Invasiva arter - främmande djur och växter i vår natur

Antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Cirka 2000 främmande arter har lyckats etablera sig i Sverige - på land och i vatten. En fjärdedel av dessa skapar problem för naturen och människan och kallas därför ”invasiva främmande arter”.

Främmande arter kan ge stora problem

Främmande växter och djur kan vara ett hot mot den inhemska floran och faunan på flera olika sätt. Det finns många exempel världen över på att införda arter kan bli ett stort problem för inhemska grödor och den biologiska mångfalden. Introducerade arter kan också bära på ”invasiva” sjukdomar som de själva är någorlunda resistenta mot, men som kan vara förödande för närbesläktade arter. Ett exempel på detta är almsjukan som infördes med smittat almvirke på 1950-talet och som har slagit ut en stor del av de svenska almarna.  

De ekonomiska konsekvenserna kan också bli omfattande när nya oönskade växter skall bekämpas. En väl etablerad invasiv art är oftast omöjlig att utrota vilket innebär att bekämpningen måste upprepas årligen med stora, återkommande kostnader som följd.  

Här beskrivs några av de vanligaste i Dalarna:


Närbild på storblommiga lila blommor 

Blomsterlupin

(Lupinus polyphyllus)
Lupiner sprider sig längs vägrenarna där de gör tillvaron svår för många ängsarter. Lupinen gör jordmånen mer kväverik. Många ängsblommor trivs på vägrenar eftersom jordmånen är mager och de slås regelbundet. Lupinerna är vackra, men extremt invasiva och bör betraktas som en växternas mördarsnigel.
Lär mer om bekämpning av lupiner


Närbild på högväxta rosa blommor

Jättebalsamin

(Impatiens glandulifera)
Jättebalsaminen blir ungefär en och en halv meter hög och och är en ettårig ört (blomma). Den är därför lättare att bekämpa och kan dras upp med rötterna. Däremot har den en mycket effektiv fröspridning eftersom frukterna skjuter iväg kaskader av frön i små explosioner.
Läs mer i tidskriften Biodiverse


Närbild på gul, yvig blomma

Kanadensiskt gullris

(Solidago canadensis)
Kanadensiskt gullris är en odlad växt som ofta uppträder i stor mängd på skräpmark (trädgårdar, vägkanter och industrimark). Den sprider sig lätt, kanske mycket för att folk tröttnar på den i sin trädgård, där den tar över och man då istället slänger ut den i skogen.
Läs mer i rapporten från Västra Götaland, länk till höger.


Storväxta kraftiga, vita blommor

Jätteloka

(Heracleum mantegazzianum)
Jättelokans saft orsakar en brännskada då den reagerar med med solljuset. Blomställningarna har tusentals frön som sprider sig och de stora bladen skuggar allting runtomkring. Vid bekämpning av jätteloka är det nödvändigt att använda skyddskläder.
Läs mer på Jordbruksverkets webb


Brun snigel som kryper på grusväg

Spansk skogssnigel

(Arion vulgaris)
Den spanska skogssnigeln eller mördarsnigeln som den kallas i folkmun upptäcktes i Sverige 1975. Den sprider sig naturligt och orsakar skador i natur och trädgårdar, då den äter allt i sin väg.
Läs mer på Jordbruksverkets webb


En brun mink i vass vid vatten

Mink

(Mustela vison)
Arten infördes från Nordamerika till Europa och Sverige på 1920-talet. På 70-talet exploderade de svenska kustpopulationerna efter upprepade större rymningar och utsläppningar. Minken har stor effekt på förekomsten av de flesta djurgrupper och påverkar därför hela ekosystem.  
Läs mer i rapporten från Västra Götaland, länk till höger.

Tre svartvita gäss som är ute och spatserar på en åker

Kanadagås

(Branta canadensis)Kanadagåsen är en nordamerikansk art, som infördes till Sverige i början av 1930-talet. Arten har spridit sig över landet och finns nu långt upp i norra Sverige som häckfågel. Antalet gäss ökar fortfarande. Gässen gynnas av det moderna jordbruket med stora fält och riklig tillgång på mat, något som inte uppskattas av bönderna, eftersom flockarna med gäss kan äta upp mycket av grödorna. Nedbajsade badstränder är vi nog många som har fått uppleva. Kanadagässen i Sverige jagas, men de ökar lika fullt.

 Faktaruta

Invasiv främmande art = En främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar biologisk mångfald och/eller ekonomiska värden.

Fler vanliga invasiva arter i Sverige är vresros, parkslide, amerikansk dunört, vattenpest

Foldern "Främmande djur och växter i vår natur" Ny folder framtagen av Miljösamverkan Sverige:
Ladda ned
Beställ folder här

Särtryck av texten på denna sida

 Läs mer

Leksands kommun
Projekt "Varning för lupiner!"

Andra myndigheters arbete med invasiva arter:
Naturvårdsverket
Havs- och Vattenmyndigheten

Andra länsstyrelsers arbete med invasiva arter:
Skåne; rapport
Västra Götaland, rapport
Värmland, Liebladet

Andra länders arbete med invasiva arter:
Island
Irland

Nordiska ministerrådet (de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan)
Rapporten "Invasive Alien Species : Pathway Analysis and Horizon Scanning for Countries in Northern Europé".