Drevfjällen

Solig sommardag på fjället. Lite fjällbjörkar i en svacka, annars gräshed.
Drevfjället är ett vidsträckt och väglöst vildmarksområde. Det är beläget sydväst om Idre och gränsar till Norge. Här finns Dalarnas största sammanhängande urskogsområde, med en unik natur, värdefull vildmark och tallar som är äldre än 500 år.

Höga berg och vida myrar

Här ligger gränsfjällen Härjehogna, Vithogna, Rödfjället och Drevfjället.
Av dessa är Härjehågna högst med sina 1185 meter över havet.
Dessa lågfjäll har mjukt rundade former och är oftast lätta att bestiga.
Mot kalfjället vidtar en zon av fjällbjörkskog.
Delar av området är mycket rikt på myrar,
där många spännande våtmarksfåglar gärna håller till.

Fågelrika myrar

Reservatets myrar tillhör Dalarnas mest fågelrika.
Storkölens våtmarker är särskilt värdefulla.
De ingår i ett nätverk av världens viktigaste våtmarker.
Bland myrarnas bevingade invånare finns småspov,
gluttsnäppa, brushane, gulärla och ljungpipare.
Ljungpiparen är nog den som är lättast att känna igen.
Den springer längs marken, visslar ett entonigt, lite vemodigt läte,
flyger upp och sätter sig ett stycke bort.
Allt för att skydda boet, där det finns ägg eller redan kläckta fågelungar.

Gammeltallar opåverkade av skogsbruk

Nedanför fjällen utbreder sig en högslätt
där landskapet utgörs av en mosaik av skog och myr.
Här finns länets störst sammanhängande urskogsområde.
Stora delar är helt opåverkade av skogsbruk.
Området kännetecknas av glesa tallskogar
med stort inslag av gamla grova träd.
Tallar äldre än 500 år har påträffats
och i vissa partier finns rikligt med torrakor.
Hela området visar spår efter äldre skogsbränder.

Stormhatt och varglav, sädgås och utter

Kalfjällen här består av torr, ofta lavrik rished,
av den typ som är speciell för Dalafjällen -
ljungen ersätts av kråkris, blåbär och dvärgbjörk.
Härjehågna är ett ovanligt artrikt fjäll eftersom här finns kalk.
I ängsgranskogen växer stormhatten manshög.
En annan för området märklig växt är ranunkeln hårmöja,
som växer i vissa myrgölar.
Uppe i fjällkanten kan man stöta på
ormbunkarna krusbräken och taggbräken.
Den sällsynta varglaven förekommer här och var
på torrakor – döda, stående träd - ute på myrarna.
I området finns flera av de stora rovdjuren, inklusive utter.

Fäbodar från förr finns fortfarande

Ett tiotal fäbodar finns i området.
Många är dock förfallna eller rustade till fritidshus.
De två finaste fäbodarna är Id-Perssätern och Lekåsen.
På den sistnämnda finns det fortfarande djur om somrarna
och flera intressanta byggnader.
Förutom slåtter på fäbodvallen bärgades förr hö från myrarna omkring.

Vildmark för friluftsliv

Vildmarksområdets storlek, naturskönhet och ostördhet
gör området mycket intressant för turism och rörligt friluftsliv.
Läs om vandringsförslag och se fler bilder från Drevfjällen här!

Inom reservatet är det inte tillåtet att...

- skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar, med undantag för insamling av löst liggande, mindre, torra grenar och kvistar i syfte att göra upp eld. Undantaget gäller inte torrakor, lågor och tjärstubbar.
- framföra motordrivet fordon i terrängen på barmark,
- landa med luftfartyg,
- göra åverkan på mark eller geologiska naturföremål, med undantag för geovetenskapliga undersökningar med syfte att bidra till ökad kunskap om områdets geologi.

Utan länsstyrelsens tillstånd är det förbjudet att:
- gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur (t.ex. insekter), med undantag för insamling av bottenfauna.
- genomföra eller bedriva större – fler än 100 deltagare – eller återkommande tävlingar, lägerverksamhet eller andra organiserade arrangemang,
- bedriva militär eller polisiär övningsverksamhet eller övningar inom fjällräddning och räddningstjänst.

För fullständiga föreskrifter läs mer i länk till höger (inkluderar de som gäller för sak- och markägare)


 Content Editor

​I Drevfjällsdialogen har Länsstyrelsen arbetat med lokal delaktighet för naturreservatet Drevfjällen. Svåra frågor som skotertrafik och jakt, har diskuterats länge. Nu är äntligen ett nytt beslut och skötselplan för Drevfjällets naturreservat färdigt.
Läs mer om processen med dialogen här
Beslut och skötselplan finns i faktarutan nedan.

Detta gäller för skoteråkning!
I Drevfjällens naturreservat är det tillåtet att köra skoter nästan överallt. Det finns dock ett litet förbudsområde - se karta 
och i resten av reservatet råder frivilliga aktsamhetsregler att ta hänsyn till. Om dessa regler följs, bedöms områdets natur-värden kunna bevaras utan föreskrifter för skoteråkningen och den fria skoteråkningen kan fortgå.
Se skylt här (Obs! 21 Mb).

 Fakta om Drevfjällen

Bildades: 1993
Storlek: 33 222 ha
Kommun: Älvdalen
Läge: Cirka 2,5 mil väster om Idre.
Länk till hitta.se
Länk till Sveriges länskarta
Service:
Flera markerade leder, stugor och vindskydd. Se karta över dessa här.
Foldrar:
Ladda hem Drevfjällen här 
Ladda hem Motståndskojan här
Ladda hem folder om Södra Kungsleden här
Det går inte att beställa foldrarna nu. Nya versioner håller på att tas fram.
Kartor: Vid vandringar på fjället använd Fjällkartorna W1 Grövelsjön-Lofsdalen och W2 Fulufjället-Sälenfjäll (Drevfjällen ligger i skarven mellan kartorna).
Beslutsunderlag:
Beslut och skötselplan
Området ingår i natura-2000. Bevarandeplanen ingår i skötselplanen ovan. 
Läs mer om natura-2000 här
Delar av Drevfjällen ingår även i fågelskyddet Ramsar Storkölen - läs mer om Ramsar här