Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan länsstyrelsen och markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla områden med höga naturvärden.

Avtalen är normalt 50-åriga och kan ses som en del av det långsiktiga skogsskyddet. Markägaren får viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ibland tecknar markägarna dock avtalet utan att begära någon ekonomisk ersättning.

Naturvårdsavtal passar bra för områden som redan har höga naturvärden eller för områden som inom en nära framtid har förutsättningar för att utveckla höga naturvärden, bl.a. genom inslag av naturvårdande skötsel. Områdena har vanligtvis en storlek på mellan 3 till 20 hektar.

Stora avtalsområden på över 100 hektar förekommer. Naturvårdsavtalens medelareal är cirka 6 hektar.

De tydligast uttalade syftena med naturvårdsavtalen handlar om naturvärden. Eftersom de skyddade biotoperna ganska ofta är en del av det hävdade odlingslandskapet så har även kulturmiljövärden betydelse. Ibland har avtalsområdena också betydelse för rekreation och friluftsliv.

Naturvårdsavtalet innebär:

Ett frivilligt avtal mellan två jämbördiga parter, markägaren och staten.

Äganderätten till marken eller jakträtten påverkas inte.

Avtalet reglerar hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Naturvårdande skötselåtgärder som gynnar naturvärdena bör i regel utföras. Normalt utför markägaren skötselåtgärderna på egen bekostnad, och virket tillfaller då honom eller henne. Det finns dock inget krav på att utföra åtgärderna.

Avtalet gäller under en viss tid, vanligen 50 år. Den långa avtalstiden är ofta nödvändig för att syftet med avtalet ska hinna uppnås. Området märks ut i terrängen.