Risk för gräsbrand i Jönköpings länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.

I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.

Webbplatsen Regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning i Jönköpings län

Holmeshultasjön Foto: Ingela Tärnåsen

Länsstyrelsen samordnar den regionala miljöövervakningen i Jönköpings län. På uppdrag från Naturvårdverket tar vi fram program för regional miljöövervakning som revideras ungefär vart sjätte år. Nuvarande program för regional miljöövervakning i Jönköpings län gäller åren 2021-2026 och innehåller ett 30-tal olika delprogram för miljöövervakning av fördelat på nio programområden

Program för regional miljöövervakning i Jönköpings län 2021-2026 Länk till annan webbplats.

I huvudsak genomför vi undersökningarna inom så kallade gemensamma delprogram. Det innebär att flera länsstyrelser samarbetar för att få en bättre överblick och kostnadseffektivitet samtidigt som det ger möjlighet till gemensamma utvärderingar och resultatpresentationer.

Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Genom sitt läge är Jönköpings län i stor utsträckning påverkat av luftföroreningar från kontinenten. Omfattande mängder luftföroreningar transporteras in i länet och bidrar till förhållandevis höga halter även där det inte finns lokala utsläppskällor, som på landsbygden.

Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistanstransport från stora emissionsområden i Europa. Det rör sig om försurande och övergödande ämnen, ämnen som bidrar till att marknära ozon bildas, organiska miljögifter samt partiklar. Även tungmetaller ingår i de luftföroreningar som transporteras in över länet.

Länsstyrelsens luftövervakning är samordnad med Luftvårdsförbundets och kommunernas övervakning.

Programområde Luft har kopplingar med programområde Hälsa. Det berör främst miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft, God bebyggd miljö och Giftfri miljö, men påverkar även Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar. Övervakningen ger även information inför internationella överenskommelser om utsläppsbegränsande åtgärder, internationella rapporteringar enligt EU-direktiv samt nationellt fastställda miljökvalitetsnormer.

Jönköpings läns Luftvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Krondroppsnätet, IVL Svenska miljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Luften i Sverige, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Luftkvalitet, Jönköpings kommuns Länk till annan webbplats.

Partiklar är en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. Partiklar uppstår vid förbränning och kan spridas över stora avstånd. Trafik och energisektorn är de största källorna.

Att andas in partiklar kan ge olika hälsoeffekter, beroende på vilka kemiska och fysikaliska egenskaper som partiklarna har. Partiklar från slitage av dubbdäck har negativa hälsoeffekter på kort sikt när det gäller hjärt- och lungsjukdomar, samtidigt leder de till ökade besvär för exempelvis astmatiker.

Det är främst i städerna som det finns höga halter av partiklar, särskilt vid hårt trafikerade vägar. Kommunerna ska övervaka halterna av partiklar i luft i tätorterna. Om det blir farligt höga halter måste de genomföra åtgärder för att minska halterna. Men för att man ska kunna sätta in rätt åtgärder så är det viktigt att veta hur stor andel av partiklarna kommer från lokala källor.

Partiklar, särskilt små partiklar, kan röra sig över stora avstånd och en del av de partiklar som finns i luften i länet kommer från utsläpp utomlands. Därför behöver man mäta även ute på landsbygden, långt bort från lokala utsläppskällor, för att se hur mycket partiklar som kommer utifrån.

Länsstyrelsen mäter tillsammans med Kronobergs luftvårdsförbund, halterna av partiklar på en mätstation nära gränsen mellan Jönköpings och Kronobergs län. Länsstyrelsens mätningar kompletterar de mätningar som kommunerna genomför. Resultatet från kommunernas övervakning finns bland annat på Luftvårdsförbundets webbplats.

Jönköpings Läns Luftvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Mätningar i Jönköpings kommun Länk till annan webbplats.

Miljömålsindikatorn Utsläpp av partiklar (PM 2,5) på Sveriges miljömåls webbplats Länk till annan webbplats.

Marknära ozon anses vara den luftförorening som orsakar störst skador på växtligheten i Europa. Den kan också ha en stor påverkan på hälsan.

Orsaken till att ozon bildas vid markytan är kemiska reaktioner mellan olika luftföroreningar: flyktiga organiska ämnen och kvävedioxid. Ozonet kan färdas med vindarna över stora avstånd och mycket av det ozon som finns i länet kommer ifrån utsläpp i södra Europa. Reaktionen påskyndas av solljus och höga temperaturer, därför är det högst halter under vår och sommar. Marknära ozon är inte bara skadligt för människor och djur utan även för växter. Skadorna som marknära ozon orsakar leder bland annat till mindre skördar.

I Jönköpings län mäts halterna av marknära ozon på tre platser. Mätningarna visar att halterna som finns i länet inte är skadligt för människor men däremot för växtligheten. Utsläppen av de föroreningar som orsakar marknära ozon har minskat i Europa men det går inte att se en liknande trend av minskade halter av marknära ozon.

Ozonmätnätet - mer om miljöövervakning av ozon Länk till annan webbplats.

Ozonmätnätet i södra Sverige – resultatrapporter Länk till annan webbplats.

Jönköpings läns luftvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Luftföroreningar kan färdas över stora avstånd. För att vi ska veta hur stor andel av luftföroreningarna i länet som kommer utifrån genomför vi mätningar på landsbygden, långt bort från lokala utsläppskällor.

Halterna av luftföroreningar skiljer sig mellan tätorter och landsbygd. Halterna som uppmäts på landsbygden benämns bakgrundshalter och speglar effekterna av långväga utsläpp. Mätningar i bakgrundsmiljöer används exempelvis som jämförelse till mätningar i tätorter. Därmed kan effekterna från lokala utsläpp särskiljas från de som transporterats långväga. Mätningarna på landsbygden kompletterar mätningarna som kommunerna genomför i tätorterna.

De största källorna för utsläppen är trafik, annan förbränning av fossila bränslen och jordbruket. Luftföroreningarna kan orsaka försurning, övergödning, vara skadliga för människors hälsa och även skada växtligheten.

Mätningarna visar att halterna av svaveldioxid, som är en stor anledning till försurningen (dock i form av sur nederbörd), har minskat kraftigt sedan 90-talet och är nu på låga nivåer. Även kvävedioxidhalterna har minskat. Däremot ligger halterna av ammoniak på samma nivå. Det går inte att se en lika tydlig trend för de övriga luftföroreningarna.

Jönköpings läns luftvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Jönköpings län är ett skogsrikt län och cirka 70 procent av länets yta utgörs av skogsmark. Det vanligaste trädslaget är gran, följt av tall och lövskogar.

Kvänsås bokar Foto: Bergslagsbild

Kvänsås bokar. Foto: Bergslagsbild.

Skogsbruket hör till en av de viktigaste näringarna i länet. Genom att kombinera ett aktivt skogsbruk, hänsyn till naturvärden och sociala värden så kan vi få ett skogslandskap som är till nytta för både människan och naturen.

Skogen är en av de artrikaste miljöerna i länet. Artrikedomen påverkas negativt av avverkning av värdefulla skogar, igenväxning av tidigare skogsbeten och brist på naturliga störningar som bränder och översvämningar. Skogarna i Jönköpings län har även påverkats negativt av till exempel försurande nedfall och nedfall av kväve.

Resultaten från övervakningen inom programområde Skog ger underlag för uppföljning av framförallt miljömålen Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rik växt och djurliv men även Levande sjöar och vattendrag och Bara naturlig försurning.

Programområde skog, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Riksskogstaxeringen, SLU Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur

Life Taiga.se Länk till annan webbplats.

Sverige har cirka en fjärdedel av EU:s totala tjäderbestånd och har därmed ett särskilt bevarandeansvar för arten. Tjäderspelen sker ofta i de äldsta skogsmiljöerna. Genom att värna om tjädern och dess spelplatser tas även hänsyn till andra arter som har samma krav på sin omgivande miljö.

Tjäder Foto: Stefan Gustafsson

Barrskogens gröna infrastruktur omfattar årliga inventeringar av spelande tjädertuppar på några av länets tjäderspelplatser. Varje år inventeras cirka 30 tjäderspelplatser i Jönköpings län. Vissa spelplatser har följts sedan 70- och 80-talen men det ingår även några nyupptäckta spelplatser. Länets västra delar har ett större inslag av tallskog och våtmarker, vilket innebär bättre förutsättningar för tjäder än länets östra delar.

Inventeringen visar hur antalet spelande tuppar förändras över tid på lokal och regional nivå. Resultaten ger också en möjlighet att se samband mellan åtgärder i skogsmiljön och antalet spelande tuppar på en tjäderspelplats. Det är även ett underlag till miljömålsuppföljningen, uppföljning av skyddade områden samt som planeringsunderlag inom tillståndsprövning, naturvård och skogsbruk.

Inom delprogrammet har det även gjorts en satellitbildskartering av skogslandskapet. Karteringar har genomförts för åren runt 1985, 1999, 2011 och 2018 och har identifierat var det finns lämpliga skogsområden för tjäder. Uppföljande inventeringar av tjäder har visat att det i de flesta fall finns tjäderspel i de områden som analysen har identifierat som lämpliga miljöer för tjäder. Målsättningen är att karteringen ska upprepas, vilket innebär att utvecklingen av skogens värdefulla skogsområden och områden som är lämpliga för tjäder kan följas över tid.

Tjädern i Jönköpings län. Meddelande 2005:11 Länk till annan webbplats.

Satellitbildsbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur med tjäder som modellart. Meddelande 2014:20 Länk till annan webbplats.

Satellitbildbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur 1985-2014. Meddelande 2016:04 Länk till annan webbplats.

Skogsmark är det dominerande markslaget i Sverige. Variationen i sammansättning och historia är stor över landet, från fjällskogen och den barrskogsdominerade taigan i norr till ädellövskogarna i söder.

Foto: Länsstyrelsen Jönköpings län Träd

Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering vilket innebär att ett slumpvis urval av provytor inventeras och utgör sedan underlag för statistiken. Riksskogstaxeringens långa tidsserier hjälper oss att förstå utvecklingen och tillståndet i skogslandskapet

Delprogrammet görs gemensamt för flertalet län i Sverige men med olika inriktning för södra och norra Sverige. För södra Sverige koncentrerar sig frågeställningarna kring lövskog och biologisk mångfald kopplad till denna. År 2009-2010 påbörjades arbetet i norra och mellersta Sverige och år 2013 inkluderades även länen i södra Sverige. Exempel på statistik som presenteras är förekomst av död ved i skogen och areal sumpskog. Volymen död ved har ökat sedan 1998 medan arealen sumpskog har minskat under samma period i Jönköpings län. Uppgifterna bygger på stickprovsinventeringar och man bör till exempel vara medveten om att den positiva utvecklingen för död ved visar kvantitet och inte kvalitet. Det innebär att även om det finns mycket död ved i skogarna så kan den sakna de kvaliteter som behövs för många av de arter som är beroende av död ved för sin överlevnad.

Uppföljning av miljötillståndet i skogen - för hela Sverige Rapport 2011 Pdf, 1.7 MB.

Uppföljning av skog baserad på Riksskogstaxeringen Rapport 2016 Länk till annan webbplats.

Riksskogstaxeringen, SLU Länk till annan webbplats.

Jordbruket och boskapsskötseln har under årtusenden format det odlingslandskap som gett förutsättningar för den biologiska mångfald vi har.

Jordbrukslandskapet i Jönköpings län upptar drygt 12 % av landarealen (åker- och betesmark 2020). Den är till största delen av karaktären småskalig odlingsbygd som ligger insprängd i det dominerande skogslandskapet. Arealen jordbruksmark var som störst i länet runt 1930. Därefter tog effektiviseringen av jordbruket sådan fart att mycket av åker-, ängs- och betesmark blev överflödig.

Eftersom djurens vinterfoder numer produceras på åkermark brukas nästan inga slåtterängar längre. De har övergått till betesmark eller vuxit igen. Många åkermarker och betesmarker har också övergivits. En förutsättning för att bevara biologisk mångfald i odlingslandskapet är att det finns ekonomiska förutsättningar för att bedriva nötkötts- och lammproduktion på bete. Miljöersättningen för skötsel av betesmark är en viktig del i detta.

Dagens jordbruk innebär också att det är mer växtnäring i omlopp, räknat per hektar åkermark, än vad det var för förr. Detta har gett problem med näringsläckage till vattendrag och sjöar.

Programområdet omfattar framförallt regional miljöövervakning inom biologisk mångfald och ger underlag till miljömålsuppföljningen och rapporteringar för internationella konventioner och EU-direktiv. Resultaten från övervakningen inom programområde är inriktade mot Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Nationellt sker övervakning av växtnäringsförluster, genom regelbundna mätningar av främst kväve och fosfor i bäckvatten från små avrinningsområden med dominans av jordbruksmark. I länet finns ett sådant område, i Draftinge.

Ängs- och betesmarksinventeringen, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Miljöövervakningens programområde Jordbruksmark, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur

Småbiotoper som åkerholmar, stenmurar, småvatten och gamla träd, är viktiga livsmiljöer för många arter. De behövs för att skapa mångfald i ett annars så enhetligt landskap.

Bilden visar en småbiotop

Småbiotoper innehåller en stor del av den biologiska mångfalden i åkerlandskapet. Trots att många småbiotoper redan har försvunnit, finns det fortfarande hot mot dem (rationalisering, nedläggning och exploatering). Särskilt hotade är de som ligger i eller vid åkermark.

Sedan 2009 följer vi utvecklingen för småbiotoper tillsammans med andra län i södra Sverige. Arbetet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vid övervakningen undersöks bland annat antalet olika småbiotoper men även kvaliteter som mängd blommande buskar och igenväxning.

Övervakningen är viktig för att kunna få kunskap om hur det går med våra småbiotoper i jordbrukslandskapet. Den ger också ett underlag till att bedöma följa upp de regionala miljömålen för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Det är inte bara betesmarker, ängar och åkerholmar som är viktiga livsmiljöer för arter i jordbrukslandskapet. Även andra gräsmarker i gårdsmiljöer, vägkanter och kraftledningsgator har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

Bilden visar en vägren med gräs

Betesmarker, ängar och småbiotoper i jordbrukslandskapet övervakas sedan några år tillbaka i ett samarbetsprojekt mellan ett antal länsstyrelser och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Då det finns andra gräsmarksmiljöer som är viktiga och som det dessutom finns mycket av i landskapet så ingår från 2015 dessutom bland annat vägkanter, åkerkanter och kraftledningsgator.

Miljöerna är viktiga för arter som vill ha öppen, solig och varierad miljö. De kan hysa en stor del av landskapets biologiska mångfald och fungerar som spridningsmiljöer och refuger (platser där arter har hittat ett alternativt livsrum) för arter som vanligtvis hittas i ängar och betesmarker. De bildar gräsmarkernas gröna infrastruktur.

Jönköpings län är rikt på våtmarker. Drygt 10 procent av ytan utgörs av våtmarker och de flesta finns i länets nederbördsrika västra delar. Våtmarker myllrar av liv, framförallt växter och smådjur, och har många viktiga funktioner i landskapet.

Anderstorps Stormosse Foto: Kjell Mohlin

Våtmarkerna har en stor mångfald av arter med ett flertal rödlistade arter knutna till sig. De fungerar också som naturliga flödesreglerare genom att magasinera vatten vid flödestoppar eller lagring av grundvatten. Våtmarker har också förmågan att filtrera näringsämnen och miljögifter och fungerar på så sätt som naturliga reningsverk.

Opåverkade våtmarker är värdefulla kolsänkor till skillnad från dränerade våtmarker som läcker kol till atmosfären. Sett till hela landskapet har våtmarkerna stor betydelse för omgivande markers hydrologi, lokalklimat och ekologi.

Trots deras betydelse har våtmarkerna sedan drygt ett sekel omförts till andra marktyper, framför allt inom skogs- och jordbruket samt torvnäringen. En fjärdedel av den våtmarksareal som fanns i början av 1800-talet har försvunnit och de flesta återstående våtmarker är påverkade av dikning.

Programområdet är i första hand inriktat mot miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv men berör även Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar.

Miljöövervakningens programområde Våtmark, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Våtmark, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Satellitbaserad övervakning av våtmarker Länk till annan webbplats.

Rikkärren är bland de artrikaste våtmarkerna vi har. Historiskt har många rikkärr blivit hävdade genom slåtter och bete vilket har gynnat många arter.

Inom delprogrammet följer vi utvecklingen av biologisk mångfald samt vegetationsförändringar i rikkärren på regional och nationell nivå. Vid inventeringarna samlar vi in information som beskriver rikkärrens karaktär och artrika flora men också information om hotfaktorer som igenväxning och påverkan från areella näringar.

Karakteristiskt för Jönköpings län är det småbrutna landskapet. Ofta tar det formen av ett kuperat skogslandskap uppbrutet med en mängd små fält för jordbruksändamål. I kombination med länets rikedom på sjöar och våtmarker skapar detta en mycket omväxlande natur med goda förutsättningar för många arter och naturtyper.

Delprogrammen inom Landskap har sinsemellan mycket varierande karaktär, från övervakning av artgrupper som kan indikera miljöförändringar, till uppföljning av strandexploatering. Storskaliga förändringar som bland annat orsakas av klimatförändringar och övergripande politiska beslut följs också upp.I programområdet räknas landskapet i sin helhet in, men även miljöer, arter och strukturer med förekomst i flera olika landskapstyper.

Programområde Landskap, Naturvårdsverket. Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur

Ostörda områden - var finns de? Meddelande 2015:01 Länk till annan webbplats.

Kontakt
Yvonne Liliegren
Landenheten
Telefon: 010-223 63 78
E-post: yvonne.liliegren@lansstyrelsen.se

Miljöövervakning av häckande fåglar handlar om att följa förändringar i fågelbestånden. Övervakningen har genomförts under en mycket lång tid och resultaten visar långsiktiga trender för populationsutvecklingen för svenska fågelarter.

Stenskvätta. Foto: Mostphotos.

Foto: Mostphotos.

Genom årliga inventeringar övervakas förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan 50 år räknar frivilliga och ornitologer antalet fåglar i totalt 716 standardrutter över hela Sverige, varav 21 i Jönköpings län. Då räkningarna utförs på samma sätt varje år kan jämförelser göras mellan åren om hur antalet fåglar i Sverige ökar eller minskar. Projektet Svensk Fågeltaxering drivs av Ekologiska Institutionen vid Lunds Universitet och är en del i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram.

Är du en erfaren ornitolog och intresserad av att delta? Kontakt oss.

Svensk fågeltaxering Länk till annan webbplats., Lunds universitet

Fåglar och fjärilar i odlingslandskapet (Sveriges Miljömål) Länk till annan webbplats.

Hur går det för fåglarna? - Trender för arter och miljöindikatorer Länk till annan webbplats.

Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever i, och de är därför goda indikatorer på miljötillståndet. På fågelskären i Sveriges tre största sjöar, Vänern, Vättern och Mälaren, finns kolonier av ett antal lämpliga arter att övervaka.

Fisktärnor Foto: Ulf Allvin

Inventeringen är en heltäckande inventering av sjöfåglar på alla fågelskär i sjöarna med minst två par måsfåglar (eller ett par havstrut). På varje inventerad lokal registreras även samtliga sjöfåglar och vadare, gråhäger, rovfåglar och kråkfåglar. För storskarv sker även särskilda inventeringsinsatser för att få ett bättre mått på antal häckande par. Fågelskärsinventeringen genomförs för närvarande vartannat år i Mälaren och Hjälmaren medan Vänern och Vättern inventerar varje år. Inventeringen påbörjades 2002 i Vättern och genomförs i ett 80-tal lokaler i sex områden, huvudsakligen i sjöns norra delar. Övervakningen är ett samarbete mellan programmen för miljöövervakning i Vänern, Vättern och Mälaren. I Jönköpings län är det också ett samarbete med uppföljningen i skyddade områden.

Årsskrift Vätternvårdsförbundet 2020 Länk till annan webbplats.

Årsskrift Vätternvårdsförbundet 2019 Länk till annan webbplats.

Fåglar och fågelskär Pdf, 4.4 MB., broschyr

Fåglar på fågelskär i de stora sjöarna. Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Insjöfåglar 2019 Länk till annan webbplats.

Uttern övervakas genom att spillning och spår inventeras på barmark. Genom övervakningen följer vi förändringar av utterns utbredning i länet. Idag har uttern en positiv utveckling men miljögifter, trafik och felaktigt konstruerade fällor är fortfarande ett hot för arten.

Foto: Mostphotos.

För ungefär 50 år sedan minskade landets utterpopulation kraftigt, främst till följd av att födan innehöll höga halterna miljögifter, särskilt PCB. Dessutom bidrog även jakt och habitatförstöring till minskningen.

Inventeringsresultat visar nu att utterpopulationen ökar både i utbredning och i antal. Uttern förekommer i nästan hela länet med undantag för den västra gränsen. Utterns krav på rika vattenmiljöer och dess känslighet för miljögifter gör arten till en bra indikator. Genom inventeringarna kan förändringar upptäckas i tid.

Även om halterna av PCB har sjunkit finns nu nya miljögifter som kan utgöra hot mot uttern. I takt med att nya ämnen skapas av människan och sprids i naturen dyker också nya potentiella hot upp. Perflorerade ämnen som PFOS och PFAS är exempel på nya miljögifter som uttern får i sig genom fisk. Trafiken är också ett stort hot och många uttrar trafikdödas varje år.

Vi tar tacksamt emot rapporter om observerad utter. Genom att lägga in observationen på Artfakta/Artportalen får vi vetskap.

Artportalen Länk till annan webbplats.

Uttern hör till statens vilt enligt 33 paragrafen i jaktförordningen och om en död utter påträffas ska den rapporteras eller lämnas in till polisen för transport till Naturhistoriska Riksmuseet.

Artfakta, SLU Länk till annan webbplats.

Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Utter 2009-2014, meddelande 2017:18 Länk till annan webbplats.

Barmarksinventering av utter i Jönköpings län 2013 - 2014 Länk till annan webbplats.

Syftet med delprogrammet är att följa förändringar i växters grundläggande ekosystemegenskaper och ekosystemtjänster. Fenologi är läran om årstidernas påverkan på växt- och djurlivet, till exempel när lövsprickning, blomning, fruktsättning och lövfällning inträffar samt flyttfåglarnas ankomst och avfärd.

Tussilago Foto: Gert Olsson Scandinav

Den pågående klimatförändringen innebär bland annat att det blir varmare på jorden. Därmed förändras de system som växter och djur använder för att ställa in sin årscykel. Störst utmaning är det för växter då de inte kan flytta sig utan måste leva med de förhållanden som finns på deras växtplatser. Flera växtarter är dessutom beroende av ett samspel med insekter för pollinering och fåglar för fröspridning.

Vi vet i dagsläget lite om hur samspelet mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av klimatförändringen, och det är ett av huvudskälen till att Svenska fenologinätverket samlar in data. Det sker såväl nationellt som regionalt.

Delprogrammet drivs till största delen av frivilliga krafter, och är en del av det som kallas för medborgarforskning. Svenska Fenologinätverket koordineras av Sveriges lantbruksuniversitet i samverkan med flertalet föreningar.

Är du intresserad av att bli rapportör – kontakta oss!

Miljömålsindikator Växternas växtsäsong (SLU) Länk till annan webbplats.

Naturens kalender Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Stränder är viktiga miljöer för många djur och växter, samtidigt som de är attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Därför följer vi hur exploateringen av stränderna förändras. Här presenterar vi hur strändernas exploatering sett ut under perioden 2013–2023.

Resultatet visar en liten ökning av exploateringen av stränder. Den största procentuella ökningen av exploatering 2013–2023 har skett längs fastlandskusten. Vi har sammanställt resultaten i en rapport, kartberättelse, statistikdatabas och i ett kartunderlag:

Exploatering av stränder i Sverige - Regional övervakning Länk till annan webbplats.

Fladdermöss är lämpliga att övervaka för att upptäcka förändringar på landskapsnivå. Om arter försvinner från ett område kan det vara ett tecken på att deras livsmiljö har förändrats. Eftersom fladdermöss livnär sig på insekter kan förändringar i jord- och skogsbruk som leder till att insektsproduktionen minskar innebära att fladdermössen försvinner eller minskar kraftigt i ett område

Fladdermus Foto: Länsstyrelsen

Den regionala miljöövervakningen handlar om inventering av fladdermöss på regional nivå, den biogeografiska uppföljningen handlar om inventering av fladdermöss på nationell nivå och den områdesvisa uppföljningen handlar om uppföljning på lokal nivå (skyddade områden). Totalt sett inventeras runt 200 lokaler i landet med olika inventeringsintervall. Miljöövervakningen av fladdermöss i Jönköpings län genomförs på 46 lokaler, där en lokal inventeras med cirka sex års intervall. Totalt har 16 av Sveriges 19 arter av fladdermöss noterats i Jönköpings län. Den artrikaste lokalen i länet har haft fynd av 12 arter under inventeringar genomförda under hela perioden, men det är vanligast med mellan sju och tio arter per lokal

Resultaten bidrar till en ökad kunskap om arternas utbredning och populationsförändringar. Övervakningen utgör ett viktigt underlag för rapportering av fladdermössens status till EU enligt artikel 17 i Art- och habitatdirektivet och för rödlistningen av fladdermöss i Sverige.

Riktlinjer för validering av fladdermöss, Artdatabanken Länk till annan webbplats.

Sammanställning av inventeringsresultat i Jönköpings län 1999-2020 Länk till annan webbplats.

Utvärdering av nationella miljöövervakningsdata 1999-2019 Länk till annan webbplats.

Fladdermusarter i Sverige (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för barbastell (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för hotade arter - fladdermöss

Riktlinjer för validering av fladdermöss på Artdatabankens webbplats

Floraväkteriet övervakar utvecklingen av rödlistade och andra regionalt intressanta kärlväxtarter i länet. Syftet är att följa utvecklingen av arterna för att bedöma om vi kan uppnå miljömålen regionalt och nationellt och för internationell rapportering om miljötillståndet i Sverige.

Blomsteräng Foto: Länsstyrelsen

Landskapet är i ständig förändring och moderniseringen av skogs- och framförallt jordbruket har gjort att floran också ändrats. Många arter har påverkats negativt och är idag rödlistade. Rödlistan är en prognos över risken för arter att dö ut i Sverige. För att kunna följa utvecklingen av rödlistade och andra intressanta kärlväxtarter övervakas utvalda arter i länet genom floraväkteriet.

Floraväkteriet koordineras nationellt av Sveriges Botaniska Förening tillsammans med Artdatabanken. Floraväktarna bildar ett nätverk över hela Sverige och inom länet är det föreningen Smålands Flora som ideellt samordnar verksamheten.

Floraväkteriet bygger på uppföljning av befintliga kärlväxtlokaler i länet. Det betyder att floraväktaren följer sina arters utveckling på en eller flera förutbestämda lokaler från år till år genom återkommande besök och använder en särskild metodik för att registrera information och data för arten och lokalen. Inget systematiskt eftersök av nya lokaler görs, men i de fall sådana upptäcks kan de tas med i floraväkteriet.

Resultaten av floraväkteriet rapporteras regelbundet till ArtPortalen. Där lagras informationen så att den kan användas för analyser och utvärderingar av till exempel miljötillståndet i länet eller för ett speciellt naturreservat.

Floraväkteriet ger mycket värdefull information om hur bestånden för intressanta kärlväxtarter utvecklas och har därför inkluderats i det regionala miljöövervakningsprogrammet.

Artfakta och utbredningskartor på SLU Länk till annan webbplats.

Floraväktarna på SLU Länk till annan webbplats.

Floraväktarna (Svenska botaniska föreningen) Länk till annan webbplats.

Floraövervakning i odlingslandskapet: Floraväktarna 1994–2017. Meddelande 2018:17 Länk till annan webbplats.

Kontakt
Kristin Norkvist
Landenheten
Telefon: 010-223 63 79
E-post: kristin.norkvist@lansstyrelsen.se

Jönköpings län är rikt på sjöar och vattendrag. Sjöytan är 1130 kvadratkilometer och täcker 9,7 procent av länets areal. Länet är beläget mitt på det småländska höglandet med avrinning mot såväl Östersjön som Västerhavet.

Sällevadsån Foto: Länsstyrelsen Jönköpings län

På grund av klimat- och markförhållanden är en stor del av länets sjöar och vattendrag känsliga för påverkan. Detta har resulterat i att ett antal vattendrag (framförallt i länets västra delar) drabbats av försurning. Försurning kan leda till problem med förhöjda metallhalter, till exempel höga kvicksilverhalter, i fisk.

I områden med större bördighet och näringsrikedom har vattnet ofta en större motståndskraft mot denna typ av påverkan. I dessa områden finns istället problem med utsläpp av näringsämnen från samhällen och jordbruk. Många vattendrag har sina källflöden i länet och har små flöden, vilket gör att även mindre tillskott av näringsämnen får stor effekt.

Resning, dikning och andra fysiska ingrepp i vattenmiljön, men även reglering av vattnets flöde, har också en betydande påverkan på sjöar och vattendrag. Framförallt påverkar detta djurlivet i många mindre vattendrag. Effekter av olika miljögifter utgör också ett allvarligt hot mot vattnets ekosystem, vars konsekvenser är svåra att överblicka eftersom nya ämnen hela tiden kommer ut på marknaden.

Kopplingar finns även till andra programområden som Landskap (Exploatering av stränder), Luft (Nedfall av försurande ämnen och metaller), Miljögiftssamordning (Screening av miljögifter i vatten, metallhalter i fisk) och Skog; Vattenkvalitet i skogsbäckar.

Programområde Sötvatten omfattar övervakning av yt- och grundvatten samt övervakning av biologisk mångfald i vatten, framförallt fisk och bottenlevande djur. Resultaten från programområdet används till att följa miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan samt Levande sjöar och vattendrag. Flera av delprogrammen utgör en förtätning av det nationella miljöövervakningsprogrammet.

Sveriges vattenmiljö Länk till annan webbplats.

Miljödata MVM - kemiska, fysikaliska och biologiska data från sjöar och vattendrag (Sveriges lantbruksuniversitet - SLU) Länk till annan webbplats.

Nationella databaser för fisk och kräftor - SLU Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning på SGU Länk till annan webbplats.

Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Länk till annan webbplats.

Nationella kalkdatabasen Länk till annan webbplats.

Fiskbestånd ger värdefull information om tillståndet i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen genomför årligen nätprovfisken i sjöar och elfiskeundersökningar i vattendrag.

Överst mört och underst sik från Försjön, Aneby kommun. Foto: Rasmus Linderfalk

Syftet med provfisket är att följa fiskbestånden över tid och kunna upptäcka om en sjö eller vattendrag är påverkad av till exempel försurning, övergödning eller överfiske. Nätprovfisken och elfisken kan också ligga till grund för planering och prioritering av fiskevårdsåtgärder.

I delprogrammet övervakas fiskbestånd i sjöar som är utpekade som nationellt eller regionalt värdefulla ur natur- och/eller fiskeperspektiv inom ramen för arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Samordning sker med annan övervakningsverksamhet i länet; lokal, regional och nationell, som exempelvis kalkeffektuppföljning. För länsöverskridande sjöar sker samordning med angränsande län.

Miljödata MVM - kemiska, fysikaliska och biologiska data från sjöar och vattendrag (Sveriges lantbruksuniversitet - SLU Länk till annan webbplats.

Nationella databaser för fisk och kräftor - SLU Länk till annan webbplats.

Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Länk till annan webbplats.

Fiske på Länsstyrelsen i Jönköping

Nätprovfiske i Försjön 2019, meddelande 2021:04 Länk till annan webbplats.

Nätprovfiske i Ylen 2018, meddelande 2019:25 Länk till annan webbplats.

Nätprovfiske i Västra Lägern 2018, meddelande 2019:12 Länk till annan webbplats.

Nätprovfiske i Mycklaflon 2018, meddelande 2019:19 Länk till annan webbplats.

Nätprovfiske i Kansjön 2018, meddelande 2019:24 Länk till annan webbplats.

Många stormusslor är bra indikatorer på miljötillståndet i vatten. Övervakningen syftar till att följa förändringar av populationsstorlekar och tätheter samt ålders/storleksstrukturen hos några svenska stormusselarter

Stormusslor Foto: Länsstyrelsen

Stormusslor i allmänhet och flodpärlmusslan i synnerhet har sedan 1980-talet varit viktiga indikatorarter i den svenska miljöövervakningen. Jönköpings län har övervakat flodpärlmusslan sedan mitten av 1990-talet. Flodpärlmusslan kräver ett rent vatten med öring eller lax för att kunna föröka sig. Unga flodpärlmusslor är ett tecken på att vattendraget mår bra. Arten är också en bra indikator för att följa upp kalkningens effekter. Flodpärlmusslan är rödlistad samt globalt och nationellt hotad. De övriga arterna av hotade stormusslor har fått en ökad uppmärksamhet sedan början av 2000-talet och ett fåtal av dessa bestånd övervakas. Det finns elva arter som kallas stormusslor. I länet förekommer sju av dem, ingen av de invasiva stormusslorna har ännu påträffats.

2016 avslutades ett större LIFE-projekt, där Jönköpings län deltog (Målarmusslan återkomst), med tjockskalig målarmussla som målart

Stormusslor i Jönköpings län 1959 – 2014, meddelande 2015:08 Länk till annan webbplats.

Föryngring av flodpärlmussla i Jönköpings län, miljömålsindikator

Artfakta och bestämningsnyckel, SLU Länk till annan webbplats.

Nationella databaser för stormusslor Länk till annan webbplats.

Information om svenska stormusslor, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt
Karl-Magnus Johansson
Fiskeenheten
Telefon: 010-223 64 04
E-post: karl-magnus.johansson@lansstyrelsen.se 

Delprogrammet undersöker tillstånd och trender för vattenkvalitet. Vi mäter surhet, organiska ämnen, näringsämnen och biologi i tre mindre, relativt opåverkade, sjöar.

De tre sjöarna är:

Försjön (Aneby kommun), Holmeshultasjön och Mossjön. Dessa representerar förhållandevis opåverkade vattensystem, fria från större punktkällor och med låg andel jordbruksmark.

Målet med delprogrammet är att genom långa tidsserier upptäcka kemiska eller biologiska effekter av klimat-förändringar, luftutsläpp och andra generella fenomen i miljön. Resultat från delprogrammet kan jämföras med andra regionala vatten-undersökningar inom till exempel samordnad recipient-kontroll och kalkeffekt-uppföljning. Det kan också användas av kommande generationer med syften som vi idag inte kan förutse.

Provtagning av vattenkemi sker en gång varje årstid. Växtplankton provtas i augusti. Bottenlevande smådjur provtas i strandkanten (litoralen) och på djupt vatten (profundalen) vart tredje år. Fisken undersöks vart sjätte år med nätprovfiske.

Vi jobbar tillsammans med andra län och gör gemensamma utvärderingar av resultaten. I länet finns även fyra nationellt finansierade trendvattendrag i vilka motsvarande mätningar sker som i det regionala delprogrammet. Dessa ingår också i de gemensamma utvärderingarna.

Miljöövervakningens programområde Sötvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hitta resultaten från länets vattendrag och andra vattenundersökningar på SLU:s Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Delprogrammet undersöker tillstånd och trender för vattenkvalitet. Vi mäter surhet, organiska ämnen, näringsämnen och biologi i tre mindre, relativt opåverkade, vattendrag.

Vattenprovtagning Foto: Länsstyrelsen

De tre vattendragen är:

Bordsjöbäcken, Mölarpsån som rinner till Svartån samt Lagan uppströms Vaggeryd. De är alla relativt opåverkade vattensystem, fria från större punktkällor och har låg andel jordbruksmark.

Målet med delprogrammet är att genom långa tidsserier upptäcka kemiska eller biologiska effekter av klimat-förändringar, luftutsläpp och andra generella fenomen i miljön. Resultat från delprogrammet kan jämföras med andra regionala vattenundersökningar inom till exempel samordnad recipient-kontroll och kalkeffektuppföljning. Det kan också användas av kommande generationer med syften som vi idag inte kan förutse.

Provtagning av vattenkemi sker varannan månad året runt. Kiselalger och bottenlevande smådjur undersöks vart tredje år. Fisken undersöks en gång varje år i Bordsjöbäcken.

Vi jobbar tillsammans med andra län och gör gemensamma utvärderingar av resultaten. I länet finns även fyra nationellt finansierade trendvattendrag som också ingår när vi gör i gemensamma utvärderingar.

Miljöövervakningens programområde Sötvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hitta resultaten från länets vattendrag och andra vattenundersökningar på SLU:s webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Källor har stor betydelse för både människor och natur. Sedan 2008 analyserar Länsstyrelsen vattenprover från källor för att vi ska få en bild av kvaliteten på ytligt grundvatten.

Björnkälle, Sävsjö kommun. Foto Anna-Karin Weichelt

En källa är vatten som rinner ut från marken eller berggrunden. Källor är viktiga för växt- och djurlivet. Till exempel gynnas försurningskänsliga växter av källvattnets ofta lite högre pH. Källor används ibland också som dricksvattentäkter.

Det regionala övervakningsprogrammet för källor startade 2008. Syftet är att följa utvecklingen av försurning i ytligt grundvatten samt få fram bakgrundshalter för ytligt grundvatten i länet. Varje år tas prover från fem källor – en gång på våren och en gång på hösten. Två av källorna provtas varje år för att kunna följa trender. Två källor är sådana källor som provtas vart femte år enligt ett rullande schema. Den sista källan är en ny källa för varje år för att få kunskap om fler områden i länet. Programmet utgör en del av länets bidrag till det gemensamma delprogrammet Grundvattenkvalitet.

Skogsstyrelsens råd om källor Länk till annan webbplats.

SGU:s uppgifter om källor Länk till annan webbplats.

Kontakt
Maria Carlsson
Handläggare vatten Vattenenheten
Telefon: 010-223 63 98
E-post: maria.k.carlsson@lansstyrelsen.se

Under senare år har behovet av grundvattenövervakning ökat mer och mer. Bättre data behövs för att uppfylla vattenförvaltningens krav samt för uppföljningen av miljömålen. De senaste årens torka och grundvattenbrist har också ökat behovet av mer omfattande och representativ miljöövervakning av grundvattnet.

Provtagning av grundvatten i tätort. Foto: Länsstyrelsen

Samordning av provtagning och datahantering av den regionala och nationella miljööver-vakningen ger ökade möjligheter till en långsiktig och kostnadseffektiv övervakning. Pro-grammet Grundvattenkvalitet bygger dels på den handledning som tagits fram inom det tidigare länsgemensamma delprogrammet för grundvatten påverkat av tätort och jordbruk dels SGU: s uppskattning av miljöövervakningsbehovet, som utförts som en del av den myndighetsgemensamma handlingsplanen Full koll på våra vatten.

Miljöövervakning av grundvatten på SGU Länk till annan webbplats.

Full koll på våra vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt
Maria Carlsson
Handläggare vatten Vattenenheten
Telefon: 010-223 63 98
E-post: maria.k.carlsson@lansstyrelsen.se

Delprogrammet sammanställer trender för råvattenkvalitet i länets vattentäkter. Vart tredje år sammanställs resultat från ytvattentäkter och vart tredje år för grundvattentäkter.

Syftet med programmet är att ge en bild av länets råvattenkvalitet och om den förändrats med tiden. Råvatten kallas det vatten som tas ur sjöar, vattendrag och grundvatten för att efter rening bli dricksvatten. Programmet visar också vilka olika typer av påverkan som sker på de ytvatten och grundvatten i de stora grundvattenmagasin som är av betydelse för kommunala vattenförsörjningen.

Data kommer till stor del från kommunernas egna provtagningar i vattentäkterna. I sjöarna finns det även mätningar från andra håll, till exempel från samordnad recipientkontroll och nationella provtagningsprogram för de stora sjöarna.

Analysresultat för råvatten från kommunala grundvattentäkter 2014-2018 Länk till annan webbplats.

Resultat av vattenundersökningar sjöar och vattendrag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kartvisare och diagram för miljöövervakning på SGU Länk till annan webbplats.

Programmet ska öka den regionala kunskapen om grundvattennivåer och deras variationer i tid och rum. Mätningar i områden med risk för påverkan på grundvattennivåerna prioriteras. Målsättningen är att den grundvattennivåövervakning som sker på lokal, regional och nationell nivå så långt det är möjligt är samordnad.

Bilden visar överladdning av resultat från mätning av grundvattennivå. Foto: Anna-Karin Weichelt

I dagsläget finns det 17 övervakningsstationer för grundvattennivåer i länet. 15 av dem ligger i sand och grus och två i berg. Av dessa 17 är det åtta som drivs av Länsstyrelsen och resten ingår i SGU: s nationella nät.

SGU: s information om grundvattennivåer Länk till annan webbplats.

Kontakt
Maria Carlsson
Handläggare vatten Vattenenheten
Telefon: 010-223 63 98
E-post: maria.k.carlsson@lansstyrelsen.se

I samhället förekommer en stor mängd kemikalier i allt från vardagliga konsumentprodukter till industriella verksamheter. Många miljöfarliga kemikalier hamnar i våra vattenmiljöer; i vatten, sediment eller vattenlevande djur. Delprogrammen övervakar förekomst, spridning och effekter av ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem.

Syftet med programområdet Miljögiftsamordning är att följa utvecklingen av miljögifter i den yttre miljön. Inom Vattenförvaltningens arbete har ett tjugotal sjöar och vattendrag i Jönköpings län bedömts ha sämre än god status på grund av att vissa prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen (SFÄ) förekommer i halter över gränsvärden. En uppföljning av dessa ämnen är nödvändig.

Programområdet är inriktat mot miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och God bebyggd miljö. Inom miljömålsuppföljningen finns ett antal indikatorer som utvecklas fortlöpande.

Programområde Miljögiftssamordning på Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Data från miljögiftsundersökningar på SGU Länk till annan webbplats.

Verksamheter med miljöpåverkan, Länsstyrelsen

Metaller som miljögift, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Kontakt:
Hilma Samuelsson
Handläggare vatten, Vattenenheten
Telefon: 010-223 62 82
E-post: hilma.samuelsson@lansstyrelsen.se

Mängder av kemiska ämnen omger oss och nya tillkommer varje dag. För att få ett grepp om vilka ämnen som förekommer i miljön och hur höga halterna är görs varje år screeningundersökningar.

Med screeningundersökning menas översiktlig inventering som vanligen genomförs i form av ettårig mätkampanj. Genom screening av miljögifter ges en bild av föroreningssituationen i länet och möjlighet att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Screeningresultaten ger underlag för att fatta beslut om åtgärder för att begränsa spridningen av ett ämne samt att följa upp miljömålet En giftfri miljö. Ämnena som spåras vid screeningen kan komma att ingå i den löpande miljöövervakningen.

Screeningundersökningar har utförts i länet sedan 2000-talets början. Valet av ämnen görs av Naturvårdsverket som även genomför mätningar på nationell nivå. Varje år undersöks nya ämnen. Provpunkter väljs ut där det finns störst anledning att tro att ett ämne förekommer. Det kan exempelvis vara läkemedel i slam från avloppsreningsverk, gifter från båtbottenfärg i hamnsediment eller hormonstörande ämnen i fisk.

Alla resultat från screeningundersökningarna är samlade i en nationell screeningdatabas. För varje mätkampanj utges en nationell rapport. Var tredje år görs en regional utvärdering av de mätningar som har gjorts inom Jönköpings län.

Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2020-2022

Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2017-2019 Länk till annan webbplats.

Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2014-2016 Länk till annan webbplats.

Screening av miljögifter i Jönköpings län 2010-2013 Länk till annan webbplats.

Screening av miljögifter i Jönköpings län 2007-2009 Länk till annan webbplats.

Screening av miljögifter i Jönköpings län 2004-2006 Länk till annan webbplats.

Screening av miljögifter IVL (data t o m 2015) Länk till annan webbplats.

Screening av miljögifter SGU (data fr o m 2016) Länk till annan webbplats.

Kontakt
Hilma Samuelsson
Handläggare vatten, Vattenenheten
Telefon: 010-223 62 82
E-post: hilma.samuelsson@lansstyrelsen.se

Inom arbetet med Vattenförvaltningen har det visat sig att det i allmänhet saknas kunskap angående förekomst och halter av de prioriterade vattendirektivsämnena i länet.

Inom EU:s vattenförvaltning har 45 miljögifter listats som prioriterade ämnen och ett 30-tal ämnen har pekats ut som nationellt särskilt förorenande ämnen (SFÄ). För att öka kunskapen om var i länet dessa ämnen överstiger gränsvärden görs mätningar under vissa år i de sjöar och vattendrag där man misstänker förhöjda halter. Analyserna görs oftast av vatten men i vissa fall görs undersökningarna i sediment eller fisk.

Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2020-2022

Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2017-2019 Länk till annan webbplats.

Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2014-2016 Länk till annan webbplats.

VISS Vatteninformationssystem Sverige Länk till annan webbplats.

Kontakt
Hilma Samuelsson
Handläggare vatten, Vattenenheten
Telefon: 010-223 62 82
E-post: hilma.samuelsson@lansstyrelsen.se

Syftet med delprogrammet är att utvärdera miljögiftshalter i fisk, företrädelsevis abborre.

Undersökningar kommer ske i 30-tal vatten där det finns risk för förhöjda värden av vattenförvaltningens prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen (SFÄ), samt där det finns förutsättningar för fiskfångst. Insamling görs årligen och fisken skickas till Naturhistoriska riksmuseet för frysförvaring (provbankning). Efter några år analyseras ett urval av miljögifter i all insamlad fisk. Metaller (inklusive kvicksilver) och PFAS analyseras vid alla provlokaler. Ytterligare analyser läggs till där det finns risk att andra miljögifter kan förekomma i förhöjda halter.

Kontakt
Hilma Samuelsson
Handläggare vatten, Vattenenheten
Telefon: 010-223 62 82
E-post: hilma.samuelsson@lansstyrelsen.se

Den hälsorelaterade miljöövervakningen undersöker hur olika miljöfaktorer påverkar vår hälsa. Hälsoskadliga miljöfaktorer kan till exempel vara luftföroreningar, buller, tobaksrök eller skadliga ämnen i livsmedel.

Mycket av den hälsorelaterade miljöövervakningen sker på nationell nivå. Det är inte någon stor skillnad på vilka miljöfaktorer vi utsätts för i olika delar av landet. Till exempel äter vi i stort sett samma mat och använder samma produkter inom Sverige. Vissa miljöfaktorer, till exempel luftföroreningar och radon, varierar i landet och lokalt kan stora skillnader förekomma. Buller är ett annat exempel på en miljöfaktor som kan variera lokalt. Det är därför viktigt att även ha regional och lokal hälsorelaterad miljöövervakning.

Flera olika myndigheter, till exempel Sveriges Geologiska Undersökning, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen och Regionen genomför undersökningar som berör hälsa. Den hälsorelaterade övervakningen används för uppföljning av miljömålen.

Hälsorelaterad miljöövervakning, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Miljön påverkar människors hälsa på många sätt. Detta delprogram samlar in uppgifter om upplevd hälsopåverkan från miljön genom miljöhälsoenkäter. Genom att förtäta den möjliggörs regionala analyser och rapporter.

Vi samlar in uppgifter om upplevd hälsopåverkan från miljön genom enkäter som skickas ut av SCB. Vart fjärde år skickas enkäten till vuxna och vart fjärde år till barnens målsmän. Insamlat data sammanställs i miljöhälsorapporter. Data används främst till miljömålet ”God bebyggd miljö”, men även till ”Frisk luft”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”Giftfri miljö” samt ”Säker strålmiljö”. För de frågor som ställts på samma sätt hela tiden finns svar från vuxna som kan jämföras mellan 1999, 2007 och 2015 och för barn från 2003, 2011 samt 2019. En ny enkät planeras att skickas ut till vuxna under år 2023.

Diagram som visar andelen 12-åringar i Sverige och i Jönköpings län som upplever sig störda av olika bullerkällor flera gånger per vecka, fördelat enligt föräldrarnas utbildningsnivå. (Regional Barnmiljöhälsorapport 2019).

Ett hälsoproblem i Sverige idag är pollenallergi som drabbar ungefär 20 procent av befolkningen. Vissa besväras av pollen endast under några dagar på våren medan andra har svåra besvär under hela sommarhalvåret.

Pollenkollen genomförs årligen vid ett antal stationer i Sverige, i länet finns en station på Länssjukhuset Ryhov. Genom att sammanställa data från mätningarna kan exponering för pollen studeras och allergiska besvär hos befolkningen vid klimatförändringar kan uppskattas.

Pollenmätningar i Jönköpings län 2006-2018 Meddelande 2019:16 Länk till annan webbplats.

Pollenrapporten, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.

Sverige har cirka en fjärdedel av EU:s totala tjäderbestånd och har därmed ett särskilt bevarandeansvar för arten. Tjäderspelen sker ofta i de äldsta skogsmiljöerna. Genom att värna om tjädern och dess spelplatser tas även hänsyn till andra arter som har samma krav på sin omgivande miljö.

Tjäder Foto: Stefan Gustafsson

Barrskogens gröna infrastruktur omfattar årliga inventeringar av spelande tjädertuppar på några av länets tjäderspelplatser. Varje år inventeras cirka 30 tjäderspelplatser i Jönköpings län. Vissa spelplatser har följts sedan 70- och 80-talen men det ingår även några nyupptäckta spelplatser. Länets västra delar har ett större inslag av tallskog och våtmarker, vilket innebär bättre förutsättningar för tjäder än länets östra delar.

Inventeringen visar hur antalet spelande tuppar förändras över tid på lokal och regional nivå. Resultaten ger också en möjlighet att se samband mellan åtgärder i skogsmiljön och antalet spelande tuppar på en tjäderspelplats. Det är även ett underlag till miljömålsuppföljningen, uppföljning av skyddade områden samt som planeringsunderlag inom tillståndsprövning, naturvård och skogsbruk.

Inom delprogrammet har det även gjorts en satellitbildskartering av skogslandskapet. Karteringar har genomförts för åren runt 1985, 1999, 2011 och 2018 och har identifierat var det finns lämpliga skogsområden för tjäder. Uppföljande inventeringar av tjäder har visat att det i de flesta fall finns tjäderspel i de områden som analysen har identifierat som lämpliga miljöer för tjäder. Målsättningen är att karteringen ska upprepas, vilket innebär att utvecklingen av skogens värdefulla skogsområden och områden som är lämpliga för tjäder kan följas över tid.

Tjädern i Jönköpings län. Meddelande 2005:11 Länk till annan webbplats.

Satellitbildsbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur med tjäder som modellart. Meddelande 2014:20 Länk till annan webbplats.

Satellitbildbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur 1985-2014. Meddelande 2016:04 Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning av häckande fåglar handlar om att följa förändringar i fågelbestånden. Övervakningen har genomförts under en mycket lång tid och resultaten visar långsiktiga trender för populationsutvecklingen för svenska fågelarter.

Stenskvätta. Foto: Mostphotos.

Foto: Mostphotos.

Genom årliga inventeringar övervakas förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan 50 år räknar frivilliga och ornitologer antalet fåglar i totalt 716 standardrutter över hela Sverige, varav 21 i Jönköpings län. Då räkningarna utförs på samma sätt varje år kan jämförelser göras mellan åren om hur antalet fåglar i Sverige ökar eller minskar. Projektet Svensk Fågeltaxering drivs av Ekologiska Institutionen vid Lunds Universitet och är en del i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram.

Är du en erfaren ornitolog och intresserad av att delta? Kontakt oss.

Svensk fågeltaxering Länk till annan webbplats., Lunds universitet

Fåglar och fjärilar i odlingslandskapet (Sveriges Miljömål) Länk till annan webbplats.

Hur går det för fåglarna? - Trender för arter och miljöindikatorer Länk till annan webbplats.

Fladdermöss är lämpliga att övervaka för att upptäcka förändringar på landskapsnivå. Om arter försvinner från ett område kan det vara ett tecken på att deras livsmiljö har förändrats. Eftersom fladdermöss livnär sig på insekter kan förändringar i jord- och skogsbruk som leder till att insektsproduktionen minskar innebära att fladdermössen försvinner eller minskar kraftigt i ett område

Fladdermus Foto: Länsstyrelsen

Den regionala miljöövervakningen handlar om inventering av fladdermöss på regional nivå, den biogeografiska uppföljningen handlar om inventering av fladdermöss på nationell nivå och den områdesvisa uppföljningen handlar om uppföljning på lokal nivå (skyddade områden). Totalt sett inventeras runt 200 lokaler i landet med olika inventeringsintervall. Miljöövervakningen av fladdermöss i Jönköpings län genomförs på 46 lokaler, där en lokal inventeras med cirka sex års intervall. Totalt har 16 av Sveriges 19 arter av fladdermöss noterats i Jönköpings län. Den artrikaste lokalen i länet har haft fynd av 12 arter under inventeringar genomförda under hela perioden, men det är vanligast med mellan sju och tio arter per lokal

Resultaten bidrar till en ökad kunskap om arternas utbredning och populationsförändringar. Övervakningen utgör ett viktigt underlag för rapportering av fladdermössens status till EU enligt artikel 17 i Art- och habitatdirektivet och för rödlistningen av fladdermöss i Sverige.

Riktlinjer för validering av fladdermöss, Artdatabanken Länk till annan webbplats.

Sammanställning av inventeringsresultat i Jönköpings län 1999-2020 Länk till annan webbplats.

Utvärdering av nationella miljöövervakningsdata 1999-2019 Länk till annan webbplats.

Fladdermusarter i Sverige (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för barbastell (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för hotade arter - fladdermöss

Riktlinjer för validering av fladdermöss på Artdatabankens webbplats

Floraväkteriet övervakar utvecklingen av rödlistade och andra regionalt intressanta kärlväxtarter i länet. Syftet är att följa utvecklingen av arterna för att bedöma om vi kan uppnå miljömålen regionalt och nationellt och för internationell rapportering om miljötillståndet i Sverige.

Blomsteräng Foto: Länsstyrelsen

Landskapet är i ständig förändring och moderniseringen av skogs- och framförallt jordbruket har gjort att floran också ändrats. Många arter har påverkats negativt och är idag rödlistade. Rödlistan är en prognos över risken för arter att dö ut i Sverige. För att kunna följa utvecklingen av rödlistade och andra intressanta kärlväxtarter övervakas utvalda arter i länet genom floraväkteriet.

Floraväkteriet koordineras nationellt av Sveriges Botaniska Förening tillsammans med Artdatabanken. Floraväktarna bildar ett nätverk över hela Sverige och inom länet är det föreningen Smålands Flora som ideellt samordnar verksamheten.

Floraväkteriet bygger på uppföljning av befintliga kärlväxtlokaler i länet. Det betyder att floraväktaren följer sina arters utveckling på en eller flera förutbestämda lokaler från år till år genom återkommande besök och använder en särskild metodik för att registrera information och data för arten och lokalen. Inget systematiskt eftersök av nya lokaler görs, men i de fall sådana upptäcks kan de tas med i floraväkteriet.

Resultaten av floraväkteriet rapporteras regelbundet till ArtPortalen. Där lagras informationen så att den kan användas för analyser och utvärderingar av till exempel miljötillståndet i länet eller för ett speciellt naturreservat.

Floraväkteriet ger mycket värdefull information om hur bestånden för intressanta kärlväxtarter utvecklas och har därför inkluderats i det regionala miljöövervakningsprogrammet.

Artfakta och utbredningskartor på SLU Länk till annan webbplats.

Floraväktarna på SLU Länk till annan webbplats.

Floraväktarna (Svenska botaniska föreningen) Länk till annan webbplats.

Floraövervakning i odlingslandskapet: Floraväktarna 1994–2017. Meddelande 2018:17 Länk till annan webbplats.

Kontakt
Kristin Norkvist
Landenheten
Telefon: 010-223 63 79
E-post: kristin.norkvist@lansstyrelsen.se

Uttern övervakas genom att spillning och spår inventeras på barmark. Genom övervakningen följer vi förändringar av utterns utbredning i länet. Idag har uttern en positiv utveckling men miljögifter, trafik och felaktigt konstruerade fällor är fortfarande ett hot för arten.

Foto: Mostphotos.

För ungefär 50 år sedan minskade landets utterpopulation kraftigt, främst till följd av att födan innehöll höga halterna miljögifter, särskilt PCB. Dessutom bidrog även jakt och habitatförstöring till minskningen.

Inventeringsresultat visar nu att utterpopulationen ökar både i utbredning och i antal. Uttern förekommer i nästan hela länet med undantag för den västra gränsen. Utterns krav på rika vattenmiljöer och dess känslighet för miljögifter gör arten till en bra indikator. Genom inventeringarna kan förändringar upptäckas i tid.

Även om halterna av PCB har sjunkit finns nu nya miljögifter som kan utgöra hot mot uttern. I takt med att nya ämnen skapas av människan och sprids i naturen dyker också nya potentiella hot upp. Perflorerade ämnen som PFOS och PFAS är exempel på nya miljögifter som uttern får i sig genom fisk. Trafiken är också ett stort hot och många uttrar trafikdödas varje år.

Vi tar tacksamt emot rapporter om observerad utter. Genom att lägga in observationen på Artfakta/Artportalen får vi vetskap.

Artportalen Länk till annan webbplats.

Uttern hör till statens vilt enligt 33 paragrafen i jaktförordningen och om en död utter påträffas ska den rapporteras eller lämnas in till polisen för transport till Naturhistoriska Riksmuseet.

Artfakta, SLU Länk till annan webbplats.

Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Utter 2009-2014, meddelande 2017:18 Länk till annan webbplats.

Barmarksinventering av utter i Jönköpings län 2013 - 2014 Länk till annan webbplats.

Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever i, och de är därför goda indikatorer på miljötillståndet. På fågelskären i Sveriges tre största sjöar, Vänern, Vättern och Mälaren, finns kolonier av ett antal lämpliga arter att övervaka.

Fisktärnor Foto: Ulf Allvin

Inventeringen är en heltäckande inventering av sjöfåglar på alla fågelskär i sjöarna med minst två par måsfåglar (eller ett par havstrut). På varje inventerad lokal registreras även samtliga sjöfåglar och vadare, gråhäger, rovfåglar och kråkfåglar. För storskarv sker även särskilda inventeringsinsatser för att få ett bättre mått på antal häckande par. Fågelskärsinventeringen genomförs för närvarande vartannat år i Mälaren och Hjälmaren medan Vänern och Vättern inventerar varje år. Inventeringen påbörjades 2002 i Vättern och genomförs i ett 80-tal lokaler i sex områden, huvudsakligen i sjöns norra delar. Övervakningen är ett samarbete mellan programmen för miljöövervakning i Vänern, Vättern och Mälaren. I Jönköpings län är det också ett samarbete med uppföljningen i skyddade områden.

Årsskrift Vätternvårdsförbundet 2020 Länk till annan webbplats.

Årsskrift Vätternvårdsförbundet 2019 Länk till annan webbplats.

Fåglar och fågelskär Pdf, 4.4 MB., broschyr

Fåglar på fågelskär i de stora sjöarna. Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Insjöfåglar 2019 Länk till annan webbplats.

Många stormusslor är bra indikatorer på miljötillståndet i vatten. Övervakningen syftar till att följa förändringar av populationsstorlekar och tätheter samt ålders/storleksstrukturen hos några svenska stormusselarter

Stormusslor Foto: Länsstyrelsen

Stormusslor i allmänhet och flodpärlmusslan i synnerhet har sedan 1980-talet varit viktiga indikatorarter i den svenska miljöövervakningen. Jönköpings län har övervakat flodpärlmusslan sedan mitten av 1990-talet. Flodpärlmusslan kräver ett rent vatten med öring eller lax för att kunna föröka sig. Unga flodpärlmusslor är ett tecken på att vattendraget mår bra. Arten är också en bra indikator för att följa upp kalkningens effekter. Flodpärlmusslan är rödlistad samt globalt och nationellt hotad. De övriga arterna av hotade stormusslor har fått en ökad uppmärksamhet sedan början av 2000-talet och ett fåtal av dessa bestånd övervakas. Det finns elva arter som kallas stormusslor. I länet förekommer sju av dem, ingen av de invasiva stormusslorna har ännu påträffats.

2016 avslutades ett större LIFE-projekt, där Jönköpings län deltog (Målarmusslan återkomst), med tjockskalig målarmussla som målart

Stormusslor i Jönköpings län 1959 – 2014, meddelande 2015:08 Länk till annan webbplats.

Föryngring av flodpärlmussla i Jönköpings län, miljömålsindikator

Artfakta och bestämningsnyckel, SLU Länk till annan webbplats.

Nationella databaser för stormusslor Länk till annan webbplats.

Information om svenska stormusslor, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt
Karl-Magnus Johansson
Fiskeenheten
Telefon: 010-223 64 04
E-post: karl-magnus.johansson@lansstyrelsen.se 

Fiskbestånd ger värdefull information om tillståndet i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen genomför årligen nätprovfisken i sjöar och elfiskeundersökningar i vattendrag.

Överst mört och underst sik från Försjön, Aneby kommun. Foto: Rasmus Linderfalk

Syftet med provfisket är att följa fiskbestånden över tid och kunna upptäcka om en sjö eller vattendrag är påverkad av till exempel försurning, övergödning eller överfiske. Nätprovfisken och elfisken kan också ligga till grund för planering och prioritering av fiskevårdsåtgärder.

I delprogrammet övervakas fiskbestånd i sjöar som är utpekade som nationellt eller regionalt värdefulla ur natur- och/eller fiskeperspektiv inom ramen för arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Samordning sker med annan övervakningsverksamhet i länet; lokal, regional och nationell, som exempelvis kalkeffektuppföljning. För länsöverskridande sjöar sker samordning med angränsande län.

Miljödata MVM - kemiska, fysikaliska och biologiska data från sjöar och vattendrag (Sveriges lantbruksuniversitet - SLU Länk till annan webbplats.

Nationella databaser för fisk och kräftor - SLU Länk till annan webbplats.

Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Länk till annan webbplats.

Fiske på Länsstyrelsen i Jönköping

Nätprovfiske i Försjön 2019, meddelande 2021:04 Länk till annan webbplats.

Nätprovfiske i Ylen 2018, meddelande 2019:25 Länk till annan webbplats.

Nätprovfiske i Västra Lägern 2018, meddelande 2019:12 Länk till annan webbplats.

Nätprovfiske i Mycklaflon 2018, meddelande 2019:19 Länk till annan webbplats.

Nätprovfiske i Kansjön 2018, meddelande 2019:24 Länk till annan webbplats.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4, Jönköping

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss