Skyddad bebyggelse

Biografen Röda kvarn i Halmstad är skyddad som byggnadsminne

Länsstyrelsen kan besluta att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer ska skyddas som byggnadsminnen

Lagen om kulturminnen (SFS1988.950) anger att en särskilt värdefull byggnad, bebyggelsemiljö, kyrkomiljö, park, trädgård eller liknande kan skyddas som ett byggnadsminne. Byggnader kan även skyddas enligt plan- och bygglagen, vilket är en uppgift för kommunerna.

Länsstyrelsen

  • utreder och beslutar om ett objekt ska bli byggnadsminne gör tillsyn av byggnadsminnen, kyrkor och begravningsplatser
  • ger tillstånd att ändra byggnadsminnen, kyrkor och begravningsplatser.
  • arbetar för att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, det innebär bl.a. att den värdefulla bebyggelsen ska skyddas och brukas

K-märkt?

Ofta hör man talas om att en byggnad är "K-märkt", vilket brukar innebära att byggnaden har ett juridiskt skydd. Det rör sig oftast om skydd enligt lagen om kulturminnen eller plan- och bygglagen. Varje kommun avgör hur marken ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Detta sker med hjälp av översiktsplaner och detaljplaner. När kommunen upprättar en ny detaljplan kan byggnader skyddas med olika sorters bestämmelser (skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser). Bestämmelserna kan handla om att byggnaden inte får rivas eller att byggnaden inte får ändras på ett sätt så att det kulturhistoriska värdet minskar. En byggnad som är skyddad i detaljplan kan få beteckningen ”q”. Därför talar man ibland också om ”q-märkta” byggnader.

Inventeringar och kulturmiljöprogram

För att ta tillvara kulturvärden inom samhällsplaneringen upprättas kunskapsunderlag i form av kulturmiljövårdsprogram och inventeringar. I Halland finns flera aktuella kunskapsunderlag för kulturmiljön däribland kommunal kulturmiljövårdsprogram och en industriminnesinventering. I länet har också genomförts en heltäckande bebyggelseinventering som har syftat till att identifiera samtliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Avsikten med inventeringen är att kulturvärden ska kunna säkerställas i planeringen. De byggnader som ingår i materialet är klassificerade i tre klasser; A - C. Klass A och B motsvarar särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen 8 kap 13 §.

Varsamhets- och skyddsbestämmelser i detaljplan

Länsstyrelsen arbetar för att miljömålen ska få genomslag i länet och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har koppling till flera miljömål. Det är framförallt den särskilt värdefulla bebyggelsen som enligt miljömålen ska skyddas långsiktigt med hjälp av bl.a. skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplan och områdesbestämmelser.

Varsamhetsbestämmelser i detaljplan är en precisering av det generella varsamhetskravet i plan- och bygglagen 8 kap § 17. Där står det att en ändring av byggnad ”skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara”. Detta gäller alltså generellt för all bebyggelse; ändringar av en byggnad ska alltid utföras varsamt i förhållande till karaktärsdrag och värden. Det är därför missvisande med hänvisningar likt "byggnaden omfattas av plan- och bygglagen 8 kap 17 §" el. dyl. Vad det innebär i det enskilda fallet behöver preciseras om det rör sig om en byggnad med kulturhistoriska värden. Till skillnad mot skyddsbestämmelser föreskriver varsamhetsbestämmelser inte att något ska bevaras, utan tydliggör vilka karaktärsdrag och värden hos byggnaden som varsamheten speciellt ska inriktas på.

Exempel:
k1 - De karaktärsdrag och värden hos bebyggelsen, som angivits på illustrationen nedan, ska särskilt beaktas vid ändring
k2 - Fasader av trä målas med faluröd slamfärg.

För byggnader som är ”särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär” gäller plan och bygglagen 8 kap § 13, som innebär ett förbud mot förvanskningar. Det rör sig inte om byggnader med allmänna kulturhistoriska värden utan särskilt värdefulla byggnader. För att precisera vad förvanskningsförbudet innebär i det enskilda fallen kan kommunen införa skyddsbestämmelser i detaljplan. Skyddsbestämmelser används oftast för rivningsförbud men kan också används när det är viktigt att utpekade delar eller egenskaper hos en byggnad eller anläggning inte får förändras, tas bort eller att de ska underhållas på visst sätt. Skyddsbestämmelser kan omfatta egenskaper invändigt såväl som utvändigt.

Exempel:
q - Särskilt värdefull bebyggelse (som avses i 8 kap. 13 § PBL)
q1 - Byggnaden får inte rivas
q2 - Befintliga fönster ska bevaras
q3 - Målningar i trapphus ska bevaras