Åtgärdsprogram för hotade arter

Nära 2000 arter, eller cirka 5 procent, av våra växter, djur och svampar är så hotade att de riskerar att dö ut från Sverige. För att bevara dem och deras livsmiljöer satsar Naturvårdsverket och länsstyrelserna på att ta fram åtgärdsprogram för cirka 400 av de mest hotade arterna.

En del av arbetet med Sveriges miljömål

Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) innebär en satsning på skötsel och återskapande av naturmiljöer som gått förlorade. Arbetet med programmen berör flera av de miljömål som riksdagen har antagit och som syftar till att Sverige ska ha löst de stora miljöproblemen år 2020. Ett av målen är att andelen hotade arter i Sverige skulle ha minskat betydligt till år 2015. Målet är ännu inte nått.
 

400 arter - och mer därtill


Fältpiplärkan är en av många symbolarter i ÅGP-arbetet. Foto: Per Wedholm
 

Även om satsningen omfattar drygt 200 program och cirka 400 utpekade arter gynnas mångdubbelt fler arter i arbetet. Ett exempel på det är åtgärdsprogrammet för fältpiplärka. Denna fågel lever i kustnära och öppna sandmiljöer. Att denna typ av miljöer inte växer igen eller exploateras är en förutsättning inte bara för fältpiplärkan, utan för ett stort antal arter av insekter, svampar och kärlväxter som har liknande krav på sin omgivning. Gynnar vi fältpiplärkan kan vi räkna med att många andra arter också får det bättre. Man kan därför säga att fältpiplärkan är en symbolart eller paraplyart.
  

Vad är ett åtgärdsprogram?

Ett åtgärdsprogram är ett vägledande dokument som kan beröra en eller flera arter eller en hel naturtyp. Programmet innehåller konkreta förslag på vilka åtgärder som behövs för att bevara de hotade arterna, vem som ska genomföra de olika åtgärderna och hur detta arbete ska finansieras. Åtgärderna bygger på kunskap om arten och dess livsmiljö, samt om de hot som finns mot artens fortsatta existens. Programperioden sträcker sig över en period upp till fem år. Därefter följs resultaten upp och utvärderas.

I första hand är programmen ett underlag för myndigheters och organisationers arbete, men de kan även användas av privatpersoner som vill göra en insats. Länsstyrelsen samordnar åtgärderna med andra verksamheter i länet, till exempel jordbrukets miljöersättningar, fiskevårdsåtgärder och bildande av naturreservat.
 

Åtgärdsprogrammen är ett viktigt komplement

Åtgärdsprogrammen kompletterar andra naturvårdsinsatser som sker i länet, som exempelvis bildande av naturreservat och jordbrukets miljöersättningar. Åtgärdsprogrammen kan utföras i hela landskapet och kan vara mer specialinriktade för att gynna enskilda arter. Att åtgärderna berör hela landskapet är viktigt eftersom de skyddade områdena bara omfattar en liten del av alla marker, och områdena ofta är för små till ytan eller ligger för isolerade från varandra för att de ensamma ska kunna bevara alla arter på lång sikt. 
 

Hur når vi framgång?

Arbetet med åtgärdsprogrammen är ett stort åtagande som inte bara involverar länsstyrelser och andra myndigheter. Markägare och arrendatorer har självklart en viktig roll för att programmen ska bli framgångsrika, likaså kommuner, naturvänner och ideella föreningar. 

Vi tycker att det är dags att genomföra de åtgärder och insatser som behövs för att rädda arterna kvar i Sverige. Om du vill göra en insats, tveka inte att kontakta någon av oss som jobbar med hotade arter! Vi kan ge dig råd och hjälp och ibland även bidra ekonomiskt till praktiska åtgärder.
 

Vad händer i Halland?

Totalt berörs Halland av omkring 50 åtgärdsprogram. Eftersom vissa åtgärdsprogram omfattar flera arter finns det i Halland cirka 90 arter som direkt berörs av åtgärdsprogram. Ännu fler arter påverkas positivt av de åtgärder som utförs. Länsstyrelsen i Hallands län har det nationella koordineringsansvar för 12 åtgärdsprogram. Det innebär att vi samordnar utförandet av åtgärder och ansvarar för att programmen tas fram och fastställs. Följande program koordinerar Halland:

  • Nålginst, tysk ginst och ginstlevande fjärilar (13 ingående arter)
  • Ljunghed (under framtagande)
  • Fältpiplärka
  • Sydlig kärrsnäppa
  • Havsmurarbi
  • Murgrönsmöja
  • Flytsvalting
  • Brynia
  • Gulfläckig igelkottspinnare
  • Sex hotade bokskogsarter (bokblombock m.fl.)
  • Diadroma arter i Västerhavet med fokus havsnejonöga (under framtagande)

Läs mer om vårt arbete med åtgärdsprogrammen genom att klicka dig fram via ikonerna till höger.
 


Bokblombocken är en av arterna som ingår i programmet "Sex hotade bokskogsarter" som Halland har nationellt koordineringsansvar för. Foto: Therese Aremyr.
 

Allmänhetens observationer viktiga

En viktig del i arbetet med hotade arter är att allmänheten rapporterar in sina observationer av hotade arter. Rapporterna skickas i första hand in till Länsstyrelsen, men kan också rapporteras via Artportalen.
 

Länkar

  • Naturvårdsverkets ÅGP-sidor »
    Här hittar du mer information om hotade arter och om arbetet med att bevara biologisk mångfald.
  • Färdigställda åtgärdsprogram »
    Här kan du ladda ner alla färdigställda åtgärdsprogram i PDF-format.
  • ArtDatabanken »
    ArtDatabanken har haft uppdraget att sålla fram de arter som ska få ett åtgärdsprogram. På deras sidor kan du bl.a. söka information om vilka arter som är rödlistade och varför.
  • Artportalen »
    På artportalen kan du söka fram artobservationer eller göra dina egna rapporteringar. Uppgifterna i databasen är till stor hjälp för oss som jobbar med naturvård i Sverige.
  • ÅGP på facebook »
    Vi som jobbar med ÅGP är inte bara på alerten när det gäller naturvård. Vi är även med på facebook!

Kontakta någon av oss som jobbar med ÅGPLäs rapporter, broschyrer och se filmerLäs mer om skyddsvärda trädLäs mer om sand- och grustäkterLäs mer om odlingslandskapet och kustnära sandmarkerLäs mer om skogslandskapetLäs mer om sötvattenmiljöerLäs mer om havet