Z 4 Ankarede

Z 4 Ankarede Strömsunds kn, Frostvikens sn


Kåta vid Ankarede kyrkplats. Foto: Länsstyrelsen.

Foto: Länsstyrelsen.


Motivering
Kyrkstad för samer och bönder från tidigt 1800-tal på gammal samisk begravningsplats och den enda i bruk varande kyrkstaden i länet.

Uttryck
Kapell från 1896 och en tidigare anlagd kyrkogård, ett 30-tal kåtor, fem härbren och ett tiotal kyrkstugor från 1900-talet, belägna vid Ankarälvens och Lejarälvens utlopp i Stora Blåsjön.

Närmare beskrivning
Kyrkstaden vid Ankarede är Jämtlands läns enda i bruk och därtill landets sydligaste kyrkstad. Platsen ligger vackert vid stranden av Lejarälven nära dess utlopp i Stora Blåsjön och har gammal tradition som samlingsplats både för samer och bofasta.

Riktigt hur länge Ankarede har använts som samisk begravnings- och gudstjänstplats är inte känt, men sockenprotokoll från 1861 uppger att en begravningsplats invigdes 1820 och att bönehus m.fl. byggnader uppfördes samtidigt. På kapellets nuvarande lillklocka finns en inskription med texten "Grafstället Ankar Ede" samt att klockan gjutits 1825. Det nuvarande kapellet invigdes 1896 och ersatte då ett enkelt timrat litet kapell med torvtak.

Intill kapellet ligger en kåtastad med ett trettiotal kåtor och förrådsbyggnader. Kåtorna är ursprungligen av västerbottentyp, vilket innebär att kluvna granstammar ligger direkt på nävret utan någon torv över. Anledningen till att kåtorna i Ankarede är av denna typ är att många samer flyttade från Västerbotten till Frostviken på 1800-talet. Förutom kåtastaden finns även ett tiotal kyrkstugor tillhörande bönderna i Frostviken.

Fortfarande firas kyrkhelg i Ankarede varje midsommar. I tre dagar varar festligheterna, och det blir åter liv och rörelse i kåtor och stugor.

För mer information om Ankarede, klicka här