Handel med vilda djur och växter

Den internationella handeln med vilda djur och växter är mycket omfattande. Handeln omfattar både levande och döda exemplar av djur och växter och även produkter av sådana.

Det kan handla om sällskapsdjur, djur för uppstoppning, levande prydnadsväxter att ha hemma, souvenirer, eller skinn för att göra exempelvis skor av. En annan stor marknad är att vilda djur och växter används till traditionell medicin eller som lyxmat.

Många vilda arter av djur och växter hotas till sin existens världen över. För att skydda dessa arter finns bland annat CITES-förordningen och artskyddsförordningen (2007:845). Dessa förordningar reglerar bland annat handel och förvaring av vissa djur och växter genom att ställa krav på tillstånd och intyg.

Sverige har genom sitt medlemskap i EU anslutit sig till den så kallade CITES-konventionen (Convention of International Trade in Endangered species of Wild Fauna and Flora). Denna konvention syftar till att skydda vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem.

Sverige tillämpar dessa direktiv genom sin nationella lagstiftning, artskyddsförordningen. I denna förordning har EU:s fågeldirektiv (79/409/EEG) och art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) införlivats.

Artskyddsförordningen är en förordning under miljöbalken. Förordningen reglerar fridlysning, förvaring, handel, transport och preparering av djur och växter samt förevisning av djur av vilda arter.

Om man exempelvis bedriver zoo-handel, förevisar djur eller preparerar djur eller växter kan ett verksamhetstillstånd behövas från Länsstyrelsen.

När det gäller förvaringsförbudet är det exempelvis inte tillåtet att förvara levande fåglar av arter som lever vilt inom EU. Undantag är tillfällig förvaring (under 48 timmar) på grund av sjukdom eller skada. Det är i alla lägen den som exempelvis säljer eller förvarar djur som måste visa att djuren har kommits åt på ett lagligt sätt (så kallade omvänd bevisföring).

Undantag från fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen, för handel, preparering och förevisning söks hos länsstyrelsen. Även tillstånd till djurparker söks hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen bedriver tillsyn över dessa verksamheter vilket innebär bland annat att tillståndskraven efterlevs och att vid besök på plats kontrolleras att de exemplar som hanteras i verksamheten är lagligt åtkomna.

Andra lagar som berörs är miljöbalken, jaktlagen (1987:259) och fiskelagen (1993:787). Därutöver finns föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar. Se under "fridlysning av arter".

 

Wildlife trade in the EU

Här kan EU-medborgare på 11 språk snabbt och enkelt ta reda på vilka regler som gäller både i unionen och i varje medlemsland.