Storsveden

Här är det blommorna som ger den största upplevelsen! Här finns de rara blommorna blåsippa, vårärt och torta, men även den pampiga orkidén guckusko.

Natur med både skog och öppen äng

Området består av en granskog med ett stort inslag av lövträd, främst asp som sätter sin prägel på skogen. Kalken i marken och det rörliga markvattnet ger området en rik floran. På de torrare och magrare höjderna växer gräs som piprör, ängsgröe och tuvtåtel blandat med blåsippa och skogsvicker.

De fuktigare stråken däremellan hyser älggräs, med inblandning av bl.a. humleblomster och majbräken. Generellt är området skogbeklätt men i reservatets norra delar finns öppnare ytor. Dessa utgör de sista resterna av slogmark i området, något som marken i hela reservatet nyttjats till fram till början av 1900-talet.

I området har ett 20-tal signalarter dokumenterats, d.v.s. mer eller mindre ovanliga arter som tyder på olika former av höga naturvärden. Huvudsakligen rör det sig om olika kärlväxter som man förknippar med kalkrik/mullrik skogsmark med rörligt markvatten, t.ex. blåsippa, vårärt, torta och tibast.

Gruppen orkidéer finns företrädd med 7 arter med guckuskon som den raraste representanten. Guckusko växer bara i ett 500 m2 stort område i reservatets sydöstra hörn. Av övriga orkidéer ska brudsporre och skogsknipprot nämnas vilka återfinns över hela området men växer rikligast i det rikkärr som finns i reservatets nordvästra hörn.

Av rödlistade arter har stor aspticka och stor låsbräken rapporterats från området. Den senare, som är den ovanligaste av de två, noterades 1989 i det nordliga rikkärret men har inte observerats i senare inventeringar.

Kulturhistoria

Storsveden har fram till första hälften av 1900-talet nyttjats av människorna i Gulleråsen som slog- och åkermark. Områdets namn tyder på att man tidigare bedrivit svedjebruk i området. Namnet Storsveden syftar egentligen på området väster om branten som löper genom reservatet, markerna österut kallas Jälltjärnsänget. På storskifteskartan från 1823-35 framgår att då nyttjades i stort sett hela reservatsområdet som slåttermark. I området stod då 9 lador.

Omtalad lind som tyvärr blåst omkull

Området har blivit känt för allmänheten på grund av en storvuxen lind, Storsvedsbästan, som stått i områdets västra del. Enligt vissa författare (Nord 1933, Almqvist 1949) ska denna vara identisk med den lind som Carl von Linné (1734) och sedan Hülpers (1762) samt Gahn m fl (1765) besökte vid Gulleråsen. Orsaken till resenärernas intresse för trädet var att det var omtalat i bygden och att det bara sades blomma vid stora omvälvningar i riket. Exempelvis skulle det ha fått svarta och vita blommor strax före Karl XII’s död. Växtplatsen anges otydligt ligga väst om byn av de flesta författarna men det träd bröderna Gahn besåg 1765 påstods stå nära Sanden, 1,5 km ONO om Storsveden. Därför finns det skäl att ifrågasätta kopplingen mellan Storsvedsbästan, och den på 1700-talet besökta linden.

Det 20 meter höga trädet förklarades som naturminne 1997 men tyvärr föll det under en storm 2002. Den liggande kronan grönskar dock och vid stambasen har nya skott kommit upp. Ett stängsel har satts upp av Rättviks kommun runt de nya skotten för att hindra att de betas ned av vilt.

Foto: Storsvedsbästan - Karin Kers. Övriga bilder: Lennart Bratt och Stefan Hamréus.

 



Inom reservatet är det inte tillåtet att...

- skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar
- köra motordrivet fordon i terrängen, gäller både barmark och snötäckt mark, med följande undantag - med länsstyrelsens tillstånd får markägare till fastigheter som gränsar till reservatet utföra transporter till och från traktorvägen genom reservatet med fordon som inte ger skador på mark eller vegetation.

Utan länsstyrelsens tillstånd är det dessutom förbjudet att:
- gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur
- genomföra eller bedriva tävlingar, lägerverksamhet och andra större eller återkommande organiserade arrangemang.


 Fakta om Storsveden

Bildades: 2010
Storlek: 16 ha
Kommun: Rättvik
Läge: Drygt två mil norr om Rättvik.
Länk till hitta.se
Länk till Sveriges länskarta
Service: Inga anordningar finns i området.
Skylt: Titta på skylten här
Beslutsunderlag:
Beslut och skötselplan
Området ingår i Natura 2000 - läs bevarandeplanen här