Krisberedskap

Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.

Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.

Vi ska verka för att:

  • nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
  • samordna verksamhet mellan kommuner, regioner och myndigheter under en kris
  • information till allmänhet och media samordnas
  • inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna återföra erfarenheter efter en samhällsstörning.

Samverkan i Dalarna

När en allvarlig händelse eller kris inträffar måste samhällets hantering fungera utan dröjsmål.  Det är många olika aktörer som ska verka inom sina respektive ansvarsområden men också tillsammans. God samverkan blir i krislägen en avgörande framgångsfaktor. 
I Dalarna finns flera nätverk och samverkansforum som arbetat fram dokumentet Strategi för samverkan och ledning vid samhällsstörningar och höjd beredskap i Dalarna, som du finner längre ned på sidan.
Strategin har undertecknats av beslutsfattare i respektive organisation 2019. Strategin beskriver vilka vi är, hur vi vill samverka, hur vi ska kommunicera samt mot vilka mål vi ska arbeta i krisen. Vi utgår från de grundläggande nationella principerna kring krishantering, men har också satt upp mål för arbetet i Dalarnas län.

Det här vill vi uppnå i Dalarna:

  • Vi uppnår en gemensam inriktning för hantering av samhällsstörningar och kommunikation till allmänhet och media.
  • Vi använder samhällets resurser på ett effektivt sätt för människors bästa.
  • Vi har en god kunskap om vilka krav som ställs på oss i höjd beredskap och arbetar i enlighet med nationella riktlinjer i vår totalförsvarsplanering.

Det är Länsstyrelsen som sammankallar respektive aktör och nätverk vid behov men alla aktörer kan väcka behov av samverkan eller gemensam information. Vi ska samverka enligt principen hellre en gång för mycket än för lite.

Samverkansråd i Dalarna

För att utveckla samarbetet inom räddningstjänst i gränsområdet mellan Norge och Sverige finns flertalet gränsräddningsråd. Ett av dessa innefattar Dalarna, Värmland samt norska fylket Innlandet.

Gränsräddningsrådet sammanträder i regel en fysisk gång per år och utöver det sker regelbundna möten med styrgrupp och arbetsgrupper. Gränsräddningsrådet driver ett antal projekt som ska bidra till att utveckla samarbetet och effektivisera hantering av liv och hälsa i gränsnära område. Ordförandeskapet roterar och ligger för närvarande hos Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Följande är de svenska representanterna i rådet:

  • Länsstyrelsen i Dalarnas län
  • Länsstyrelsen i Värmlands län
  • Brandkåren Norra Dalarna
  • Malung-Sälens kommun och räddningstjänst
  • Älvdalens kommun
  • Torsby kommun och räddningstjänst
  • Arvika-Eda kommun och räddningstjänst
  • SOS Alarm
  • Region Dalarna, fokus ambulans och beredskap
  • Polisen, inklusive fjällräddning

Norska representanter:

  • Fylkesmannen i Innlandet
  • Polisen
  • Trysil kommun
  • Engerdal kommun
  • Fylkeskommunen
  • Hälso- och sjukvård
  • SOS Alarms motsvarigheter i Norge

I länet finns ett regionalt råd för krishantering. Rådet utgör en resurs för regional samverkan och samverkansledning. Det vanligaste är att rådet samlas vid mer omfattande händelser där flera organisationer är berörda.

En rådsmedlem eller en kommun kan begära hjälp med resurser, information eller annat stöd i sitt krishanteringsarbete via rådet. Rådet kan även samlas förebyggande inför större händelser där samordning mellan myndigheter är av större vikt. Initiativet att sammankalla rådet kan tas av samtliga deltagande organisationer. Behovet framförs till Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB) via SOS Alarm, som kontaktar övriga berörda. Rådet har i regel två ordinarie sammanträden och två samverkansledningsövningar per år.

Rådets ordinarie medlemmar:

  • Länsstyrelsen i Dalarnas län (ordförande)
  • Sakkunnig för kommunal räddningstjänst i Dalarna
  • Kommunerna, representerad av säkerhets- och beredskapssamordnare samt genom Dalarnas kommunförbund
  • Region Dalarna
  • Polismyndigheten Dalarna
  • Försvarsmakten
  • SOS Alarm
  • Sveriges Radio Dalarna
  • Trafikverket
  • Svenska Kyrkan
  • Civilförsvarsförbundet

Länsstyrelsen arbetar i olika sammanhang för att utveckla den privat-offentliga samverkan i krisberedskapsfrågor, och tillfälliga medlemmar adjungeras efter behov. Läs mer om detta under stycket Näringslivsrådet nedan.

Näringslivsrådet ska underlätta ledning och samverkan vid en samhällsstörning genom att bidra med ett näringslivsperspektiv på krishantering.

Följande är rådets deltagare:

Länsstyrelsen i Dalarnas län

ABB

Clas Ohlson

Dalarnas försäkringsbolag

ICA

Loomis

SSAB

Telia

Gävle-Dala elsamverkan

Lantbrukarnas Riksförbund

Securitas

Rådet träffas vid ordinarie möten två gånger om året och sammankallas utöver detta vid behov. Beroende på typ av händelse kan medlemmar ur näringslivsrådet även delta i det regionala krishanteringsrådet.

Syftet med Älvgruppen är att öka kunskaperna om vattendragen och skapa nätverk för att underlätta samarbete inför situationer med höga flöden. En annan viktig uppgift är att verka för att förebyggande åtgärder vidtas och att dessa samordnas.

Gruppen samordnas av Länsstyrelsen i Dalarnas län och består av representanter från länsstyrelser och kommuner i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län, Dalälvens Vattenregleringsföretag, dammägare och myndigheter i länet. Älvgruppen träffas två gånger per år samt sammankallas vid behov

Kommunens ansvar vid samhällsstörning

Ansvaret att hantera en extraordinär händelse stannar alltid hos kommunen. Det geografiska områdesansvaret innebär att:

  • Kommunen ska arbeta för att samordning sker inom kommunen mellan exempelvis kommunen, företag, landsting, polis och andra myndigheter.
  • Kommunen ansvarar för att information ges till kommuninvånarna.

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Kommunens invånare har ett eget ansvar att vara förberedda vid en samhällsstörning.

Eget ansvar vid kris

För att kunna hantera händelser som avviker från det normala ska kommunerna bland annat:

  • Upprätta risk- och sårbarhetsanalyser
    Kommunen ska varje ny mandatperiod göra en risk- och sårbarhetsanalys. Den är grunden för alla krishanteringsplaner. Syftet med analyserna är bland annat att öka beslutsfattarnas och allmänhetens kunskap om kommunens sårbarheter.
  • Ha en plan för hantering av extraordinära händelser
    En plan ska fastställas varje ny mandatperiod för hur kommunen ska hantera en extraordinär händelse.
  • Genomföra utbildningar och övningar
    Kommunen ska regelbundet utbilda och öva med politiker och tjänstemän i kommunen.
  • Rapportera lägesbild till Länsstyrelsen
    Kommunen ska informera och rapportera Länsstyrelsen om vad de gör för att minska riskerna och öka förmågan att hantera en kris.
  • Säkerställa höjd beredskap
    Kommunen ska säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
  • Ha ett geografiskt områdesansvar och verka för samordning
    Kommunen ska verka för samordning av krisberedskapen med landsting, organisationer, företag och de statliga myndigheter inom kommunen. Det kan exempelvis ske genom konferenser och nätverksträffar samt att under en kris informera och rapportera Länsstyrelsen om läget i kommunen.
  • Ha en ledningsplats som är försörjd av reservkraft
  • Ha en räddningscentral för bakre ledning för räddningstjänsten

För mer detaljerad information se lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Kommunen ska ha funktion för samordning

Din kommun ska ha en funktion för samordning av krisberedskapsarbetet. Rollen kallas ofta säkerhets- eller beredskapssamordnare. Kommuner och landsting får ett ekonomiskt stöd av staten för att bygga upp samhällets krisberedskap.

Ersättning för krisberedskap

Det är beslutat i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten att kommunerna får ersättning för sitt krisberedskapsarbete. Ersättningen kan bland annat användas för att kunna genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, utbildningar, övningar, konferenser, nätverksträffar eller för att anlita en konsult för utvecklingsarbete. En del av den statliga ersättningen till kommunerna får användas till personalkostnader för säkerhets- eller beredskapssamordnare.

Samlat stöd till kommuner, MSB Länk till annan webbplats.

Ekonomiskt stöd för ledningsplats

Kommuner kan också söka statsbidrag via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att upprätta en kommunal ledningsplats som är försörjd av reservkraft.
Ledningsplatser, MSB Länk till annan webbplats.

Stöd av experter och statliga resurser från Länsstyrelsen

Om en händelse inträffar kan Länsstyrelsen ge stöd med exempelvis experter eller statliga resurser. Dessutom har Länsstyrelsen ansvar att stödja och följa upp kommunernas beredskapsförberedelser.

Länsstyrelsen följer varje år upp kommunernas krisberedskaps- och säkerhetsarbete. Det gör vi i uppdrag av regeringen.

Det Länsstyrelsen följer upp är att kommunernas arbete följt lagen och att pengarna har gjort nytta. Resultaten rapporteras till regeringen via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om en kommun inte har fullgjort sina uppgifter kan MSB på förslag av en länsstyrelse besluta att ersättningen ska reduceras.

Läs mer i lagen och anvisningar från MSB

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas, MSB Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen eller ett annat statligt organ kan ta över kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningstjänstinsatser. Länsstyrelsen har även ett operativt ansvar vid en kärnteknisk olycka.

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Därför genomförs den årliga Krisberedskapsveckan tillsammans med bland andra kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser.

Det handlar om att förbättra människors riskmedvetenhet och att fler ska veta hur de kan förbereda sig för att klara vardagen om samhället plötsligt inte fungerar som vi är vana vid.

Krisberedskapsveckan, MSB Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Telefon: 010-225 00 00 (växel)

Dela sidan:

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss