan vara ett hjälpmedel för att identifiera och prioritera naturvårdsatsningar. Listan bidrar även med kunskap som kan användas för att följa upp de svenska miljömålen och internationella överenskommelser.

Rödlistan har ingen juridisk status, det betyder att även om en art finns med i rödlistan så är den inte automatiskt skyddad av lagen.

Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.  

Rödlistans kategorier

Arterna i rödlistan indelas i sex olika kategorier beroende på utdöenderisk. De arter som uppfyller kriterierna för någon av följande kategorier benämns rödlistade:

  • Nationellt utdöd (RE)
  • Akut hotad (CR)
  • Starkt hotad (EN)
  • Sårbar (VU)
  • Nära hotad (NT)
  • Kunskapsbrist (DD)

De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade.  

Kategorin Kunskapsbrist omfattar arter där kunskapen är så dålig att de inte kan placeras i någon kategori. Det betyder att med tillräcklig kunskap skulle arten i fråga kunna höra hemma i vilken kategori som helst − från Livskraftig till Akut hotad, eller till och med Nationellt utdöd.   

Det sammanställs en ny rödlista vart femte år. Den senaste rödlistan publicerades år 2015.