Arbeten och åtgärder i vatten - vattenverksamhet

Reglerna om vattenverksamhet och vattenläggningar finns dels i 11 kap. Miljöbalken och förordningen (1998:808) om vattenverksamhet och dels i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812). I den senare lagen finns regler om rådighet över vatten. Den generella rådigheten har ägaren av den fastighet där vattnet finns, men även andra än fastighetsägaren kan i vissa fall göra anspråk på vatten exempelvis för allmän vattenförsörjning. Här finns också bestämmelser om olika typer av vattensamfälligheter och regler om ersättning för skador som kan uppkomma till följd av vattenverksamhet.

Miljöbalkens regler om vattenverksamhet

I 11 kap. 2 § finns beskrivet vad som menas med det grundläggande begreppet vattenverksamhet. Åtta olika huvudgrupper av vattenverksamhet anges:

1. uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde,
2. fyllning eller pålning i ett vattenområde,
3. bortledande av vatten från ett vattenområde,
4. grävning , sprängning eller rensning i ett vattenområde,
5. en annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge,
6. bortledande av grundvatten eller utförande av en anläggning för detta,
7. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden eller utförande av en anläggning eller en annan åtgärd för detta,
8. markavvattning.

Tillstånd till vattenverksamhet

Det krävs enligt huvudregeln alltid tillstånd enligt miljöbalken för vattenverksamhet (11 kap. 9 §). Ansökan prövas av miljödomstolen utom när det gäller markavvattning då länsstyrelsen är prövningsmyndighet. Inom stora delar av södra Sverige gäller ett generellt förbud mot markavvattning. Om ett tillståndspliktigt vattenföretag har utförts utan tillstånd är företagaren bevisskyldig för de förhållanden som rådde i vattnet innan företaget utfördes.

Undantag från tillståndsplikten

I 11 kap. 11 § finns vissa undantag från tillståndskravet. Tillstånd behövs inte för

  • Vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning. Med husbehovsförbrukning avses vatten för hushållet, vattning av kreatur, stallrengöring och annan vanlig förbrukning i jordbruket men däremot inte jordbruksbevattning.
  • Fisk- och kräftodlingar, som prövas i annan ordning
  •  Anläggningar för värmeutvinning, som prövas som miljöfarlig verksamhet.

Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kan skadas genom vattenföretagets inverkan på vattenförhållandena krävs inte tillstånd. Med inverkan på vattenförhållandena avses inte enbart vattnets djup och läge utan också inverkan på vattenkvaliteten t.ex. grumling i samband med grävningsarbeten. Även avsänkning av grundvattennivån genom vattenuttag innefattas. Det är verksamhetsutövaren som skall visa att undantagsregel gäller, och beviskravet är mycket starkt. Det ska vara uppenbart att ingen skada kan uppkomma.

Det krävs inte tillstånd för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge. Om en förändring i ett vattenområde fått bestående karaktär fordras dock tillstånd. Så kan vara fallet om rensning inte skett under lång tid och ett nytt naturtillstånd med förändrad flora och fauna har inträtt. De fastighetsägare som berörs av en rensning skall alltid underrättas. Vidare skall anmälan göras till länsstyrelsen om rensningen kan skada fisket, vilket avser både yrkes- och fritidsfisket.

Underhållsskyldighet

Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada på allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Med vattenanläggning avses en anläggning som har kommit till genom vattenverksamhet (11 kap. 3 §) t.ex. dammar med manöveranordningar, bropelare, bryggor och pirar men också diken och andra anordningar för markavvattning. Underhållsskyldigheten gäller alla vattenanläggningar, oavsett om det finns tillstånd eller ej. Det gäller inte bara löpande underhåll utan även om en anläggning som är uttjänt behöver byggas om. Om en vattenanläggning saknar betydelse för andra än ägaren själv kan inte krävas att den hålls i stånd.

Det krävs inte tillstånd för att upphöra med vattenverksamhet, men utrivning av en vattenanläggning är enligt definitionen också vattenverksamhet. Det har inte ansetts rimligt att en ägare av en vattenanläggning i ytvatten ska vara underhållsskyldig för all framtid för en anläggning som inte behövs. Tillstånd till utrivning av sådana vattenanläggningar skall därför alltid lämnas. Den som vill upphöra med att avleda grundvatten ska begära tillstånd om det kan medföra skador på allmänna eller enskilda intressen p.g.a. stigande grundvattennivåer när uttaget av vatten upphör.

Vattenuttag för bevattning vid vattenbrist

Länsstyrelsen Halland har i samråd med företrädare för jordbruket utarbetat en beredskapsplan för uttag av vatten vid vattenbrist.